Testet som mäter om du riskerar bli sjuk av trötthet

De känslomässiga kraven finns i alla yrkesgrupper, även bland ingenjörer.. Foto: Thinkstock/Ridofranz.

Hur mycket ork har du kvar efter jobbet? Kan du återhämta dig och känna dig pigg nästa arbetsdag? Ett nytt test framtaget av Sahlgrenska sjukhuset kan ge dig en varningssignal om du är i riskzonen för att drabbas av sjukdom på grund av trötthet.

De flesta känner sig lite trötta efter jobbet och det är helt normalt så länge återhämtningen fungerar fullt ut och batterierna blir laddade till nästa dag. Det är när tröttheten är för stor för att återhämtningen ska räcka till som varningsklockorna ringer.

Trötthetskänslan kan nämligen användas som en teststicka som signalerar en ökad risk för att bli sjuk.

Kerstin Wentz, legitimerad psykolog och forskare vid Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, har tillsammans med forskarkolleger genomfört en studie där man har följt 1300 personer från fyra yrkesgrupper under två års tid. Arkitekter, ingenjörer, hemtjänstpersonal, snickare och sjuksköterskor har svarat på frågor om sin hälsa, sitt behov av återhämtning efter arbetsdagen och olika förhållanden i arbetet.

– Vi har kunnat se att vissa arbetsförhållanden har särskilt stor betydelse för ett större behov av återhämtning, säger Kerstin Wentz.

Den faktor som har allra störst betydelse är att vi behöver känna att vi kan göra ett bra jobb. Eller omvänt, den som inte känner att han eller hon kan göra ett bra jobb blir tröttare, vilket gör det svårare att återhämta krafter till nästa dag.

Möjligheten att kunna styra arbetspauser och arbetstider och socialt stöd från kolleger på jobbet har en skyddande effekt mot trötthet medan känslomässiga krav och högt arbetstempo gör oss tröttare.

– Det är en missuppfattning att de känslomässiga kraven bara finns i vissa yrkesgrupper som inom vård- och omsorg. De här kraven finns i alla yrkesgrupper, även bland ingenjörer, säger Kerstin Wentz.

Med utgångspunkt från studien har hennes forskargrupp utvecklat ett kostnadsfritt test som ger svar på om du befinner dig i riskzonen för att drabbas av sjukdom på grund av stress. Där finns också länkar till informationsmaterial.

Testet består av 26 frågor där man beskriver sina arbetsförhållanden och skattar sin mentala trötthet efter en arbetsdag, främst hur tröttheten påverkar fritiden. Svaren vägs samman och resultatet blir en färgsignal, röd, gul eller grön, som ger en indikation på behovet av återhämtning.

– Testet ger ett slags gränsvärde för hur trött man kan vara utan att man riskerar att bli sjuk, säger Kerstin Wentz.

Röd signalerar en ökad risk och här är det nödvändigt att prata med sin chef för att förändra arbetssituationen. Gult är en varning och finns i två versioner.

– Det kan antingen betyda att arbetsbelastningen är för hög och då kan det finnas en hälsorisk även om man fortfarande känner sig pigg. Den andra varianten indikerar att tröttheten inte i första hand beror på de arbetsförhållanden som finns med i testet. Det kan bero på faktorer som rör privatlivet eller på faktorer i arbetet som testet inte fångar upp.

Grönt visar att arbetsbelastningen är rimlig och återhämtningen fungerar.

Testfrågorna är framtagna i Nederländerna och har använts på breda yrkesgrupper under lång tid. De svenska forskarna har med hjälp av den tvååriga studien kunna mäta sambandet mellan faktorer på arbetsplatsen och behovet av återhämtning.

Kerstin Wentz säger att för stor trötthet är en tidig signal på risk för längre sjukskrivning och hjärt- och kärlsjukdomar. För stor trötthet kan också innebära sömnsvårigheter, problem med mage och muskelvärk. Hon beskriver tröttheten som en nedåtgående spiral.

– Problemet med trötthet är att kroppen kompenserar den med ett extra stresspåslag. Och det gör oss förstås bara ännu tröttare.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
Fler artiklar