Ingenjörer kan göra stor skillnad för arbetsmiljön. Med nya produkter och system kan arbetet bli både effektivare och säkrare. Nominera en värdig vinnare till Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris Levipriset.
Det finns många skäl till att ingenjörer behöver kunskaper om arbetsmiljö. Många blir chefer med personalansvar och vissa når så småningom högre befattningar. I en ledningsgrupp eller som vd är kunskap om arbetsmiljö viktig för att göra rätt prioriteringar för hela företaget.
Nominera till Levipriset
Levipriset instiftades av Sveriges Ingenjörer 2004 och är uppkallat efter den svenska stressforskningens fader, professor emeritus Lennart Levi.
Läs här hur du nominerar en pristagare senast den 15 april.
Men ingenjörer kan också påverka arbetsmiljön i och med att de utvecklar produkter och tekniska system som är en viktig del av arbetsmiljön. Det är skälet till att Sveriges Ingenjörer valt att bredda kriterierna för det arbetsmiljöpris – Levipriset – som förbundet delar ut varje år.
Från och med i år kan priset också delas ut till en yrkesverksam ingenjör eller en student på en ingenjörsutbildning som utvecklat en produkt, innovation eller ett it-system som förbättrar arbetsmiljön.
Jörgen Eklund, professor emeritus i ergonomi på KTH, är en av ledmötena i Levipriskommittén som utser varje års pristagare.
Jörgen Eklund, ledamot i kommittén för Levipriset
– Man kan inte överskatta hur viktiga ingenjörer är för arbetsmiljön och när kriterierna för Levipriset nu breddas tror jag att vi kommer att få in nomineringar med många olika inriktningar.
Mats Bohgard, seniorprofessor emeritus vid Ergonomi och aerosolteknologi på Lunds universitet, också i Levipriskommittén, betonar att det är positivt att priset också kan delas ut till studenter.
Mats Bohgard, ledamot i kommittén för Levipriset.
– Det är bra att priset kopplas till utbildningen för att inspirera studenter. Nu kan Levipriset uppmärksamma forskarstudenter och exjobbare som utvecklar produkter eller system som kan förbättra arbetsmiljön.
Ingenjören bad Mats Bohgard och Jörgen Eklund att ge exempel på områden där ingenjörer utvecklar teknik och system som gör arbetet både enklare, effektivare och säkrare.
Uppkopplade arbetskläder
Arbetskläder med sensorer utvecklas på bred front och det finns många användningsområden. Ett exempel är att mäta belastningen på kroppen för att kunna minska risken för belastningsskador. Inom sjukvården kan kläder med sensorer övervaka patienternas kroppsfunktioner. I USA utvecklar militären uppkopplade kläder för övervakning av soldater och deras stressnivå.
Tekniska säkerhetssystem
Med appen Buildsafe kan arbetsmiljön i byggbranschen bli säkrare. Foto: Buildsafe.
Många appar utvecklas för att förbättra arbetsmiljön och säkerheten. Ett exempel inom byggindustrin är appen Buildsafe. Med den kan en byggnadsarbetare ta en bild på en risksituation på arbetsplatsen och skicka den till ansvarig arbetsledare som måste kvittera anmälan. Appen hanterar också resultaten från skyddsronder. Den ser till att anmärkningar skickas till rätt person och påminner om problemet inte åtgärdas.
Svetsvisiret som ingenjören Åke Hörnell utvecklade på 70-talet tillverkas i dag av 3M. Foto: 3M.
Skyddsutrustning
Ingenjörer utvecklar skyddsutrustning för många olika arbetsmiljöer, bland annat i vården och industrin. Ett lyckat exempel är det svetsvisir som ingenjören Åke Hörnell utvecklade på 70-talet. Det har ett glas som automatiskt mörknar när svetsbågen tänds. Glaset ljusnar igen när svetsbågen släcks och svetsaren kan förflytta sig till nästa uppgift utan att behöva höja eller sänka visiret
Nanopartiklar kan skada mänskliga vävnader. Foto: Getty Images.
Nanoteknologi
Nanoteknologi används för att utveckla många nya produkter. Men det finns risker med nanopartiklar, både vid tillverkning och användning eftersom de kan skada mänskliga vävnader. Nu pågår flera projekt för att utveckla mätteknik som varnar för nanopartiklar. För en säker arbetsmiljö är det viktigt att kunna mäta och bedöma risker för att sedan införa åtgärder som förhindrar skador av nanopartiklar.
Ergonomidesign
Produkter som används av människor måste utformas så de inte ger belastningsskador. Exempel på företag som satsat extra på ergonomi är Bahco med ergonomiskt utformade handverktyg, exempelvis skruvmejslar och tänger. Atlas Copco har utvecklat el- och luftdrivna verktyg, till exempel mutterdragare som används i bilindustrin. Både Volvo och Scania har lagt stort fokus på att utveckla ergonomiska förarhytter i lastbilar.
Förhindra smittspridning på arbetsplatsen
Mätningar av coronavirus i luften på sjukhus är ett projekt som drivs vid Lunds universitet. Foto: Sara Thuresson
Ingenjörer medverkar i projekt som mäter smittspridning i olika miljöer och utformar tekniska lösningar på ventilation, befuktning- och värmesystem på sjukhus, bland annat i operationssalar. Specialdesignade material på ytor hindrar virus från att fastna och gör miljöerna mer lättstädade. Forskning om hur smartare utformade toalettstolar kan förhindra smittspridning av vinterkräksjukevirus inom vård och omsorg är ett annat exempel.
Digitalisering – digitala system
Ingenjörerna leder många digitaliseringsprojekt inom de flesta sektorer. Digital teknik kan förbättra och effektivisera verksamhet, men det är också viktigt att systemen är utformade så att de inte stressar eller försvårar för användarna. Vården är ett område där utveckling av digitala verktyg bara har börjat.
