Oro i världen och ett nytt säkerhetspolitiskt läge har aktualiserat frågan kring säkerhetsprövningar. Allt fler hör nu av sig till facket för att de inte blir godkända.
Säkerhetsprövningar är inte något nytt, det hör till det normala när myndigheter och även vissa privata företag anställer personer i säkerhetskänslig verksamhet. Men på senare tid har Sveriges Ingenjörers ombudsmän märkt av en förändring.
– Vi ser att det ökar och vi får fler frågor kring detta. Det vanligaste är att man sökt ett jobb och kommit långt i processen, men får nej till jobbet på grund av att man inte klarar säkerhetsprövningen. Men även fast anställda drabbas, berättar Ingrid Karlsson som är avtalsansvarig för statlig sektor på offentliga enheten på Sveriges Ingenjörer.
Umgänget kan påverka
Säkerhetsprövningen utförs av myndigheten som anställer, som prövar om den anställde uppfyller säkerhetskraven för tjänsten. I säkerhetsprövningen tar man reda på personens lämplighet för uppgiften, om hen kan anses vara lojal och pålitlig eller om det finns sårbarheter.
Ett krav är ofta svenskt medborgarskap och registerutdrag, men prövningen innehåller långt mycket mer än det. Det kan handla ekonomi, skulder, fritidsintressen, utlandsresor och missbruksproblem – och inte bara för den som är aktuell för tjänsten, utan även för de personer man umgås eller har samröre med.
– Det här är något som genomförs utan fackets inblandning, det är inget som MBL:as eller som vi har något som helst inflytande över, förklarar Ingrid Karlsson.
Kan förlora jobbet
Hur höga kraven är beror på vilken säkerhetsklass tjänsten har. I ett skärpt säkerhetsläge kan klassningen dessutom förändras och den som tidigare klarade säkerhetsprövningen kan då riskera att förlora jobbet.
I de fall där en anställd inte klarar en förnyad säkerhetsprövning ska personen i första hand få ett erbjudande om omplacering. Men om det inte går, eller om den anställde tackar nej till omplacering, kan det bli fråga om uppsägning.
– De som hör av sig till oss vill veta varför de inte klarar prövningen. Problemet är att de inte får något svar, det är inget som blir offentligt, konstaterar Ingrid Karlsson.
Rent juridiskt är det säkerhetsskyddsförordningen och säkerhetsskyddslagen som reglerar området.
– De flesta, men inte alla jobb på myndigheter har någon form av säkerhetsklassning. Men det är troligt att kraven nu ökar inom fler områden, exempelvis inom VA och energi, säger Ingrid Karlsson.
Ny praxis förändrar läget
Normalt sett kan man inte heller överklaga ett säkerhetsbeslut. Men enligt Jenny Rosenbaum, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, har det kommit domar som förändrat läget. Om det är den anställande myndigheten som själv gjort bedömningen av den anställde finns det numera en möjlighet att få sin sak prövad.
Domar i AD
Läs mer om de domar i Arbetsdomstolen som visar att en anställd kan få de faktiska omständigheterna prövade:
– Det finns en ny praxis, det har Arbetsdomstolen visat i ett flertal fall där de hänvisat till Artikel 6 i Europakonventionen om rätten till en rättvis rättegång. En anställd har alltså rätt att få de faktiska omständigheterna prövade, men bara om det är arbetsgivaren som utfört prövningen förklarar Jenny Rosenbaum.
Ställ krav på att få veta
Om du hamnar i läget där du inte blir godkänd i en förnyad säkerhetsprövning rekommenderar Jenny Rosenbaum att du tar kontakt med det lokala fackombudet, om det finns. De kan då hänvisa till domarna i AD och begära att få ta del av de faktiska omständigheterna kring din säkerhetsprövning.
– Arbetsgivaren har bevisbördan. Kräv att få veta varför du inte längre anses vara lämplig för jobbet för att själv kunna se om det ligger något i beslutet innan du eventuellt tackar ja till en omplacering, säger hon.
Anna Nyström
