Ger din chef dig ont i magen?

"Min förhoppning är att läsarna ska få verktyg även om den långsiktiga lösningen är att se till att få en bättre chef". Det säger Martina Skowronska som skrivit boken Toxiska chefer – Så hanterar du ledare som missbrukar sin makt.

Var tredje svensk uppger att de har en destruktiv chef, visar en aktuell forskningssammanställning. En ny bok ger konkreta förslag på hur du kan hantera din toxiska chef.   

Chefer som visar destruktiva ledarbeteenden sänker medarbetarnas välbefinnande och prestation. Destruktiva ledarbeteenden är dessutom värre än vad konstruktiva ledarbeteendena är bra. Det visar det treåriga forskningsprojektet ”När det brister: orsaker till och förekomst av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv” vid Umeå universitet.

I en delstudie som publicerades i slutet av 2021 framkommer att drygt en tredjedel, 36,4 procent, av de som arbetar i Sverige upplever att de har en destruktiv chef.

För Martina Skowronska kommer det här inte som någon nyhet. Hon är kommunikationskonsult och samtalscoach och har tidigare skrivit boken ”Genomskåda narcissisten”, en delvis självbiografisk bok om att leva i – och ta sig ur – en destruktiv relation. Under arbetet med den boken förstod hon hur vanligt det är även med destruktiva relationer mellan chefer och anställda.

Så undviker eller hanterar du en toxisk chef

  • Ta referenser på chefen när du får ett erbjudande om nytt jobb. Det är lika rimligt som att arbetsgivaren tar referenser på dig.
  • Se till att få svar på dina frågor om arbetsmiljön och ledarskapet. Vilken ledarstil har chefen? Säg rakt ut att det är viktigt för dig att ha en bra chef.
  • Har du sökt jobb inom offentlig förvaltning kan du be om att få ta del av resultaten av medarbetar-undersökningen. Vad säger resultatet om ledarskapet?
  • Är chefen maktfullkomlig? Försök spegla chefen eftersom chansen att skapa en bättre relation ökar om hen börjar se dig som sin like.
  • Är chefen oerfaren som ledare? Ge konstruktiv återkoppling och förslag. Ta initiativ och föreslå täta avstämningar.
  • Saknar chefen ämneskompetens? Ge chefen tid att lära sig. Lär ut och kom ihåg att ta på dig äran för nedlagt arbete och idéer när så krävs. Dra nytta av att vara den chefen kan vända sig till på grund av din kompetens.
  • Är chefen konflikträdd? Be om tydlighet kring ansvarsområden och roller, deadlines och leveranser. Se till att det finns en plan som alla inblandade förstår. Våga lyfta frågorna som den konflikträdda chefen själv inte vågar närma sig. Visa att du själv är lösningsorienterad.
  • Är chefen kontrollerande? Skapa tydlighet tillsammans. Kom överens om hur ofta du ska rapportera och om vad. Bestäm vad som ska prioriteras och förekom chefen.
  • Coacha dig själv. Hur ser din situation ut just nu? Vad är ditt önskade läge? Vad motiveras du av så att du kan uppnå ditt önskade läge? Vilka hinder finns? Vad behöver du göra för att nå målet? Skapa en konkret handlingsplan.

– Narcissister finns inte bara i privatlivet. De finns också på arbetsplatser och de drivs till chefsroller.

Nyligen kom Martina Skowronskas senaste bok ut: Toxiska chefer – Så hanterar du ledare som missbrukar sin makt. Martina Skowronska skiljer på dåligt ledarskap och toxiskt ledarskap.

En dålig chef definierar hon som en som på grund av yttre omständigheter brister i sitt ledarskap. De toxiska cheferna däremot, har makten som drivkraft och för att uppnå den skyr de inga medel.

Passivt och aktivt destruktivt ledarskap

Inom forskningen kring destruktivt ledarskap skiljer man på passivt och aktivt destruktivt ledarskap. Passivt destruktiva ledare är otillgängliga, tar inte tag i saker, ger inte nödvändig information och ger inte medarbetare det stöd de behöver. Aktivt destruktiva ledare kränker, använder hot och bestraffning, ställer orimliga krav och tar åt sig äran.

– Ingen är perfekt, man kan inte kräva en perfekt chef, men detta är på en helt annan nivå med subtila härskartekniker och kränkningar, förklarar Martina Skowronska.

Inom forskningen tonas kopplingen mellan personlighetsdrag som psykopati och narcissism ned rejält. Den typen av personlighetsdrag finns nämligen bara hos ungefär en procent av den vuxna befolkningen. I stället förklaras det destruktiva ledarskapet som en effekt av en ogynnsam arbetsmiljö.

Exempelvis så bidrar en hög arbets­belastning och en otydlig chefsroll till att chefer agerar passivt och undvikande medan stress bidrar till att chefer agerar aggressivt och kränkande.

Men Martina Skowronska tycker det är missvisande att tona ner risken att stöta på en narcissist eller psykopat i chefsrollen.

– Mörkertalet är enormt. Den procent man har kunnat diagnosticera är de som har fått diagnosen när de suttit fängslade. De flesta psykopater eller narcissister är inte diagnosticerade eftersom de aldrig självmant skulle vända sig till vården och söka hjälp. Det är grovt missvisande att prata om att det bara finns en procent av dessa personlighetstyper. Risken att stöta på dem är mycket, mycket större än så.

Varning för chefer som leder av egoistiska skäl

Hur det nu än är, om chefen är destruktiv på grund av sin personlighet eller för att arbetsmiljön är bristfällig, så vill Martina Skowronska varna för chefer som leder av egoistiska skäl.

– De är inte intresserade av chefsrollen som den ska vara, att coacha och lyfta medarbetare och göra gott för företaget.

Chefer kan brista i sitt ledarskap och sin kommunikation, men en toxisk chef kommer slå bakut när du försöker ge henne eller honom feedback, menar Martina Skowronska. Därför är det i regel svårt att försöka ge konstruktiv återkoppling, antingen direkt eller genom ledningen, HR, eller facket.

– Jag råder att gå till facket, men många av personerna jag pratade med när jag skrev boken hade sökt stöd där och inte fått rätt hjälp. Man kan testa, men ha inte för höga förväntningar. Många är besvikna över att facket inte har kunnat stötta dem bättre.

Kan orsaka stress och sjukskrivningar

Destruktivt ledarskap kan leda till psykisk ohälsa, stress och långtidssjuksjukskrivningar. Det finns till och med forskningsstöd för att det kan gå så långt som till självmord.

– Toxiska chefer gör sådan skada. Det är inte värt det. Du måste tänka på din hälsa i första hand. Om en annan person får dig att må illa, sova sämre, gör dig ledsen, deprimerad eller ger dig ångest så måste du avsluta relationen. Är det din chef som får dig att känna så behöver du försöka byta jobb. Annars betalar du med din hälsa, säger Martina Skowronska.

Jennie Jensen

Råd till arbetsgivare

  • Se över rekryteringsprocessen så att personer med rätt ledarkompetens rekryteras.
  • Utveckla ledare och chefer i gott ledarskap och ha nolltolerans mot toxiskt (destruktivt) ledarskap på samma sätt som det är självklart att ha nolltolerans mot mobbning och trakasserier.
  • Lyft in teori och kunskap om destruktivt ledarskap i ledarträningssammanhang så att chefer själva blir medvetna om att de kanske ibland agerar destruktivt, men också får möjlighet att diskutera hur de kan undvika det.
  • Följ upp rekryteringen av nya chefer. Fungerar de verkligen i chefsrollen? Om en chef visar sig brista i ledarskapet borde han eller hon inte få fortsätta som chef. Kanske är de bra på att leverera och producera – men låt dem inte ha personalansvar.
  • Fråga om destruktiva ledarbeteenden i medarbetarundersökningar för att identifiera chefer som behöver stöd.
  • Ta medarbetares klagomål på ledare på allvar och utveckla alternativa vägar för medarbetare att ge återkoppling, till exempel genom arbetsmiljöombud, HR eller högre chef, och med att få till stånd en dialog om möjliga åtgärder för deras och chefens bästa.
  • Mät förekomsten av destruktivt ledarskap. Verktyget Destrudo-L är ett frågeformulär för att hitta destruktivt ledarskap på en avdelning eller inom en organisation.
  • Rikta särskilt fokus på chefernas arbetsmiljö. När chefer glöms bort är risken att ogynnsamma förhållanden leder till en för hög belastning som resulterar i destruktiva ledarskapsbeteenden. Och det påverkar medarbetarna.
  • Inkludera kunskap om destruktivt ledarskap och dess effekter i ledarskapsutbildningar och ledar­utvecklingsinsatser.
  • Utveckla dialogen på arbetsplatsen. Chefer behöver bli medvetna om när deras ageranden uppfattas som destruktiva.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
Fler artiklar