Därför tvistar ingenjörer sällan i Arbetsdomstolen

De senaste sju åren har Sveriges Ingenjörer stämt arbetsgivare i Arbetsdomstolen 13 gånger, alltså ungefär två gånger per år. Det är betydligt färre stämningar än flera andra fackförbund om man jämför utifrån antal medlemmar. Vad beror det här på? Är det en ovilja att ta ekonomiska risker eller finns det andra förklaringar?

I våras gjorde fackförbundet ST:s medlemstidning Publikt en granskning av hur ofta tio olika fackförbund stämt arbetsgivare i Arbetsdomstolen, AD, från 2014 och framåt. Den visar att Sveriges Ingenjörer är ett av de förbund som relativt sällan driver rättsfall i AD. Sveriges Ingenjörer har under perioden haft 13 stämningar i AD, ungefär en stämning per tiotusen yrkesverksamma medlemmar. Flest stämningar i förhållande till antal medlemmar har fackförbundet SULF, Sveriges universitetslärare och forskare. De har drygt åtta stämningar per tiotusen medlemmar.

Tabellen visar antal tvister i Arbetsdomstolen sedan 2014. Mittkolumnen visar antal tvister per 10 000 yrkesverksamma medlemmar. Uppgifter om antalet stämningar kommer från Arbetsdomstolen och uppgifter om antal yrkesverksamma medlemmar (31 december 2019) kommer från Medlingsinstitutets årsrapport. Sammanställningen är gjord av tidningen Publikt.

Få tvister med Ingenjörer

Helène Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer har läst granskningen och är inte överraskad av resultatet. Hon menar att det finns många omständigheter som påverkar antalet tvister i AD i respektive fackförbund.

– Yrkesgrupp, tillgång till jobb, privat eller offentlig sektor och om medlemmar är anställda på företag med kollektivavtal är några faktorer som påverkar, säger hon.

Ingenjörer arbetar inom alla sektorer, både privat och offentlig. I offentlig sektor arbetar ingenjörer både på myndigheter, i kommuner och regioner. I privat sektor finns ingenjörerna i många olika branscher, i små företag med några få anställda till stora koncerner.

Ingenjörer är en yrkesgrupp med låg arbetslöshet och relativt god tillgång till jobb och det är också en förklaring till att tvisterna i domstol blir färre menar Helène Robson.

– I tvister om felaktiga uppsägningar eller oskäliga omplaceringar väljer många att byta jobb istället för att vädja till sitt fackförbund att driva saken till domstol, säger hon.

Kunskap om arbetsrätt

Kollektivavtal är en faktor som påverkar sannolikheten för att en tvist ska sluta i Arbetsdomstolen och företag utan kollektivavtal är också överrepresenterade i tvister om anställning. Helène Robsons erfarenhet är att företag med kollektivavtal oftast har en HR-avdelning med kunskap om arbetsrätt och möjlighet att få hjälp av sin arbetsgivarorganisation, något som ibland saknas i mindre företag. Och utan kollektivavtal kan det bli otydligt vilka villkor som gäller för anställningen.

Helène Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer

– På företag med kollektivavtal, och i offentlig sektor som alltid har kollektivavtal, finns också ofta en lokal fackförening som kan lösa konflikter på ett tidigt stadium. Det gör att ombudsmän på fackförbunden behöver lösa färre konflikter och ytterst få tvister slutar i domstol, säger Helène Robson.

Tvister i andra domstolar

De vanligaste tvisterna i Arbetsdomstolen rör avslutande av anställningar men det är inte ovanligt att anställningstvister hanteras i andra domstolar än arbetsdomstolen. Tvister hos arbetsgivare utan kollektivavtal ska lösas i tingsrätten i första hand. Därifrån kan tvister i vissa fall fortsätta i Arbetsdomstolen. Sveriges Ingenjörer driver också en del tvister i så kallade skiljenämnder, en slags privat domstol.

– Förbundet har en hel del medlemmar på högre chefspositioner som har en så kallad skiljeklausul i anställningsavtalet. Det innebär att tvister om anställningen ska hanteras i en skiljenämnd. Där har båda parter alltid tystnadsplikt och därför finns dessa tvister inte med i statistik över tvister i Arbetsdomstolen.

Sveriges Ingenjörer driver också tvister om andra frågor än anställningar. I mars 2020 vann Sveriges Ingenjörer ett mål i Arbetsdomstolen då medlemmar blivit anklagade för att ha stulit företagshemligheter, i detta fall IT-system, kund- och prospektdatabaser i ett konkurrerande företag där några medarbetare tidigare arbetat. Arbetsdomstolen friade medlemmarna från anklagelserna.

Förbundet driver också tvister om ekonomisk ersättning för uppfinningar, i allmänhet avgörs sådana ärenden i en skiljedomstol.

”Vi är inte fega”

Vad är det då som krävs för att Sveriges Ingenjörer ska välja att driva en tvist till domstol? Helène Robson säger att det är flera faktorer som påverkar.

– Vi lägger ner mycket arbete på att göra bedömningar inför beslut om rättshjälp. Det är en stor ekonomisk risk förbundet tar på sig när man beviljar rättshjälp, men jag vill vara tydlig med att vi inte är fega. Tvärtom är vi generösa med den hjälpen. Chansen att vinna behöver inte vara över 50 procent men det ska finnas rimliga möjligheter till framgång.

Hon betonar att det alltid är en osäkerhet att gå till domstol och man måste vara beredd på att det är en jobbig process, särskilt om man vill arbeta kvar på företaget. Det finns också svårigheter som många inte är medvetna om.

– Även om man har blivit felaktigt behandlad och känner kollegornas stöd är det ofta svårt att få kollegor att vittna. Vi behöver förklara vad som händer i domstolen och försäkra oss om att medlemmen orkar. Arbetsgivaren kommer att gräva djupt för att visa exempel på att medlemmen gjort fel och misstag och det kan handla om hårda personangrepp, säger Heléne Robson.

Hennes erfarenhet är att många medlemmar väljer att lägga konflikten bakom sig och istället söker ett nytt jobb.  Bakom beslutet finns ibland också en rädsla för att ”bli bränd” det villa säga att får ett rykte om att vara en bråkstake.