Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtIngenjörer saknar långsiktig plan för sin kompetensutveckling

Ingenjörer saknar långsiktig plan för sin kompetensutveckling

Sex av tio ingenjörer ser ett ökande behov av kompetensutveckling för att klara framtidens utmaningar. Många får det genom sitt arbete, men saknar tydligare och mer strategiska satsningar från både arbetsgivare och högskolor. Det visar ANE-rapporten som sammanställt nordiska ingenjörers behov av kompetensutveckling.

Det råder kompetensbrist i samhället, inte minst när det gäller ingenjörer. Den snabba tekniska utvecklingen ställer dessutom höga krav på att ingenjörer har möjlighet att ständigt utvecklas och bygga på sin kompetens.

Trots det saknas det ofta en långsiktig strategi när det gäller möjligheten till kompetensutveckling.

Josefin Utas

I rapporten Continuing Professional Development as viewed by Nordic Engineers har Association of Nordic Engineers, ANE, gått på djupet för att förstå vilka de stora utmaningarna är.

– Ingenjörer har ofta ett eget driv att lära sig mer och utvecklas, men det gäller att det finns förutsättningar också. Den stora utmaningen är att få tid till kompetensutveckling. Många jobbar i tidspressade verksamheter, ofta med mycket övertid, säger Josefin Utas, forsknings- och högskoleutredare på Sveriges Ingenjörer.

Rapporten baseras på en enkätundersökning bland de nordiska ingenjörsorganisationernas medlemmar. Enligt rapporten är det många som får kompetensutveckling när arbetet kräver det, både via sin arbetsgivare, men även via självstudier och genom att lära sig av sina kollegor.

Samtidigt ser ingenjörerna ett ökande behov av kompetensutveckling för att klara framtidens utmaningar på arbetsmarknaden. Trots att de allra flesta pratar om kompetensutveckling med sin arbetsgivare är det få som har en konkret plan för den.

– Många företag är dåliga på att analysera sina behov och se kompetensutveckling som en strategisk fråga och en investering för framtiden. Det behövs en mer långsiktig syn på kompetensutveckling från arbetsgivarnas sida, poängterar Josefin Utas.

Förutom att planera och avsätta tid för kompetensutveckling bör man även ha system för att belöna och uppmuntra de som utvecklas, exempelvis genom högre lön.

Rapporten pekar även på högskolornas ansvar för ingenjörers kompetensutveckling. Endast en av tio har deltagit i någon kurs via universitet eller högskola.

– Detta är en utmaning för högskolorna. De behöver utveckla en bättre dialog med arbetsgivare så att de kan erbjuda bra och relevanta kurser för yrkesverksamma, säger Josefin Utas.

En tredje viktig åtgärd för att driva på kompetensutvecklingen är den politiska styrningen. Att erbjuda vidareutbildning inryms i högskolornas uppdrag, men uppdraget behöver förtydligas och även finansieras.

– Ingenjörer har en viktig roll i samhället. De driver på många sätt företagens utveckling och svensk konkurrenskraft. Men kompetensutvecklingsfrågan är komplex och därför behöver alla delar i systemet dra sitt strå till stacken för att det ska hända, säger Josefin Utas.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.