Storföretaget Ericsson kan inte ta sig ur problemen bara genom att spara. Per Norlander, facklig företrädare för Sveriges Ingenjörer på Ericsson, efterlyser ett större mod hos ledningen att våga satsa på innovation.
Varslen och uppsägningarna på Ericsson har kommit i takt med att resultaten försämrats. Förra året försvann runt 1 700 svenska jobb på företaget och nu väntar nya neddragningar. Men Per Norlander, facklig representant för Sveriges Ingenjörer på Ericsson, tycker att företaget gör fel som bara försöker spara sig ur situationen. Han tycker att ledningen tänker alldeles för kortsiktigt och att det skapar en negativ stämning på företaget och hindrar nytänkande.
– Förr i tiden kunde man ofta se hur lamporna lyste länge på kvällarna på kontoret, säger han. Men i dag när varslen kommer allt tätare räcker det att det kommer något käckt mejl från ledningen om en kommande omorganisation, för att medarbetarna ska sätta sig och kolla sina linkedin-profiler.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet i somras efterlyste han och Magnus Sundemo, styrelseledamot i förbundet, mer satsningar på innovation och ny teknik. De tog Volvo personvagnar som exempel. Biltillverkaren var också illa ute för några år sedan, men kinesiska Geely som köpte Volvo har satsat långsiktigt och gett de svenska ingenjörerna stor frihet. Resultatet har blivit att Volvo ger rekordstora vinster – och i Mölndal flyttade de nyligen in i lokaler som Ericsson har lämnat.
– Om det nu är svårt att få lönsamhet i det man håller på med så måste man hitta nya marknader, säger Per Norlander. Det finns ju nya områden som molnverksamhet och internet of things. Men vi måste klara av att ta steget, och då krävs det en ny anda i företaget, och mer fokus på innovation och ingenjörskonst.
Ledningen som i dag huvudsakligen består av ekonomer har en tendens att resonera i termer som kostnadsbas, cost over sales och marginalutveckling. Per Norlander poängterar att ekonomer kan fungera bra i ledningen också för ett teknikbolag, men att de då också måste lyssna på de tekniska experterna.
Tidigare har företaget ofta kunnat byta inriktning tack vare ingenjörer som har jobbat på projekt som har legat lite vid sidan av kärnverksamheten, men som plötsligt har visat sig vara lönsamma.
Per Norlander vill se ett Ericsson där det hela tiden kommer fram nya idéer, idéer som får tillräckligt med utvecklingspengar för att kunna bli prototyper. Vissa idéer blir kanske bara mindre förbättringar, andra idéer kanske kan säljas, medan enstaka – när omvärlden förändras – kan utvecklas till ny och lönsam kärnverksamhet.
– Det skulle kunna vara ett slags inkubationsverksamhet inom företaget, säger han. I dag säger man att ’det där är inte kärnverksamhet, så det lägger vi ner det och spar pengar som går till vinsten i företaget’.
Han liknar det vid att bonden som är hungrig äter upp sitt utsäde.
Svenska Dagbladet har listat tänkbara ersättare till den avgångne vd:n Hans Vestberg, och Per Norlander konstaterar att listan är full av ingenjörer. Han hoppas att en ingenjör på vd-posten ska leda till ett mer teknikfokuserat ledarskap.
– Det vore önskvärt om man kunde investera Ericsson ur krisen, säger han. Investera där man tror att det blir bäst, inte bara där det blir billigast. Man kan diskutera om svenska ingenjörer är bäst, men vi har i Sverige ett sätt att jobba som gör att vi är bra på att ta fram komplexa produkter.
Han har en direkt uppmaning till ledningen:
– Vi ingenjörer är inte emot besparingar, vi kan ju snarare bidra till dem, men man kan inte bara spara sig till framgång. Våga tänka utanför boxen och våga investera för framtiden!
Sture Henckel
Är det bara jag som fascineras av att Carl-Henric Svanberg var tvungen att vara både civilingenjör och ekonom för att kunna bli vd, men för Hans Vestberg så var en ekonomexamen tillräcklig?
Inga investeringar utan framtidstro
Man kan ju undra varför Ericssons ledning (och många företagsledningar) hellre satsar på kostnadsjakt i stället för investeringar i ny teknik och högre produktivitet. Men förklaringen är nog enkel: man investerar inte om man inte har någon idé om hur framtiden kan komma att se ut. Då är det enklare att satsa på nedskärningar och hoppas att allt ska lösa sig.
Jag kommer att tänka på ett uttalande av en dåtida Facit-direktör: ”Vi hade ändå inte en chans mot japanerna. Det var bara att lägga ner.”