De mest meriterade lärarna, professorerna utför bara 8 procent av studenternas undervisning. Men det varierar mellan olika vetenskapsområden. Professorer inom naturvetenskap undervisar mest och professorer inom humaniora-samhällsvetenskap undervisar minst.
En ny rapport från Högskoleverket visar att anställda vid universitet och högskolor ägnar ungefär 25 procent åt undervisning och 40 procent åt forskning. Den övriga tredjedelen ägnas åt annat, till exempel administration och olika expertuppdrag.
Kvaliteten på utbildningen bedöms ofta utifrån vilka som utför undervisningen. Det är främst adjunkterna, den största lärargruppen inom högskolan, som studenterna möter i undervisningssalarna. Därefter kommer lektorerna, den näst största lärargruppen, med 30 procent. Professorerna utför bara 8 procent av undervisningen. Men det varierar mellan olika vetenskapsområden. Studenter inom naturvetenskap har de mest meriterade lärarna. Inom det humanistiska-samhällsvetenskapliga området får studenterna bara 6 procent av sin undervisning av professorer. Inom teknikområdet står professorerna för 9 procent av undervisningen
Inom naturvetenskap och teknik finns det fler doktorander än inom andra vetenskapsområden, vilket kan förklara att de står för en stor del av undervisningen i grundutbildningen. Inom teknik står doktoranderna för 15 procent av undervisningen, jämfört med endast 5 procent inom medicin och inom humaniora-samhällsvetenskap.
Professorernas ansvar för undervisning skiljer sig också kraftigt mellan olika lärosäten. På Blekinge tekniska högskola står professorerna för endast 3 procent av undervisningen och på Kungliga Tekniska Högskolan för 13 procent. Handelshögskolan i Stockholm toppar listan. Där utförs 30 procent av undervisningen av professorer.
Mitt förra inlägg blev inte som jag menade. Det skulle vara:
”Hade exempelvis 90% av lärarna varit professorer hade 8% av undervisningen inte varit mycket, medan det varit mycket om 0.01% av lärarna vore professorer.”
Siffrorna säger inte så mycket. För att dra några intressanta slutsatser behöver man veta hur stor andel av lärarna varje ”titelgrupp” utgör.
Hade exempelvis 90% av lärarna varit professorer hade 8% av undervisningen varit mycket, medan det inte varit mycket om 0.01% av lärarna vore professorer.
Dra inte slutsatser som inte går att återföra till det statistiska underlaget!
Som teknolog och studerandemedlem i SI vill jag delvis hålla med Daniel. Dock har jag upplevt att många (alla med ett par undantag) av de professorer jag haft under mina första 2 år har varit alldeles utmärkta föreläsare. Om det sedan handlar om generellt hög pedagogisk standard vid lärosätet, eller om god planering för att hjälpa studenter in i studierna vågar jag inte uttala mig om. Däremot har jag aldrig hört talas om att någon som undervisat oss är adjunkt; samtliga har använt titel professor, lektor eller doktorand. Sedan vet jag inte om det är något problem att professorer undervisar lite. Det jag skulle vara mer intresserad av är när i utbildningen de undervisar. Grundläggande kurser bör en lektor eller doktorand kunna klara minst lika bra som en professor. Däremot de mest avancerade kurserna bör självklart ledas av en professor i ämnet.
I egenskap av student inom naturvetenskaplig fakultet, jag är själv studerandemedlem i SI, så kan jag inte påstå att jag upplever detta som ett problem inom undervisningen.
Ett betydligt mer allvarligt problem är den bristande pedagogiska förmågan hos många lärare på universitetsnivå. Trots allt är lärarens kunskapsnivå föga relevant om han eller hon är oförmögen att föra sin kunskap vidare.
Kanske är det av intresse att belysa det faktum att lärare inom för-, grund- och gymnasieskola har successivt högre krav på pedagogiskt kunnade medan lärare på universitetsnivå har få eller inga krav på liknande kvalifikationer.
Min personliga erfarenhet, som naturligtvis inte skall ses som normen, pekar snarare på att professorer ofta är sämre lärare än övriga då deras främsta intresse oftast är forskning och inte undervisning.
Tyvärr säger titeln (professor/adjunkt/lektor etc) absolut ingenting om hur bra någon är på att undervisa. Att man är framgångsrik på att ta sig fram akademiskt behöver inte betyda att man är en bra lärare.
[…] 2010 — jomabivi89 Ingenjören har idag en artikel på framsidan med följande titel: ”Studenter möter få professorer”. Artikeln belyser det faktum att professorer vid Sveriges högskolor inte undervisar […]