Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningMinistern vill förenkla högskolevalet

Ministern vill förenkla högskolevalet

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson vill förenkla intagningen till högskolan. Hon vill bland annat öka möjligheterna för studenter att själva välja inriktning efter att ha läst Tekniskt basår. Ingenjören fick en kort intervju med ministern om propositionen Fler vägar till kunskap.

På vilket sätt gör propositionen antagningen till högskolan tydligare?
– Regelverket är idag ett lapptäcke där man har lagt till och dragit ifrån. Det har gjort systemet oförutsägbart. Det är svårt för studenter att förstå vad som krävs för komma in på högskolan. Vi lägger nu ramverk där vi lägger fokus på kompetens för att få allmän behörighet till högskolan.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl, regeringskansliet

Hur bidrar propositionen till att skapa fler ingångar till högskolan än tidigare?
– Viktigt är förslaget om behörighetsprov. Det blir en ny ingång för dem som redan befinner sig i yrkeslivet, men som inte har gymnasiebetyg.

Hur kan det provet komma att se ut?
– Det skiljer sig från högskoleprovet, eftersom det bara ska testa om man har allmän behörighet eller inte. Vi kommer att ge högskolerådet i uppdrag att ta fram förslag på att ta fram ett sådant prov. Till att börja med blir det försöksverksamhet och tanken är att det blir några år av utformning och försök innan vi släpper det nationellt.

Vad menar ni med att grundläggande behörighet ska uttryckas i kompetenser?
– I dag får man ett gymnasiebetyg eller, om man inte har det, en validering. Men nu är tanken att säga vilken kompetens som utbildningarna ger.

I den så kallade Tillträdesutredningen som föregick propositionen fanns det resonemang om att ta bort meritbetygen. Hur blir det med dem?
– Nej vi har inte med några ändringar om meritbetygen i propositionen. Meritbetygen handlar främst om moderna språk, och det är riskabelt att ta bort dem. De är numera frivilliga. De moderna språken är redan hotade, och det är viktigt att många läser ett andra språk utanför engelskan. Vi är dessutom överens på EU-nivå om att många elever ska läsa mer än engelska. Så meritbetygen kommer att behållas tills vidare.

Ni skriver också att högskoleprovet inte säger så mycket om genomströmningen i ingenjörsutbildningarna?
– Den grupp som kommer in på ingenjörsutbildningar via högskoleproven har en högre andel avhopp än andra. Men ett högskoleprov är inte heller som ett gymnasiebetyg som värderar en elev över tre år. Vissa högskolor ska kunna ta in en mindre andel via högskoleprovet. Det gäller främst ingenjörsutbildningar där högskoleprovet inte har gett samma resultat. Men man kan ju jobba med lokala intagningskriterier. På vissa utbildningar använder man intervjuer för att hitta de mest motiverade studenterna. Vi tycker de ska använda detta i högre grad. Det kan få fram mer heterogena och välmotiverade studentgrupper.

Många av dem som inte slutför ingenjörsutbildningen hoppar ju av för att de får jobb, inte för att de inte klarar den. Vad kan ni göra åt det?
– Det är de sena avhoppen, och de är ett otyg där lärosätena behöver jobba med arbetsgivarna för att motivera studenterna att göra klart studierna. Det är viktigt till exempel om man senare vill bygga på sin utbildning.

Där kommer alltså det här med livslångt lärande in?
– Absolut. Man ska kunna komma tillbaka, skaffa ny kunskap och bygga vidare på den. Men då måste man vara klar med sin examen. Där har lärosäten och arbetsgivare ett stort ansvar. Det kommer vi inte åt med urvalsgrunderna.

Var det någon del av propositionen där ni mötte särskilda utmaningar?
– Att kunna använda lämplighetsprov som särskild behörighet. Det är främst tänkt för lärarutbildningarna. Vi har haft försöksverksamhet vid Jönköpings högskola. De har i intervjuer prövat saker som motivation och ledarskapsförmåga. De är nöjda med utfallet av försöken och går vidare med dem.

– Vi vill också lyfta fram att regeringen kan komma att bredda utbildningarna Tekniskt basår och Teknikcollage och låta dem ge särskild behörighet för flera tekniska utbildningar. Har man läst basåret har man bra förutsättningar för att slutföra en ingenjörsutbildning.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fackordföranden på Cementa: ”Vill poängtera att det är jättekul att jobba fackligt”

0
När mark- och miljööverdomstolen avvisade dåvarande Cementas ansökan för fortsatt kalkbrytning på Gotland hamnade det fackliga arbetet i hetluften. Idag har det lugnat ner sig, konstaterar Akademikerföreningens ordförande.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.
Python website

Nu startar antagningen till universitets-kurser i Python för yrkesverksamma

0
Ska gå att läsa parallellt med jobbet. Och den här typen av kurser ökar nu.

Trött efter jobbet? Så kan nya rutiner göra skillnad

2
Tallriksmodellen för hjärnan är en metod som hjälper dig att få energin att räcka även under de tuffaste höstmånaderna. 

Jobbets stora tidstjuv – men kan man tacka nej till möten?

2
Är din arbetstid helt sönderbokad eftersom andra kan lägga in möten i din digitala kalender? Det kan vara dags att börja tacka nej till möten, men det kräver lite fingertoppskänsla.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Varsel på arbetsplatsen? Så funkar det

0
Vad händer när arbetsgivaren lägger ett varsel? Och vad bör jag som anställd tänka på för att undvika de vanligaste misstagen? Chefsjuristen på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.