Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningStora utmaningar att digitalisera högre utbildning

Stora utmaningar att digitalisera högre utbildning

Det är stora skillnader i digital kompetens bland svenska lärosäten. Det framkommer i rapporten Uppkopplad utbildning som bland annat föreslår att regeringen för över pengar från forskning till att utveckla högskolepedagogiken.

Coronapandemin ledde under våren till att universitet och högskolor hastigt fick ställa om till distansundervisning. Men kompetensen som krävs för att digitalisera högre utbildning är ojämnt fördelad bland de som undervisar. Det menar Kjell Nyman, författare till ESO-rapporten Uppkopplad utbildning, som gått på djupet i frågan.

– De tre huvudsakliga förklaringarna till detta är att undervisningen är traditionsbunden, tidsmässigt pressad och att den påverkas av en statusskillnad mellan forskning och undervisning, säger Kjell Nyman.

Utveckla samarbete

I rapporten har Kjell Nyman kartlagt arbetet med att digitalisera undervisningen vid svenska universitet och högskolor och genom intervjuer och enkätundersökningar undersökt vilka de stora utmaningarna är. Han konstaterar att svenska lärosäten har kommit långt i den digitala utvecklingen i vissa avseenden, men att skillnaderna är stora när det gäller kompetens och erfarenhet, både inom lärarkåren och mellan lärosäten.

Rapportens sju förslag

  1. Satsa på högskolepedagogik. För över 2 procent av de statliga forskningsfinansiärernas anslag för forskning till det anslag som finns för särskilda medel till universitet och högskolor.
  2. Utveckla de nätverk som finns. Ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att utforma ett förslag till statligt stöd på sammanlagt 15 miljoner kronor per år till de nätverk för samarbete mellan lärosäten som finns.
  3. Förtydliga juridiken. Tillsätt en statlig utredning med uppdrag att klargöra hur gällande juridiska regelverk bör tolkas när ny teknik introduceras och föreslå lämpliga förändringar av regelverket.
  4. Uppmuntra arbetet med öppna lärresurser. Utarbeta en plan för implementering av Unescos rekommendation om öppna lärresurser (OER) som Sverige ställt sig bakom.
  5. Skapa ett system för validering. Reformera den administrativa hanteringen av all validering inom högre utbildning genom att föra över ansvaret till lämplig central myndighet.
  6. Stärk möjligheterna för utbildning på distans. Stimulera deltagande i högre utbildning i de glesast befolkade delarna av landet genom ett riktat bidrag till kommunala lärcentra.
  7. Analysera konsekvenserna av digitala tjänster. Ge Vinnova ett uppdrag att fördjupa analysen av den utbildningsteknologiska utvecklingen.

– Det finns ett gott samarbete mellan lärosäten när det gäller exempelvis distansutbildningar. Det finns även nätverk för samverkan och erfarenhetsutbyte, men det saknas samordning och ekonomiska förutsättningar att utveckla arbetet vidare, säger Kjell Nyman som i rapporten föreslår att regeringen anslår medel för att utveckla nätverken för ökat samarbete mellan lärosäten.

Omfördelning av pengar

I rapporten föreslår han även att regeringen omfördelar medel från forskning till högskolepedagogisk utveckling. Han konstaterar att det finns en stor entusiasm bland de som arbetar med att utveckla högskolepedagogiken med hjälp av digitala resurser, men att de lärare man vill nå känner sig klämda mellan undervisning, administration och en önskan om att ha mer tid för att forska. Ofta blir det undervisningen, inte minst den pedagogiska utvecklingen av den, som får stryka på foten.

– Statusskillnaden mellan forskning och utbildning är ett problem. Jag hoppas att detta kan stimulera en högskolepedagogisk debatt som lyfter den här frågan, säger han.

I rapporten har Kjell Nyman identifierat en rad fallgropar som hämmar den digitala utvecklingen på lärosätena. En svårighet är det juridiska regelverket som skapar stor osäkerhet. Hur ska exempelvis GDPR, tillgänglighetslagen, offentlighetsprincipen och immaterialrätten tolkas? Osäkerheten kring vad som gäller gör att lärare tvekar att utveckla undervisningen med hjälp av ny digital teknik.

– Här finns det ett behov av att förtydliga regelverket, säger Kjell Nyman.

Riskerna behöver analyseras

När det gäller de molnbaserade tjänster och digitala lärplattformar som lärosätena använder pekar han på riskerna med att multinationella och kommersiella företag får tillgång till data som kan användas för att utveckla nya affärsmodeller. Kjell Nyman poängterar att varken svenska myndigheter eller någon gemensam europeisk organisation har någon kontroll över detta i dagsläget.

– Vi behöver analysera konsekvenserna av den snabba utbildningsteknologiska utvecklingen, vilka är farorna och utmaningarna?

En av de största fallgroparna med digitaliseringen inom högre utbildning är dock tron att den nya tekniken kan lösa pedagogiska problem inom alla delar av undervisningen.

– Digitaliseringen får i det avseendet aldrig bli ett självändamål. Den är, och ska enbart vara, ett hjälpmedel för att utveckla högskolepedagogiken som ska användas endast när den gör nytta, poängterar Kjell Nyman i rapporten.

Hela rapporten finns att ladda ner från ESO.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

0
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

Studenternas kaminer ger värme i Ukraina

0
Strax innan jul bjöd studenter vid Linköpings universitet in till en svetskväll till förmån för Ukraina. Resultatet blev 32 vedkaminer som nu sprider värme i Ukraina. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns kul längre

5
Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här...