Hybridlösningar är här för att stanna

– Blandad synkron föreläsning, det är bland det svåraste man kan göra, konstaterar Mats Ericson.

Hybridmöten kommer att bli det nya normala framöver, inte minst inom högskolan. ”Studenterna har upptäckt fördelarna, varför skulle de vilja gå tillbaka till det gamla” säger KTH-professor Mats Ericson.

Redan i höstas började Mats Ericson testa lösningar för hybridundervisning där studenterna kunde välja att vara med på plats eller delta via Zoom. På grund av restriktionerna gick han snart över till vanlig distansundervisning. Men idén om hybridundervisning har fortsatt att gro.

– Nu är vi i exakt samma läge som förra hösten. Den här gången har jag dock planerat att göra hybridlösningen ännu bättre, säger Mats Ericson.

Bland det svåraste man kan göra

Hybridundervisning i sin enklaste form innebär att läraren ställer upp en kamera som sänder ut föreläsningen samtidigt som den genomförs. Men för de som sitter på distans är det svårt att känna sig inkluderad i en sådan lösning. Mats Ericson har själv funderat en hel del kring detta. Hur gör man för att hybridlösningen ska bli bra för båda parter? Hur möter man studenternas blickar, hur fångar man upp reaktioner och frågor på ett bra sätt? Och hur får man till interaktionen mellan studenterna?

– Blandad synkron föreläsning, det är bland det svåraste man kan göra, konstaterar han. Det är svårt att etablera kontakten med båda grupper samtidigt. Fokuserar du för mycket på den ena gruppen kommer den andra direkt att känna sig exkluderad.

Mats Ericson förklarar att det är flera aspekter som måste vägas in. Studenterna behöver se varandra, både de som är på plats och de som är med via digital länk. Alla ska kunna följa med i föreläsningen på likvärdigt sätt – de behöver se både läraren och det som visas på tavlan. Dessutom måste alla kunna ställa frågor under föreläsningen.

Likvärdig upplevelse för alla

Som föreläsare vill han dessutom kunna möta studenternas blickar, se deras reaktioner och engagera dem i samtal och övningar i smågrupper.

I den lösning som Mats Ericson testkör har han en extra tv-skärm som visar Zoom-studenterna.

För att lyckas med allt detta räcker det inte med en kamera som filmar. I den lösning som Mats Ericson själv nu testkör har han två datorer – en för att sända ut föreläsningen och en för presentationer, mentometer, ritverktyg med mera. Han har tre kameror – en riktad mot studenterna som är på plats, en som filmar och följer honom som föreläsare och en som han kan rikta in på exempelvis en whiteboard. Dessutom har han flera mikrofoner och en extra tv-skärm som visar Zoom-studenterna.

Klicka här för att se en demofilm som visar hur lösningen ser ut och fungerar.

– Min tanke är att det ska vara så normalt som möjligt för de som är med i salen samtidigt som föreläsningen är tillgänglig för de som är med på Zoom. Alla ska kunna vara med på likvärdiga villkor, det är min målsättning.

Mats Ericson vill att alla ska kunna följa med i föreläsningen på likvärdigt sätt. Alla ska kunna se både läraren, varandra och det som visas på tavlan och kunna ställa frågor under föreläsningen.

Det nya normala

På KTH har ledningen redan nu flaggat för att större föreläsningar ska genomföras antingen digitalt eller som hybridföreläsning till hösten. Även om långt ifrån alla kan bygga upp en sådan lösning som Mats Ericson har, så tror han att hybridundervisning är något som högskolorna måste förhålla sig till framöver.

– Att kunna ta del av en föreläsning digitalt är det nya normala. Studenterna har upptäckt fördelarna, varför skulle de vilja gå tillbaka till det gamla?

Digitala lösningar öppnar också nya möjligheter där fler kan delta i en föreläsning, oberoende av var i landet de befinner sig. Det kan dessutom vara en nyckel för yrkesverksamma som har behov av kompetensutveckling.

Vinst för samhället

Att ta steget fullt ut till hybridlösningar innebär dock att en hel del frågor behöver redas ut – både tekniska, juridiska och ekonomiska. Vad händer med upphovsrätten när föreläsningen blir digital, hur hanterar man gdpr, vilken teknik ska användas och hur ska den tillhandahållas och vilka krav kan man ställa på lärarna?

Här krävs det dialog, flexibilitet och respekt för att olika ämnen, lärare och studenter har olika behov, konstaterar Mats Ericson

– Den digitala tekniken kan innebära en enorm vinst för samhället och det är en utmaning vi behöver möta. Vi behöver komma bort från föreställningen om att all utbildning sker fysiskt i en föreläsningssal och inse att det vi ser nu är på väg att bli det nya normala, säger han.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
Fler artiklar