Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningStudenter möter få professorer

Studenter möter få professorer

De mest meriterade lärarna, professorerna utför bara 8 procent av studenternas undervisning. Men det varierar mellan olika vetenskapsområden. Professorer inom naturvetenskap undervisar mest och professorer inom humaniora-samhällsvetenskap undervisar minst.

En ny rapport från Högskoleverket visar att anställda vid universitet och högskolor ägnar ungefär 25 procent åt undervisning och 40 procent åt forskning. Den övriga tredjedelen ägnas åt annat, till exempel administration och olika expertuppdrag.

Kvaliteten på utbildningen bedöms ofta utifrån vilka som utför undervisningen. Det är främst adjunkterna, den största lärargruppen inom högskolan, som studenterna möter i undervisningssalarna. Därefter kommer lektorerna, den näst största lärargruppen, med 30 procent. Professorerna utför bara 8 procent av undervisningen. Men det varierar mellan olika vetenskapsområden. Studenter inom naturvetenskap har de mest meriterade lärarna. Inom det humanistiska-samhällsvetenskapliga området får studenterna bara 6 procent av sin undervisning av professorer. Inom teknikområdet står professorerna för 9 procent av undervisningen

Inom naturvetenskap och teknik finns det fler doktorander än inom andra vetenskapsområden, vilket kan förklara att de står för en stor del av undervisningen i grundutbildningen. Inom teknik står doktoranderna för 15 procent av undervisningen, jämfört med endast 5 procent inom medicin och inom humaniora-samhällsvetenskap.

Professorernas ansvar för undervisning skiljer sig också kraftigt mellan olika lärosäten. På Blekinge tekniska högskola står professorerna för endast 3 procent av undervisningen och på Kungliga Tekniska Högskolan för 13 procent. Handelshögskolan i Stockholm toppar listan. Där utförs 30 procent av undervisningen av professorer.

6 KOMMENTARER

  1. Mitt förra inlägg blev inte som jag menade. Det skulle vara:

    ”Hade exempelvis 90% av lärarna varit professorer hade 8% av undervisningen inte varit mycket, medan det varit mycket om 0.01% av lärarna vore professorer.”

  2. Siffrorna säger inte så mycket. För att dra några intressanta slutsatser behöver man veta hur stor andel av lärarna varje ”titelgrupp” utgör.

    Hade exempelvis 90% av lärarna varit professorer hade 8% av undervisningen varit mycket, medan det inte varit mycket om 0.01% av lärarna vore professorer.

    Dra inte slutsatser som inte går att återföra till det statistiska underlaget!

  3. Som teknolog och studerandemedlem i SI vill jag delvis hålla med Daniel. Dock har jag upplevt att många (alla med ett par undantag) av de professorer jag haft under mina första 2 år har varit alldeles utmärkta föreläsare. Om det sedan handlar om generellt hög pedagogisk standard vid lärosätet, eller om god planering för att hjälpa studenter in i studierna vågar jag inte uttala mig om. Däremot har jag aldrig hört talas om att någon som undervisat oss är adjunkt; samtliga har använt titel professor, lektor eller doktorand. Sedan vet jag inte om det är något problem att professorer undervisar lite. Det jag skulle vara mer intresserad av är när i utbildningen de undervisar. Grundläggande kurser bör en lektor eller doktorand kunna klara minst lika bra som en professor. Däremot de mest avancerade kurserna bör självklart ledas av en professor i ämnet.

  4. I egenskap av student inom naturvetenskaplig fakultet, jag är själv studerandemedlem i SI, så kan jag inte påstå att jag upplever detta som ett problem inom undervisningen.

    Ett betydligt mer allvarligt problem är den bristande pedagogiska förmågan hos många lärare på universitetsnivå. Trots allt är lärarens kunskapsnivå föga relevant om han eller hon är oförmögen att föra sin kunskap vidare.

    Kanske är det av intresse att belysa det faktum att lärare inom för-, grund- och gymnasieskola har successivt högre krav på pedagogiskt kunnade medan lärare på universitetsnivå har få eller inga krav på liknande kvalifikationer.

    Min personliga erfarenhet, som naturligtvis inte skall ses som normen, pekar snarare på att professorer ofta är sämre lärare än övriga då deras främsta intresse oftast är forskning och inte undervisning.

  5. Tyvärr säger titeln (professor/adjunkt/lektor etc) absolut ingenting om hur bra någon är på att undervisa. Att man är framgångsrik på att ta sig fram akademiskt behöver inte betyda att man är en bra lärare.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Andreas Anderljung och Anna Othén Martinell

Vart tog dina kursare vägen? Här är svaret

0
Vad jobbar ingenjörer med efter studierna? Finns de inom typiska ingenjörsyrken eller jobbar de med något helt annat? Vi bad SCB ta fram vad ingenjörer som gick ut 2009/2010 jobbade med tio år senare. Här är svaret.

Därför måste en bra chef vara modig

0
Har du en chef som letar fel och kan bli aggressiv eller en som har svårt att ta beslut, är otydlig och gärna gömmer sig? Förklaringen kan vara rädsla.  

Trivector är Sveriges mest cykelvänliga arbetsplats

0
Trivector i Lund har utsetts till landets mest cykelvänliga arbetsplats. Civilingenjören Pernilla Hyllenius Mattisson är en av eldsjälarna bakom företagets cykelsatsning.

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

1
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

4
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

1
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.