Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

Forskare vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet ska ta reda på vilka riskfaktorerna är som skapar en dålig arbetsmiljö inom handeln och vilka är friskfaktorerna som skapar trivsel, engagemang och hälsa? Foto: Mostphotos.

Hur är det att jobba inom handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda inom handeln, bland dem omkring 1 200 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Inom detaljhandeln i Sverige arbetar omkring 270 000 personer. De flesta i butiker och lager men den digitala utvecklingen har ökat behovet av akademiker och andra tjänstemän.

Bra arbetsvillkor är viktigt för företag som behöver rekrytera och behålla personal, men inom handeln finns väldigt lite arbetsmiljörelaterad forskning. Det saknas helt enkelt kunskap om hur arbetsgivarna kan skapa mer attraktiva arbetsplatser.

Därför startar nu ett stort forskningsprojekt vid Stockholms universitet. Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi, leder projektet.

Magnus Sverke. Foto: Henrik Dunér.

– Vi hoppas att forskningen ska ge svar på vad som gör arbetsplatser inom handeln attraktiva. Vilka är riskfaktorerna som skapar en dålig arbetsmiljö och vilka är friskfaktorerna som skapar trivsel, engagemang och hälsa? Det vill vi ta reda på.

Forskarna vill också kartlägga skillnader mellan tjänstemän och arbetare, män och kvinnor och anställda som arbetat kortare och längre tid i handeln. Man hoppas också kunna se om det finns skillnader mellan branschområden.

Alla svarar anonymt

Forskningen bygger på enkäter som kommer att skickas ut till anställda inom handeln och det här genomförs i samarbete med flera fackförbund: Handelsanställdas förbund, Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer. Omkring 1 200 medlemmar i Sveriges Ingenjörer kommer att få enkäten under vecka 47.

Enkätfrågorna är utformade av forskarna men det är fackförbunden som samlar in svaren som avidentifieras och anonymiseras innan de överlämnas till forskarna. På så vis skyddas deltagarnas integritet och datainsamlingen är etiskt godkänd.

De som svarar på enkäten kan också anmäla intresse för att delta i en intervju senare under projektet. Inom ett år kommer också en uppföljande enkät skickas till alla som har valt att medverka.

Effektiviseringar skapar stress

Även om akademikerna utgör en liten grupp inom handeln anser Magnus Sverke att det är viktigt att också den gruppen ingår i studien.

– Akademikerna har ofta ett mer självständigt arbete utan fysisk belastning. För dem kan däremot stress och kognitiv belastning vara ett större problem, säger Magnus Sverke.

Det håller Eva Tottie, ordförande för akademikerföreningen på Icagruppen, med om.

– Utmaningen är den psykiska pressen. Hur mycket går det att skruva i effektivitet innan personalen tar stryk. Nya arbetsuppgifter tillkommer utan att andra tas bort, säger Eva Tottie.

Inom Icagruppen finns akademikerna inom de flesta områden, bortsett från butik och lager. Många ingenjörer arbetar inom it medan ekonomer, jurister och andra akademiker finns på alla avdelningar.

Bland de hundratusentals handelsanställda finns också studenter som läser en akademikerutbildning och jobbar extra, framför allt på lager och i butiker.

Målet är bättre villkor för anställda

Forskningen om arbetsvillkor inom handeln finansieras av Handelsrådet och Forte och kommer att pågå fram till 2026.

– Vi kommer att presentera forskningsresultat allt eftersom de blir klara så att de kan komma till praktisk nytta. Forskningen ska ge ny kunskap som fackförbund och arbetsgivare kan använda för att förbättra arbetsmiljön för alla anställda i handeln, säger Magnus Sverke.

Läs mer om forskningsprojektet på psykologiska institutionens hemsida.

 Karin Virgin

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Anna Islén och Jonas Sjöholm, Trafikverket

    Anställningsstoppet förlängs på Trafikverket

    Trafikverkets tuffa läge fortsätter, med besparingskrav, anställningsstopp och omplaceringar. Samtidigt ökar satsningen på underhåll av väg och järnväg. Hur känns det läget? Vi frågade två förtroendevalda ingenjörer.
  • För Ingenjören har civilingenjören Eva anonymt berättat om sin arbetssituation. Foto: Getty Images.

    ”Här jobbar vi så mycket att vi kan bli sjuka eller dö”

    Civilingenjören Eva arbetar 50 timmar övertid i månaden.  Många på företaget drivs av att göra nytta för kunderna. Men sedan en medarbetare dog i en hjärnblödning har kollegorna börjat prata om stressen.
  • Ingen har beslutat om jour eller beredskap men arbetsgivaren räknar med att ingenjören ska vara tillgänglig under semestern. Foto: Getty Images.

    ”Kan du hålla lite koll?” Undvik att semestern blir en gråzon

    Semestern ska ge återhämtning. Men för ingenjören som är ensam om viktig kunskap kan ledigheten snabbt förvandlas till en gråzon där jobbet ändå väntar i bakgrunden. Här är experternas råd för att freda nyckelpersonernas semester.
  • Inför lönesamtalet kan det vara bra att fundera på vad chefen kommer svara på ditt lönekrav. Då kan du förbereda dig på hur du bemöter svaret. Illustration: Getty Images.

    Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

    För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Jennifer Nilson Fridell, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, ger tips på hur du bemöter fem argument för att inte ge dig en större löneökning.
  • May: News from Ingenjören in English

    May: News from Ingenjören in English

    I have resigned – now my employer wants to raise my salary • 107 Chalmers and KTH students suspended for cheating • Unemployment figures remains stagnant • The engineering manager with ADHD: “I am not alone” • Do I have to change jobs to get a pay rise? • Sustainability and Saab saw biggest gains in union election
För Ingenjören har civilingenjören Eva anonymt berättat om sin arbetssituation. Foto: Getty Images.

”Här jobbar vi så mycket att vi kan bli sjuka eller dö”

Civilingenjören Eva arbetar 50 timmar övertid i månaden.  Många på företaget drivs av att göra nytta för kunderna. Men sedan en medarbetare dog i en hjärnblödning har kollegorna börjat prata om stressen.
Fler artiklar