Vuxna i Sverige ägnar 3–4 timmar om dagen åt mobilen. Tonåringar 4–5 timmar. Hur det här på sikt påverkar oss vet vi inte men studier visar samband med depressioner och sömnproblem. Psykiatrikern Anders Hansen menar att vi behöver få kontroll över våra mobilvanor.
I våras släppte psykiatrikern Anders Hansen boken Skärmhjärnan och hans sommarprat i P1 blev årets mest lyssnade. Under hösten är han aktuell med en serie tv-program om hjärnan och samtidigt turnerar han runt i landet med en föreläsning.
5 tips från Anders Hansen för bättre mobilvanor
- Kartlägg ditt användande. Det finns appar att ladda ner som mäter din mobiltid.
- Köp en väckarklocka och ett armbandsur. Släng ut mobilen från sovrummet. Använd inte telefonen till funktioner som man inte behöver den till.
- Stäng av pushnotiser. Det är svårt att motstå att ta upp mobilen när det plingar till och vi ständigt blir avbrutna.
- Gör mobilen svartvit. En skärm utan färg ger oss lägre nivåer av dopamin. Då använder vi mobilen lite mindre.
- Ha inte mobilen bredvid dig när du ska göra något som kräver koncentration. Lägg den helst i ett annat rum. Avsätt tid för att kolla sms och mejl några minuter i timmen.
I mitten av september fick Saco-medlemmar i Stockholm chansen att lyssna på Anders Hansen när Danske Bank hyrde biografen Rigoletto och bjöd på biljetterna. De tog slut på nolltid.
De frågor som Anders Hansen tar upp väcker både nyfikenhet och oro. Är det vi som styr mobiltelefonen eller styr den oss? Och vad händer egentligen i hjärnan när så mycket av vår tid upptas av mobiltelefonen?
Mobilanvändningen ökar varje år
Människan har funnits i 250 000 år och det betyder att det har funnits omkring 10 000 generationer. Men det är bara knappt en generation som har vuxit upp med smarta telefoner. Den hjärna vi har är utformad för ett liv på savannen där man levde i grupper om 150 individer.
Det är inte konstigt att vi påverkas mentalt av den snabba omställningen som saknar jämförelser i människans historia. Övergången från bondesamhälle till industrisamhälle tog mycket längre tid än det tagit för de smarta telefonerna att bli en stor del av våra liv.
I dag ägnar vuxna i Sverige i genomsnitt 3–4 timmar om dagen åt mobilen och tonåringar ännu mer. Och det ökar snabbt. De senaste åren har den dagliga mobilanvändningen ökat med 20 minuter om året.
Anders Hansen är läkare och psykiatriker. Han har skrivit boken Skärmhjärnan.
– Det har gått så fort att forskarna har haft svårt att mäta effekterna. Inte förrän de senaste två åren har det kommit studier som gör det möjligt att dra vissa slutsatser, säger Anders Hansen.
Mobilerna ger oss kickar
Något som forskningen hittills har visat är att mobilen stör vår förmåga att fokusera, även när vi inte tittar på den. I tester av koncentration och minne fick deltagare som hade mobilen i fickan sämre resultat än de som inte hade mobilen med sig alls.
Hjärnan som är utformad för ett liv på savannen ger oss en form av kickar av att se nya miljöer och nya personer. Då stiger nivåerna av ämnet dopamin i hjärnan och samma sak sker när vi scrollar flödet på sociala medier. Det är därför mobilen kan skapa ett beroende.
Flera studier har också visat samband mellan mobilanvändning och depressioner men här kan det vara svårt att säga vad som är hönan och ägget. Blir man deprimerad av att använda mobilen för mycket eller är det så att deprimerade personer använder mobilen mer än andra?
2 tips för användning av sociala medier
- Använd sociala medier för att interagera med andra. Då mår vi bättre. Om vi bara passivt bläddrar igenom andras uppdateringar mår vi sämre.
- Skär ner din tid på sociala medier. Om man använder det upp till 30 minuter per dag (ovetenskapligt råd) verkar vi må bättre. När vi använder det mer mår vi sämre.
Skärmarna gör att vi sitter still
De studier som visar att vi rör allt mindre på oss kopplas också till ökad skärmtid. Historiskt har vi rört på oss 15 000–18 000 steg om dagen. I dag går vuxna personer i Sverige i genomsnitt 5 400 steg om dagen. Flickors fysiska aktivitet har minskat med 24 procent och pojkars med 30 procent.
– Det är en ofattbar minskning som skett bara sedan milleniumskiftet, säger Anders Hansen.
Sömnproblemen har också ökat kraftigt och en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige har i dag sömnproblem. Andelen tonåringar som söker hjälp för sömnbesvär har ökat med omkring 800 procent sedan år 2000.
– Var tredje tonåring sover i dag med mobilen i sängen och den som inte tror att det påverkar sömnen måste vara rejält blåögd.
Anders Hansen menar att problemet med mobilerna i första hand är att de tar så mycket tid att vi inte hinner göra det som skyddar oss från ohälsa. Tre viktiga faktorer för att vi ska må bra är fysisk aktivitet, sömn och kontakt med människor. Ju mer tid vi lägger på att slösurfa och scrolla flödet i sociala medier, desto mindre tid blir över för umgänge, träning och sömn.
– Den digitala revolutionen innebär en mängd fördelar för oss men vi måste också vara vaksamma på hur vi påverkas. Se på mobilen som godis, man kan inte ha godis i alla rum i hemmet. Då kommer man att äta för mycket och blir överviktig.
Anders Hansen tycker att fler faktiskt borde överväga att inte använda mobilen i alla rum.
– Inte i sovrummet om det påverkar vår sömn, inte vid middagsbordet eftersom den påverkar hur vi umgås och lyssnar på varandra. Inte heller i klassrummet för då lär man sig mer.
Karin Virgin
