Hybridlösningar är här för att stanna

– Blandad synkron föreläsning, det är bland det svåraste man kan göra, konstaterar Mats Ericson.

Hybridmöten kommer att bli det nya normala framöver, inte minst inom högskolan. ”Studenterna har upptäckt fördelarna, varför skulle de vilja gå tillbaka till det gamla” säger KTH-professor Mats Ericson.

Redan i höstas började Mats Ericson testa lösningar för hybridundervisning där studenterna kunde välja att vara med på plats eller delta via Zoom. På grund av restriktionerna gick han snart över till vanlig distansundervisning. Men idén om hybridundervisning har fortsatt att gro.

– Nu är vi i exakt samma läge som förra hösten. Den här gången har jag dock planerat att göra hybridlösningen ännu bättre, säger Mats Ericson.

Bland det svåraste man kan göra

Hybridundervisning i sin enklaste form innebär att läraren ställer upp en kamera som sänder ut föreläsningen samtidigt som den genomförs. Men för de som sitter på distans är det svårt att känna sig inkluderad i en sådan lösning. Mats Ericson har själv funderat en hel del kring detta. Hur gör man för att hybridlösningen ska bli bra för båda parter? Hur möter man studenternas blickar, hur fångar man upp reaktioner och frågor på ett bra sätt? Och hur får man till interaktionen mellan studenterna?

– Blandad synkron föreläsning, det är bland det svåraste man kan göra, konstaterar han. Det är svårt att etablera kontakten med båda grupper samtidigt. Fokuserar du för mycket på den ena gruppen kommer den andra direkt att känna sig exkluderad.

Mats Ericson förklarar att det är flera aspekter som måste vägas in. Studenterna behöver se varandra, både de som är på plats och de som är med via digital länk. Alla ska kunna följa med i föreläsningen på likvärdigt sätt – de behöver se både läraren och det som visas på tavlan. Dessutom måste alla kunna ställa frågor under föreläsningen.

Likvärdig upplevelse för alla

Som föreläsare vill han dessutom kunna möta studenternas blickar, se deras reaktioner och engagera dem i samtal och övningar i smågrupper.

I den lösning som Mats Ericson testkör har han en extra tv-skärm som visar Zoom-studenterna.

För att lyckas med allt detta räcker det inte med en kamera som filmar. I den lösning som Mats Ericson själv nu testkör har han två datorer – en för att sända ut föreläsningen och en för presentationer, mentometer, ritverktyg med mera. Han har tre kameror – en riktad mot studenterna som är på plats, en som filmar och följer honom som föreläsare och en som han kan rikta in på exempelvis en whiteboard. Dessutom har han flera mikrofoner och en extra tv-skärm som visar Zoom-studenterna.

Klicka här för att se en demofilm som visar hur lösningen ser ut och fungerar.

– Min tanke är att det ska vara så normalt som möjligt för de som är med i salen samtidigt som föreläsningen är tillgänglig för de som är med på Zoom. Alla ska kunna vara med på likvärdiga villkor, det är min målsättning.

Mats Ericson vill att alla ska kunna följa med i föreläsningen på likvärdigt sätt. Alla ska kunna se både läraren, varandra och det som visas på tavlan och kunna ställa frågor under föreläsningen.

Det nya normala

På KTH har ledningen redan nu flaggat för att större föreläsningar ska genomföras antingen digitalt eller som hybridföreläsning till hösten. Även om långt ifrån alla kan bygga upp en sådan lösning som Mats Ericson har, så tror han att hybridundervisning är något som högskolorna måste förhålla sig till framöver.

– Att kunna ta del av en föreläsning digitalt är det nya normala. Studenterna har upptäckt fördelarna, varför skulle de vilja gå tillbaka till det gamla?

Digitala lösningar öppnar också nya möjligheter där fler kan delta i en föreläsning, oberoende av var i landet de befinner sig. Det kan dessutom vara en nyckel för yrkesverksamma som har behov av kompetensutveckling.

Vinst för samhället

Att ta steget fullt ut till hybridlösningar innebär dock att en hel del frågor behöver redas ut – både tekniska, juridiska och ekonomiska. Vad händer med upphovsrätten när föreläsningen blir digital, hur hanterar man gdpr, vilken teknik ska användas och hur ska den tillhandahållas och vilka krav kan man ställa på lärarna?

Här krävs det dialog, flexibilitet och respekt för att olika ämnen, lärare och studenter har olika behov, konstaterar Mats Ericson

– Den digitala tekniken kan innebära en enorm vinst för samhället och det är en utmaning vi behöver möta. Vi behöver komma bort från föreställningen om att all utbildning sker fysiskt i en föreläsningssal och inse att det vi ser nu är på väg att bli det nya normala, säger han.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar