Bilden av haltande ingenjörsföretag under coronakrisen har nu ersatts av optimism. Det visar Sveriges Ingenjörers granskning av industriboksluten för andra kvartalet och förbundets nya konjunkturrapport. Bland annat har Scania ökat produktionstakten på grund av ansamlad orderbok och Volvo cars rapporterar om uppgång. Och på 85 procent av ingenjörsföretagen är den ekonomiska situationen god eller tillfredsställande.
– Företag har blivit påverkade av nedstängningen under det andra kvartalet, med stängda fabriker som gjort att man tappat uppskattningsvis 10 procent av omsättningen på årsbasis. Men vi ser nu en snabb och stark återhämtning, inte minst i fordonsindustrin, säger Staffan Bjurulf, ekonom på Sveriges Ingenjörer.
Han pekar på att det sker en transformation som snabbats på av krisen. Miljömedvetenheten har ökat efterfrågan på hållbara produkter och tjänster, och det gynnar Sverige, som ligger långt fram på det området.
Parallellt med konjunkturrapporten har också interimsboksluten för andra kvartalet för de 19 största industriföretagen analyserats. De förstärker bilden av en uppåtgående konjunktur. Staffan Bjurulf lyfter fram två exempel där man nämner elektrifiering.
– AB Volvo skriver om stark återhämtning i Kina och stor efterfrågan på elektrifierade stadsbussar. Volvo cars skriver om uppgång i Europa och USA och stark ökning av efterfrågan på elektriska modeller.
Vad gäller läget i övrigt skriver Ericsson att man tagit marknadsandelar. Scania skriver att coronaavbrottet gjort att man inte hunnit beta av orderboken och därför planerar man nu för att öka produktionstakten.
Astra Zeneca har haft en omsättningstillväxt på 17 procent under det första halvåret. Essity har tagit marknadsandelar genom produktlanseringar och stärkt närvaro på digitala kanaler. Atlas Copco spår kortsiktigt ökad efterfrågan. Husqvarna har förbättrad rörelsemarginal och ser ökad efterfrågan på trädgårdsprodukter under pandemin.
Förutom hållbarhetstrenden så är en annan megatrend digitaliseringen där svenska företag också tagit marknadsandelar.
Bra eller tillfredsställande läge
Konjunkturrapporten grundar sig på en enkät där 369 förtroendevalda med styrelseinsyn rapporterar om nuläget och vad de tror om läget det kommande halvåret.
Sammantaget svarar 85 procent att läget just nu är bra eller tillfredsställande. Det är bara en procentenhet lägre än i mätningen för ett år sedan. 85 procent svarar också att de tror att den ekonomiska situationen för företaget är ännu bättre eller oförändrad om ett halvår.
Optimismen korrelerar med Konjunkturinstitutets barometer för september där tillverkningsindustrins konfidensindikator steg med 6,9 enheter – nära sex enheter över det historiska genomsnittet.
Så hur hänger den här ljusa bilden ihop med de varsel som läggs?
– Samtidigt som Volvo cars låter folk gå så går HR-chefen ut med att man ska nyanställa. Det är en signal om att det i alla fall inte är kris i företaget. Och för teknikindustrin svarar 88 procent av de förtroendevalda att läget är gott eller tillfredsställande, alltså bättre än snittet för alla företag i enkäten, och innebär en stabil situation.
Varierar mellan branscher
Tittar man per bransch (enkäten har delats upp per avtal, vilket är ger en ungefärlig bild per bransch) så avviker stål- och metallbranschen, där bara 39 procent anger att det går bra eller tillfredsställande, mot 61 procent som svarar att det går dåligt.
Bäst går det för Skogsindustrierna papper och massa där 100 procent anger att läget är gott eller tillfredsställande. Också energi, it och telekom, teknikföretagen och innovationsföretagen (där teknikkonsulterna återfinns) anger riktigt höga värden.
Däremot är energibranschen mer pessimistisk om läget om ett halvår. Mest optimistiska är man inom it och telekom där 93 procent tror på ett bättre eller oförändrat läge.
Så här svarade de förtroendevalda på enkäten, fördelat per avtalsområde:
Vilken är din samlade bedömning av den ekonomiska situationen i dagsläget på det företag där du är förtroendevald?
| God/ tillfredsställande | Dåligt | |
| Total | 85% | 15% |
| Almega Innovationsföretagen | 88% | 12% |
| Almega IT företag & Almega Telekomföretag | 89% | 11% |
| Almega Utveckling och tjänster | 80% | 20% |
| EFA Branschavtal energi | 92% | 8% |
| IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sv. | 80% | 20% |
| Skogsindustrierna papper&massa | 100% | 0% |
| Stål och Metall Arbetsgivareförbundet | 39% | 61% |
| Teknikarbetsgivarna, teknikavtal | 88% | 12% |
Hur tror du den ekonomiska situationen för företaget ser ut det kommande halvåret jämfört med hur det ser ut idag?
| Bättre/ oförändrat | Sämre | Vet ej | |
| Total | 85% | 12% | 4% |
| Almega Innovationsföretagen | 73% | 18% | 9% |
| Almega IT företag & Almega Telekomföretag | 93% | 4% | 4% |
| Almega Utveckling och tjänster | 80% | 20% | 0% |
| EFA Branschavtal energi | 77% | 23% | 0% |
| IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige | 84% | 11% | 5% |
| Skogsindustrierna papper&massa | 87% | 13% | 0% |
| Stål och Metall Arbetsgivareförbundet | 83% | 17% | 0% |
| Teknikarbetsgivarna, teknikavtal | 83% | 14% | 3% |
Karin Thorsell
Så vilken ursäkt kommer de att köra med för att inte öka lönerna den här gången?
De behöver inte köra med någon ursäkt. Överskottet på ingenjörer gör att de inte behöver höja lönerna även om företagen går bra. De får tag i arbetskraften de behöver ändå och slipper konkurrera om arbetskraften med högre löner.
Det är nu företagen kan skörda framgångarna av sitt idoga lobbyingarbete för att öka antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna, samt för att kunna dumpa lönerna via arbetskraftsinvandring. Bara att gratulera dem. Väl spelat.
Det ser ut som att de väljer att köra på att svenska företag behöver en chans att återhämta sig. Det var ju någon som sammanfattade Svenskt Näringslivs argumentation jättebra här. Antingen har det precis varit lågkonjunktur eller så ska det precis bli lågkonjunktur och passar inte någon av dessa två så fungerar det alltid att hävda att vi måste värna den internationella konkurrenskraften eller att företagen måste ha en chans att återhämta sig.
Vi i våran fackklubb har åsikten att har man råd att ge aktieutdelning så har man råd att betala konkurrenskraftiga löner, inklusive årliga löneförhöjningar.
Varför ska företagen betala mer i lön än de behöver? Om de får tag i arbetskraft ändå finns ju inga incitament att höja lönen.
Från ägarnas sida ser man ju hellre större vinst än att de anställda får högre lön.