Forskare från Högskolan i Gävle hjälper företag i regionen att spara energi. Forskning i länet visar att potentialen för besparingar är stor. Ett företag kan tjäna runt 30 procent på att hitta och åtgärda energitjuvarna i produktionen.
Högskolan i Gävle hjälper små och medelstora företag att spara pengar med hjälp av energieffektivisering. Projektet har pågått sedan 2016 och omfattar ett femtiotal små och medelstora företag i länet.
Företagen är uppdelade i sju olika nätverk som alla har fått kontakt med forskare och erfarna energiexperter från Högskolan i Gävle. Företagen räknas huvudsakligen till tillverkningsindustrin, men även andra företag är med i nätverket.
Nawzad Mardan. Foto: Ove Wall.
Nawzad Mardan är lektor i energisystem vid Högkolan i Gävle och ansvarig för två av nätverken i projektet. Han inleder alltid energieffektiviseringsarbetet med en energikartläggning.
– Det är lite som att kolla energianvändningen hemma, säger han. Kolla fakturan och hur många kilowattimmar som gått åt på olika apparater. I grunden är det samma sak i industrin.
Men inom industrin används flera energikällor, både el, olja och gas och så vidare. Energianvändningen brukar delas upp i två kategorier: produktions- och stödprocesser. Den förstnämnda omfattar sådana processer som behövs för att framställa själva produkterna, men för små- och medelstora industriföretag finns den stora potentialen just i de så kallade stödprocesserna som ventilation, värmesystem, belysning och tryckluft.
Enligt Nawzad Mardan finns det också tre olika sätt att energieffektivisera. Bättre teknik är kanske det första man tänker på, exempelvis byte från glödlampor till ledlampor. Beteendet är en annan väg att gå. Exempelvis, när ingen är i rummet så kan belysningen släckas. En tredje väg är att byta energibärare, exempelvis från olja till fjärrvärme, ett byte som ofta ger både besparingar och minskad miljöpåverkan.
– Man kan tro att det är enkelt, säger Nawzad, men det är inte så lätt att ändra beteenden. Den vanligaste orsaken till att företagen inte har gjort något åt energislöseriet är brist på tid.
Förutom besparingarna som kan ligga på runt 30 procent av energikostnaderna, kan företagen också se effektiviseringen som en miljöåtgärd, något som är bra även för varumärket.
Företagen i nätverken pratar också med varandra om frågorna, vad de andra företagen har gjort, var man kan få stöd eller information om forskning. Och forskarna försöker möta upp.
– I slutet av mötena brukar vi från högskolan alltid fråga vad de vill höra för föreläsning, säger Nawzad Mardan, som också hoppas kunna göra om projektet med nya företag.
Sture Henckel
