Dags att kandidera till Teknologrådet

Nu kan du som är studerandemedlem i Sveriges Ingenjörer kandidera till posten som vice ordförande i Teknologrådet. Snart börjar också kandideringsperioden för 14 ledamöter. Ingenjören har frågat ordförande Alice Halldin vad Teknologrådet gör, och varför man bör engagera sig.

Nu kan du som är studerandemedlem i Sveriges Ingenjörer kandidera till posten som vice ordförande i Teknologrådet. Snart börjar också kandideringsperioden för 14 ledamöter. Ingenjören har frågat ordförande Alice Halldin vad Teknologrådet gör, och varför man bör engagera sig.

Alice Halldin, ordförande i Teknologrådet. Foto: Jessika Hedén

Alice Halldin, ordförande i Teknologrådet. Foto: Jessika Hedén

Sedan 2011 kan alla studerandemedlemmar i Sveriges Ingenjörer kandidera till, eller nominera en annan studerandemedlem till, Teknologrådet (som fram till i somras hette Teknologgruppen). I höst ska 14 ledamöter och en vice ordförande väljas in i rådet, som representerar förbundets drygt 17 000 studerandemedlemmar och arbetar med frågor som ligger teknologerna nära. Det innebär allt från att skriva debattartiklar och remissvar till att driva på förbundets arbete och skapa ett eget politiskt program, berättar Alice Halldin, ordförande i Teknologrådet.

– Att vara med i Teknologrådet är en fantastisk möjlighet! Personligen har jag lärt mig otroligt mycket av att sitta i rådet, och jag har fått många vänner. Du får ett stort nätverk, säger Alice Halldin, som har suttit i Teknologrådet i tre år.

läs mer

Kandideringsperioden till vice ordförande har redan öppnat och ansökan kan skickas fram till och med 1 september till teknolograd@sverigesingenjorer.se Ansökan till ledamot öppnar den 1 september och är öppen till och med den 25 september.

I oktober får alla studerandemedlemmar rösta på kandidaterna.

Läs mer om valen till Teknologrådet här.

De som sitter i Teknologrådets styrelse är en del av Sveriges Ingenjörers högsta beslutande organ, fullmäktige.

– Det är riktigt häftigt att vara med i det största ingenjörsnätverket i Sverige och att kunna driva på våra frågor. Vi har femton procent av rösterna i fullmäktige och kan påverka förbundet. Sedan driver vi också opinion utåt, genom att skriva debattartiklar och skriva remissvar till Saco studentråd, som vi också har ett väldigt bra samarbete med.

Teknologrådet arbetar även med de lokala teknologgrupperna runt om i landet, för att ge dem stöd och hjälp. Mycket tid går åt till att fundera på hur rådet kan bli mer demokratiskt och att sätta en bra form för det. Den största utmaningen är enligt Alice Halldin att jobba på distans, då Teknologrådets medlemmar pluggar på olika orter i landet.

– När vi väl träffas är vi väldigt bra på att göra saker, men det svåra är att få arbetet konstant, både för att vi sitter på olika håll men också för att det dyker upp till exempel tentaperioder då man måste fokusera på det.

Vad har varit roligast?

– Att se hur mycket vi kan åstadkomma och att vi är en viktig röst i debatten. Vi har skrivit debattartiklar som har fått över 300 delningar på Facebook. De lokala teknologgrupperna har också blivit en fantastisk succé. Teknologgruppen i Västerås bestämde sig till exempel för att kartlägga sommarjobbslönerna i år, ett arbete som pågår hela sommaren och som har väckt mycket intresse.

För Alice Halldin var en av årets höjdpunkter att Teknologrådet bjöds in till sin norska motsvarighet, NITO-studenterna.

– Detta är ett resultat av det skandinaviska nätverket för ingenjörsstudenter som vi startade upp i november 2015, där Norge, Finland, Danmark, Island och Sverige ingår, berättar hon.

Ania Obminska

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Världskarta med olika färg för länderna beroende på hur rättigheterna för anställda är i landet.

Stora skillnader i rättigheter på jobbet

Rätten att gå med i facket ifrågasätts i många länder, liksom rätten att strejka och teckna kollektivavtal. ”Många blir chockade över hur det är. Folk är rädda att säga saker på jobbet.” Här är läget i 161 länder.
Fler artiklar