”De flesta utländska ingenjörer i Sverige är anställda utomlands”

Tre av fyra ingenjörer som får arbetstillstånd i Sverige är inte anställda av en arbetsgivare här. Det ger dem ett sämre skydd mot lönediskriminering visar en studie från Stockholms universitet.

För att få arbetstillstånd i Sverige måste personer från länder utanför EU få ett erbjudande om arbete. Lönen får inte vara sämre än nivån i svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Det kan låta självklart men i praktiken finns en rad problem som gör det svårt att förhindra lönediskriminering och lönedumpning.

Många arbetsgivare finns utomlands

Petra Herzfeld Olsson, arbetsrättsjurist på Stockholms universitet, gjorde för två år sedan en undersökning av löner och villkor för utländska ingenjörer och andra med en snarlik utbildning. Hon granskade 300 beslut om arbetstillstånd som Migrationsverket tog i januari 2017. Det är viktigt att påpeka att lönerna som angavs var de som arbetsgivarna erbjöd ingenjörerna. Det saknas garantier för att exakt de lönerna har betalats ut.

Petra Herzfeld Olsson kunde se att bara 26 procent av de utländska ingenjörerna anställdes av en arbetsgivare i Sverige. 74 procent av ingenjörerna som fick arbetstillstånd anställdes av en arbetsgivare som inte fanns i Sverige. Omkring hälften utstationerades från ett företag som tillhör samma koncern som företaget i Sverige.

– Det är utmanande att så många inte har sin arbetsgivare i Sverige eftersom det gör det svårare att säkerställa att de får löner som motsvarar vad arbetstagare anställda i Sverige får, säger Petra Herzfeld Olsson.

Lagen räcker inte till

Hon har också undersökt hur lagstiftningen skyddar utländska akademiker från att bli lönediskriminerade och hon tycker att det finns brister i lagstiftningen. Ett problem är att migrationsrättslig status inte är en diskrimineringsgrund.

– Att vara migrant med ett tillfälligt uppehållstillstånd är inte en diskrimineringsgrund i den svenska diskrimineringslagen. Det innebär att arbetsgivare inte kan ställas till svars för diskriminering om det visar sig att exempelvis utländska ingenjörer får lägre lön än sina svenska kolleger just på grund av att de bara har tillfällig rätt att vistas i landet.

För dem som inte är anställda i Sverige blir det också svårare att tillämpa den svenska diskrimineringslagen och för dem ser Petra Herzfeld Olsson att skyddet är både otydligare och sämre.

Det bästa skyddet har migranter som är anställda hos en arbetsgivare i Sverige som har kollektivavtal. Bland de 300 som hon granskade hörde bara 18 procent till den gruppen.

Avtalen anger inte löner

Migrationsverket kräver att den lön som arbetsgivaren erbjuder ska vara i nivå med kollektivavtal eller praxis för branschen.

Innan Migrationsverket tar beslut får fackförbunden yttra sig över den lön och de villkor som arbetsgivaren erbjuder, och om lönen är för låg gör facket en anmärkning i sitt yttrande.

– En av flera svårigheter är att avtalen för akademiker inte anger lönenivåer och det är många faktorer som avgör lön, inte bara utbildning utan också erfarenhet och arbetets svårighetsgrad, säger Petra Herzfeld Olsson.

Lägre lön bevisar inte diskriminering

Men hur mycket tjänar då de utländska ingenjörer som beviljas arbetstillstånd i Sverige? Petra Herzfeld Olsson jämförde med Sveriges Ingenjörers lönestatistik och kunde se att en större andel utländska ingenjörer erbjöds lägre löner än genomsnittet för förbundets medlemmar. Men hon är väldigt tydlig med att det inte fungerar som bevis för att de utländska ingenjörerna är lönediskriminerade.

– Problemet är att vi inte exakt vet vilka arbetsuppgifter de har. Om de utför mindre kvalificerade arbeten är det rimligt att lönerna är lägre. Om det inte är så kan det handla om lönedumpning, men det är inte något som jag har undersökt. För att kunna avgöra om det är så krävs fler och djupare studier, säger Petra Herzfeld Olsson.

Däremot är hon övertygad om var resurserna bör sättas in för att minska risken för att akademiker från länder utanför EU lönediskrimineras.

– De enda som kan motverka en sådan utveckling är de fackliga organisationerna. Jag vet att det krävs tid och resurser att yttra sig över anställningserbjudanden, som dessutom ökar i antal varje år. En lösning skulle kunna vara att staten ger fackförbunden ett ekonomiskt stöd för arbetet.

Ändring i lagen är nödvändig

Petra Herzfeld Olsson skulle också vilja se en ändring i diskrimineringslagen för att ge migranter med tillfälligt uppehållstillstånd ett skydd mot lönediskriminering och det välkomnar även Magnus Skagerfält, ansvarig för migrationsfrågor på Sveriges Ingenjörer.

Magnus Skagerfält, Sveriges Ingenjörer

Han betonar att ansvaret för att migranterna får de löner och villkor som arbetsgivarna har erbjudit dem är Migrationsverkets, som borde göra fler kontroller.

– Det är bara när migranter vill förlänga sina uppehållstillstånd som Migrationsverket kontrollerar lön och anställningsvillkor, säger han.

Magnus Skagerfält anser att lagstiftningen är för svag mot arbetsgivare som inte likabehandlar migranter med svensk arbetskraft.

– Det är orimligt att migranterna kan straffas hårt, i värsta fall utvisas samtidigt som det saknas sanktioner mot arbetsgivare som felar.