I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Och fler länder i Europa överväger eller har redan infört kortare arbetsvecka. Arbetstid debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i höstas.
Det var veckan före jul som den spanska regeringen lanserade ett uppmärksammat pilotprojekt tillsammans med 60-70 små och medelstora företag. Syftet är att ta fram arbetsformer som kan ”generera en ökning av produktiviteten som kompenserar lönekostnader”.
Idén är helt enkelt att undersöka om det går att utföra samma mängd arbete under fyra dagar som fem genom att arbeta effektivare. Kortare arbetstid ska bidra till mindre stress och bättre möjligheter att kombinera arbete och familjeliv.
Företagen som har anmält sitt intresse för att delta i projektet förbinder sig att sänka antalet arbetstimmar med minst tio procent, för minst en fjärdedel av medarbetarna. Företagen kompenseras av statliga bidrag om produktionen minskar och administrationen ökar. Den spanska regeringen har en budget på 120 miljoner kronor för satsningen.
När projektet är avslutat, om minst två år, ska det förhoppningsvis ge svar på frågan om effektivare arbetssätt kan kompensera kortare arbetstid. Om det visar sig fungera kommer den spanska regeringen överväga att införa kortare arbetstid med bibehållen lön på hela arbetsmarknaden.
Några stora spanska företag bland andra telekomjätten Telefonica och klädföretaget Desigual har redan på eget initiativ infört fyra dagars arbetsvecka. I regionen Valencia (där förutom staden Valencia, också Torrevieja, Benidorm och Alicante ligger) får företag, som låter anställda gå ner till 32-timmarsvecka med bibehållen lön, ekonomisk ersättning.
Fackförbunden i Spanien är drivande i frågan medan många chefer inom det spanska näringslivet är skeptiska.
Flera länder hakar på
Fyra dagars arbetsvecka håller på att bli en global trend. Flera länder har redan infört eller planerar införa modellen.
Island var tidigt ute och började testa kortare arbetsvecka redan 2015. I dag har är det mer eller mindre standard. Omkring 85 procent av islänningarna arbetar fyra dagar i veckan med full lön. Resultatet uppges vara högre produktivitet och ökat välbefinnande.
I Storbritannien avslutades vid årsskiftet ett testprojekt på sex månader där 3 300 anställda arbetade 32 timmar i veckan med oförändrad lön. Nu ska projektet utvärderas av forskare vid Cambridge. De preliminära resultaten är att både produktivitet och välmående har ökat.
I mitten av februari 2022 röstade Belgiens regering igenom en reform som ger anställda möjligheten till ett mer flexibelt arbetsliv. Fyradagars arbetsvecka är ett exempel men man ska också kunna välja att arbeta mer en vecka och mindre en annan. Det underlättar för föräldrar som har barn varannan vecka.
Men förändringen innebär inte att belgarna kommer att arbeta mindre. En arbetsvecka ska fortfarande vara 38 timmar och för den som vill jobba fyra dagar i veckan blir arbetsdagarna i stället längre.
Portugal, Rumänien och Litauen testar också kortare arbetsvecka bland utvalda arbetsgivare för att utvärdera om produktiviteten påverkas.
Olika uppfattning bland ingenjörer
Den längsta debatten på Ingenjörsfullmäktige i november handlade om en motion som föreslog att Sveriges Ingenjörer ska driva frågan om 30 timmars arbetsvecka. Bland ledamöterna fanns delade uppfattningar.
Argument som lyftes var att en lägre veckoarbetstid kan göra att de som jobbar mycket övertid lättare kan komma ner till 40 timmar och att när arbetsgivare vägrar att höja lönerna så är kortad arbetstid ett alternativt krav.
– Det tog lång tid för Sverige att sänka till 40 timmar. Det går att sänka arbetstiden och det behövs mål, sa Patrik Milton, en av dem som stod bakom motionen.
Andra var mer kritiska till motionen och ansåg att det skulle skicka fel signaler att förbundet driver på för kortare arbetstid samtidigt som man driver kampanjen ”Sverige klarar sig inte utan ingenjörer”.
Debatten slutade med ett beslut om att Sveriges Ingenjörer på olika sätt ska arbeta för att sänka normalarbetstiden för medlemmarna, utan försämring av lön och villkor. Förbundsstyrelsen ska också förbereda att arbeta in målet om allmän sänkning av normalarbetstid i ett av förbundets politiska program.
Karin Virgin
Med den ökade produktiviteten som skett under de senaste årtiondena är det ju fullt rimligt att vi kan jobba mindre. Det enda som hindrar det är att vi är lurade att tro på idén om ständig tillväxt, och att de som redan har mycket pengar vill ha mer och påverkar våra politiker att fortsätta tro på denna bisarra idé… en idé som i den biologiska världen bara har ett namn – cancer.
Arbetsgivare driver på förändringar som också får oss att jobba mer. Hör om företag där övertidskompensation överhuvudtaget inte längre existerar, och att de som förhandlat bort det inte ens får en 1:1 tidskompensation.
Eftersom BNP bara mäter de tjänster som inkluderar transaktion av pengar så märker vi inte att vi också har mindre tid till all ideell verksamhet som vi bedrev förr. Det är svårare att hitta personer som vill engagera sig i olika typer av föreningar. Nu betalar vi för att städa våra hem, vilket förstås bidrar till BNP. Sen minska BNP om man blir kär i städhjälpen och flyttar ihop. :-) Ännu sjukare är det att t.ex. en miljökatastrof bidrar till ökad BNP.