Anställningstiden förlängs från max två till max tre år. Det blir också möjligt att ta tjänstledigt från sin tjänst i Sverige för en anställning utomlands. Det är några av förändringarna i det nya postdokavtalet, som i vissa delar är bättre än Las.
Från den 1 februari finns ett nytt kollektivavtal som reglerar villkoren för personer med en postdokanställning.
Andreas Nyström, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, är nöjd med det nya avtalet.
– Vi har fått ett avtal som är tydligare och bättre utan att ge fler möjligheter att stapla tidsbegränsade anställningar. Flera villkor är bättre än dem som gäller allmän visstid.
Möjlighet att söka tjänster innan examen
En av förbättringarna i det nya avtalet är att doktorander kan söka en utlyst postdoktjänst redan innan disputationen, men man måste ha avlagt examen innan beslutet om anställning tas på myndigheten.
Det här är en viktig förändring menar Andreas Nyström.
– Utlysningarna av tjänster sker under vissa perioder på året och med tidigare bestämmelser hade många inte chansen att söka relevanta tjänster innan ansökningstiden gick ut.
Längre anställningstid
Anställningstiden förlängs från max två till max tre år. Det är en anpassning till finansieringen eftersom de flesta forskningsfinansiärer utlyser treåriga postdokbidrag.
– Arbetsgivarverket ville öppna upp för möjligheten till ännu längre anställningstid men det sa vi nej till. Det finns ett stort problem med att visstidsanställningar staplas på varandra och skapar en otrygghet för de anställda, säger Andreas Nyström.
Det nya avtalet anger också att anställningen ska vara på heltid och beså av minst 80 procent forskning.
– Det här är viktigt och skiljer sig från de som anställs på allmän visstid inom akademin.
Möjlighet till tjänstledighet vid utlandstjänst
Med det nya avtalet får postdoktorer rätt att ta tjänstledigt för att åka utomlands. Under utlandsprioden går man över till en så kallad ura-anställning. Här kan du läsa mer om villkoren för en ura-anställning.
– Det här är en viktig förändring för postdoktorer som får anslag för en internationell postdok då man ofta är två år utomlands och ett år i Sverige. Här är villkoren är bättre än i Las och man har kvar sin anställning i Sverige, säger Andreas Nyström.
Tjänstledighet av andra skäl
I det nya avtalet kan tjänsteledighet beviljas av fler anledningar än tidigare. Nu har man rätt att vara tjänstledig även för tjänstgöring inom totalförsvaret och för tjänstgöring eller uppdrag inom sitt ämnesområde.
Möjligheten att förlänga anställningen vid föräldraledighet, sjukdom och för fackliga uppdrag har funnit tidigare med i det nya avtalet har det blivit tydligare.
– Avtalet ger rätt till ledighet och en förlängning av anställningen och även här är villkoren bättre än i Las, säger Andreas Nyström.
Gäller inte bara på lärosäten
Avtalet gäller inte bara på universitet- och högskolor utan också hos andra arbetsgivare inom det statliga området som bedriver forskning och som är medlemmar i Arbetsgivarverket. Några exempel är Statens väg- och transportforskningsinstitut, Totalförsvarets forskningsinstitut och Statistiska Centralbyrån.
Gynnar utländska doktorander
Efter en doktorsexamen i Sverige har många utländska forskare haft svårt att få en längre anställning och klara försörjningskravet för att ansöka om permanent uppehållstillstånd. Både lärosäten och näringsliv har på så vis förlorat viktig kompetens.
– En treårig postdokanställning kommer att ge fler utländska forskare som vill stanna i Sverige möjlighet till det. Och det uppfyller kraven för permanent uppehållstillstånd, säger Andreas Nyström.
Vad händer med övergångarna?
Postdoktorer som anställdes före 31 januari 2022 och som har en anställning som fortsätter efter 1 oktober 2022 kommer att överföras till det nya avtalet (dock max sammanlagt tre år).
Karin Virgin
