Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadLönerna ökar på toppen av toppen

Lönerna ökar på toppen av toppen

Foto: Thinkstock/Kieferpix.
Foto: Thinkstock/Kieferpix.

Löneskillnaden mellan normalinkomsttagare och dem som tjänar allra mest ökar i många länder men storleken på gapet skiftar mellan länder. Under ett arbetsliv ökar toppinkomsttagarnas löner nästan dubbelt så mycket i USA och Kanada som i Sverige och Danmark.

Fenomenet att en liten del av befolkningen tjänar många gånger mer än medelinkomsttagarna finns i de flesta länder. Men storleken på inkomstgapet mellan grupperna, inom gruppen som tjänar mest och mellan olika länder varierar.

IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) har nyligen presenterat en rapport där fyra forskare har studerat den hundradel av inkomsttagarna som har högst inkomster, den så kallade ”topprocenten”.
Studierna visar att topprocentens löner har ökat kraftigt sedan 80-talet i flera länder men i Sverige och Danmark har ökningen inte varit lika kraftig som i de anglosaxiska länderna.

En möjlig förklaring till skillnaderna är marginalskatterna. Forskare som har studerat detta, bland andra Piketty, menar att sänkningen av marginalskatterna i USA har haft betydelse för den här utvecklingen.

Martin Nybom
Martin Nybom

– Det skulle kunna vara så att när marginalskatterna är höga är det inte lika angeläget för toppinkomsttagarna att förhandla sig till riktigt höga löner. Att marginalskatterna successivt minskat sedan 80-talet kan vara en förklaring till varför toppinkomsterna ökat så kraftigt sedan dess, framför allt i USA, säger Martin Nybom, nationalekonom och en av rapportförfattarna.

Genom om att studera den så kallade 90-50-kvoten och 99-50 kvoten har forskarna bakom IFAU-rapporten jämfört hur lönerna förhåller sig mellan medianinkomsttagarna, med dem som tjänar mest. En lön vid den 90:e percentilen är högre än 90 procent av alla inkomster men lägre än de 10 procent som har högst inkomster. En lön vid 99:de percentilen är högre än 99 procent av alla inkomster men lägre än procenten med de allra högsta inkomsterna.

Studien visar att 90-50-kvoten i Danmark och Sverige uppgår till cirka tre fjärdedelar av motsvarande kvot i USA. Alltså är lönespridningen mellan dem med höga inkomster (vid 90:e percentilen) och dem med vanliga inkomster (medianlön) mindre i Danmark och Sverige än i USA.

läs mer

Läs rapporten Toppinkomsttagare i olika länder.

På toppen av toppen ser det dock lite annorlunda ut.

– Inom topprocenten, alltså de som tjänar mer än 99 procent av alla inkomsttagare, har lönespridningen över tid ökat mer i Danmark och Sverige, säger Martin Nybom.

Forskarna har också tittat på hur lönerna utvecklas under arbetslivet, det vill säga med stigande ålder. I USA och Kanada har medianlönerna nästan fördubblats mellan 25 och 50 års ålder. I Danmark och Sverige ökar lönerna under arbetslivet inte lika mycket. I Sverige planar lönerna också ut snabbare. Medianlönerna når sin topp vid 50-årsåldern i Kanada och USA men redan kring 40-årsåldern i Sverige och Danmark.

– Visst fortsätter lönerna att öka i Sverige när man blir äldre men korrigerat för dels den allmänna löneutveckling som finns över tid och dels för inflationen så bromsar lönerna in. Efter 40-årsåldern får man i Sverige och Danmark, och något senare i USA och Kanada, inte längre betalt för sin erfarenhet. Den snabbaste löneutvecklingen sker under de första 10-15 åren i arbetslivet men bromsen slår till snabbare i Danmark och Sverige än i och USA och Kanada, säger Martin Nybom.

Undersökningen har använt sig av registrerad inkomstdata under perioden 1980-2013 från Sverige, Danmark, USA och Kanada. Eftersom studierna för USA endast har tillgång till statistik för mäns löner i åldrarna 25-60 år har forskarna använt motsvarande underlag i de andra länderna.

Karin Virgin

2 KOMMENTARER

  1. Hur mycket är egentligen en VD-tjänst värd och hur mycket har den typen av tjänster utvecklats jämfört med en ”vanlig” tjänstemannatjänst eller en kollektivanställd inom LO? Finns det någon forskning på området eller är det mest en ”snyftvals” där de högsta inkomsttagarna inom en del områden aldrig blir riktigt nöjda? Tittar man på banksektorn blir man ju mörkrädd.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Smit inte ut bakvägen – fast du helst inte vill bli avtackad

0
Vad gör du om du inte har trivts och en avtackningsfika med kollegor och chefen mest känns som ett plågsamt skådespel? Kan man man tacka nej till att bli avtackad?

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.