Yasmine Berns är ingenjören som tyckte att det var onödigt krångligt att hitta personal och att processen borde digitaliseras. Nu har hon skapat en app där ai och machine learning matchar arbetsgivare och jobbsökare utifrån objektiva kriterier. “Tekniken i appen går på ren och skär kompetens”, säger hon.
Yasmine Berns gick Väg och vatten på KTH och jobbade sedan på NCC, Luftfartsverket, Sweco och Aga Gas/Linde. På de olika jobben märkte hon att det saknades en bra länk mellan företag som sökte folk och dem som ville få nytt jobb.
– Man kan gå via en rekryteringsbyrå, men man får en snäv grupp kandidater och kanske samma förslag om och om igen.
Också från konsultmäklare kände hon att tillvägagångssättet var väldigt manuellt och tänkte “Skulle det här inte gå att digitalisera?”.
– Dejtingappar fanns ju redan. Jag såg en möjlighet att nå ut till fler och att få med mer data.
Alla inte duktiga på att marknadsföra sig
Yasmine Berns tänkte också på dem som har svårt att få jobb – som gamla KTH-studenter som kom tillbaka när det var arbetsmarknadsdagar för att de fortfarande inte kommit in på arbetsmarknaden, eller personer som saknar kontakter för att de nyligen kommit till Sverige eller av andra anledningar.
– I dag ska man vara duktig på att marknadsföra sig och profilera sig, men alla är inte det. Men man kan ändå vara en duktig ingenjör, säger hon.
Genom att använda ai tar man bort subjektiva bedömningar i urvalsprocessen, som kan göra att man väljer bort personer på diffusa grunder, menar Yasmine Berns.
– Våran app, Jobz, går på ren och skär kompetens, behov och tillgång. Det är ingen person som säger “jag gillar inte den bilden”, det är ingen mänsklig handpåläggning, utan man får ett urval av kandidater utifrån vad man har sökt.
Matar in hårda och mjuka faktorer
När arbetsgivare söker personer matar de in hårda och mjuka faktorer, sina behov och krav. Det gör att man aldrig matchas med någon som inte uppfyller “ska–kraven”.
På samma sätt fyller den som söker jobb både i vad den har för erfarenhet och drömmer.
Både arbetsgivare och arbetssökande fyller också i vilket löneintervall man tänkt sig. Det är inget som visas men det är en del av matchningen.
– Det är kostsamt för arbetsgivare om man kallar personer till intervju och det sedan visar sig att man förväntar sig en annan nivå på lönen eller anställningsform.
Det går inte att söka efter jobb i Jobz, utan arbetsgivare och sökande kan bara få kontakt om de matchas mot varandra och båda sedan också klickar i att matchningen känns intressant.
Så vad händer om man inte får några matchningar, kan man veta vad det är man fyllt i som gör att man inte väljs ut?
– Nej, det kan man inte veta. Men vi planerar att ha coachning för att hjälpa till med hur man kan polera profilen för att få rätt träffar och så många man vill ha. Det är också personer som ringer och säger “Jag vet att ni har Ikea-jobb, varför får jag inte matchningar med dem?”. Då hjälper vi till, för vi vill ju få nöjda användare.
Finns det andra som också matchar jobb och jobbsökande med hjälp av ai?
– Exakt det vi gör finns inte. Det finns varianter, enklare tjänster där man kan söka själv, till exempel på bransch och stad, eller företag där man söker anonymt men där det ändå görs manuellt.
Det har lyfts fram risker med att bygga in fördomar i ai, så att alla inte matchas på lika villkor. Finns det sådana risker i Jobz?
– Den risk vi ser är att någon som har fördomar får förslag på personer den har fördomar emot. Den personen kommer inte att välja de personerna och det är svårt för oss att ändra på. Däremot kanske ett företag tänker “vi ska ha en 25-årig Johan”. Får de sedan förslag på kvinnor för att de är kompetenta så kanske det går upp något för dem. Får de till exempel fem kvinnor och en man så blir chansen att de väljer en kvinna större än med en traditionell ansökan.
