Alfred Nobel, LM Ericsson, Sven Winqvist, Gustaf Dahlén, Gustaf de Laval – listan på de svenska uppfinnarna och entreprenörerna som format svensk industrihistoria är lång. I en ny bok tar Anders Johnson ett helhetsgrepp om tiden som formade våra svenska industrihjältar.
Anders Johnson, varför har du skrivit den här boken?
– När jag fick frågan från förlaget tyckte jag att det var spännande att få möjligheten att ta ett större grepp om de svenska industrisnillena och den tiden som formade dem. Jag har skrivit drygt 150 böcker om den här tiden, både biografier och historiker över företagen. Många av snillena har jag därför stött på tidigare. Gustaf Dalén och Gustaf de Laval har jag själv skrivit biografier om, liksom företagshistoriker över Asea, LM Ericsson och Svenska Turbinfabriks AB Ljungström som senare blev Siemens i Finspång. Det finns mycket skrivet om den här tiden, men inte sammanfattande på det här sättet.
Vad var det som gjorde att uppfinnare och entreprenörer blev så framgångsrika vid den här tiden, halvseklet före första världskriget?
– Att snillena slog igenom just den här tiden var ingen slump, det var en kombination av smarta idéer, tajming och att befinna sig i rätt miljö och sammanhang. Det var många olika förändringar i samhället som sammanföll vid den här tiden. Det var bland annat förbättrade kommunikationer, internationaliseringen, götstålet och framväxten av teknisk avancerad industri, det ekonomiska systemskiftet och grundandet av de tekniska högskolorna. Det som också utmärker den här tiden är att innovationer och nya idéer drevs på av den framväxande industrin och det var där som de nya uppfinningarna fick genomslag.
Har du hittat gemensamma drag som utmärker den tidens industrisnillen?
– De var alla väldigt olika och hade olika förutsättningar. De kunde vara födda var som helst i landet, ha olika bakgrund och utbildning. Vissa, som L M Ericsson, var självlärda, andra hade teknisk utbildning. Vissa var bra företagsledare, vissa trodde att de var det, andra insåg att de var mer av en teknisk nörd.
– Gemensamt är förstås att alla var män, påhittiga med ett stort eget driv. Men jag tror också att fruarna var viktiga för att snillena skulle lyckas. Carl Edvard Johansson, som uppfann måttsatsen, tog exempelvis hjälp av sin fru i sina experiment, LM Ericssons fru fungerade i praktiken som vice vd i företaget och det finns fler exempel.
Du nämner några kvinnor i boken, men vad tänker du om att det finns så få kvinnliga snillen?
– Det fanns en del kvinnor som var framgångsrika uppfinnare och entreprenörer, till exempel Erika Aittamaa som uppfann lovikkavanten och Amalia Eriksson som lanserade polkagrisen. Hanna Hammarström var sömmerska och uppfann metoden med lindade telefontrådar som hon blev väldigt framgångsrik med. Många kvinnor var dock verksamma inom andra typer av branscher, hotell, restaurang och modeindustrin och det kan vara därför som de inte fått samma uppmärksamhet av eftervärlden. Sedan finns det säkert flera exempel där män tog åt sig äran för kvinnors innovationer.
Vad har varit roligast med att skriva boken?
– Den roligaste, men också mest komplicerade att ta sig an var Alfred Nobel. Han var tillbakadragen som person och dokumentationen är spridd på många olika håll. Han och hans familj verkade i många länder och mycket av dokumentationen har tidigare varit svår att komma åt, exempelvis den som fanns i Ryssland. Han är den av våra största snillen som flest känner till, men som det länge var svårt att få något helhetsgrepp om.
Finns det någon av personerna som du känner lite extra för?
– Mått-johansson är den som jag beundrar mest. Carl Edvard Johansson var en riktig nörd som ägnade sig åt en enda sak – att utveckla metoder för precisionsmätning. Han uppfann bland annat en måttsats som var helt revolutionerande för industrin. Den måttsatsen blev också avgörande för första världskrigets utgång. USA använde måttsatsen inom vapenindustrin för att kunna tillverka komponenter med stor exakthet. Han var också nära vän med Henry Ford, älskade att prata om sin uppfinning, men inte alls intresserad av att prata om sig själv.
Vad kan vi idag lära oss av den här tiden?
– Det finns alltid en vilja att göra saker bättre och det finns alltid människor med smarta idéer. Men för att de ska lyckas krävs det också att det finns rätt förutsättningar. Det behövs en infrastruktur och lagstiftning som lägger grunden för goda villkor, det behövs finansiering och företagsledare som kan ta idén vidare, men även en miljö där innovatörerna kan växa och utvecklas. Politiker kan inte bestämma att vi ska satsa på datorspel eller musikindustrin. Men de kan ge förutsättningarna så att vi på bästa sätt fångar upp och tar vara på våra tekniska talanger.
Boken ges ut av Historiska Media och släpps den 11 oktober.
