Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningStudenter möter få professorer

Studenter möter få professorer

De mest meriterade lärarna, professorerna utför bara 8 procent av studenternas undervisning. Men det varierar mellan olika vetenskapsområden. Professorer inom naturvetenskap undervisar mest och professorer inom humaniora-samhällsvetenskap undervisar minst.

En ny rapport från Högskoleverket visar att anställda vid universitet och högskolor ägnar ungefär 25 procent åt undervisning och 40 procent åt forskning. Den övriga tredjedelen ägnas åt annat, till exempel administration och olika expertuppdrag.

Kvaliteten på utbildningen bedöms ofta utifrån vilka som utför undervisningen. Det är främst adjunkterna, den största lärargruppen inom högskolan, som studenterna möter i undervisningssalarna. Därefter kommer lektorerna, den näst största lärargruppen, med 30 procent. Professorerna utför bara 8 procent av undervisningen. Men det varierar mellan olika vetenskapsområden. Studenter inom naturvetenskap har de mest meriterade lärarna. Inom det humanistiska-samhällsvetenskapliga området får studenterna bara 6 procent av sin undervisning av professorer. Inom teknikområdet står professorerna för 9 procent av undervisningen

Inom naturvetenskap och teknik finns det fler doktorander än inom andra vetenskapsområden, vilket kan förklara att de står för en stor del av undervisningen i grundutbildningen. Inom teknik står doktoranderna för 15 procent av undervisningen, jämfört med endast 5 procent inom medicin och inom humaniora-samhällsvetenskap.

Professorernas ansvar för undervisning skiljer sig också kraftigt mellan olika lärosäten. På Blekinge tekniska högskola står professorerna för endast 3 procent av undervisningen och på Kungliga Tekniska Högskolan för 13 procent. Handelshögskolan i Stockholm toppar listan. Där utförs 30 procent av undervisningen av professorer.

6 KOMMENTARER

  1. Mitt förra inlägg blev inte som jag menade. Det skulle vara:

    ”Hade exempelvis 90% av lärarna varit professorer hade 8% av undervisningen inte varit mycket, medan det varit mycket om 0.01% av lärarna vore professorer.”

  2. Siffrorna säger inte så mycket. För att dra några intressanta slutsatser behöver man veta hur stor andel av lärarna varje ”titelgrupp” utgör.

    Hade exempelvis 90% av lärarna varit professorer hade 8% av undervisningen varit mycket, medan det inte varit mycket om 0.01% av lärarna vore professorer.

    Dra inte slutsatser som inte går att återföra till det statistiska underlaget!

  3. Som teknolog och studerandemedlem i SI vill jag delvis hålla med Daniel. Dock har jag upplevt att många (alla med ett par undantag) av de professorer jag haft under mina första 2 år har varit alldeles utmärkta föreläsare. Om det sedan handlar om generellt hög pedagogisk standard vid lärosätet, eller om god planering för att hjälpa studenter in i studierna vågar jag inte uttala mig om. Däremot har jag aldrig hört talas om att någon som undervisat oss är adjunkt; samtliga har använt titel professor, lektor eller doktorand. Sedan vet jag inte om det är något problem att professorer undervisar lite. Det jag skulle vara mer intresserad av är när i utbildningen de undervisar. Grundläggande kurser bör en lektor eller doktorand kunna klara minst lika bra som en professor. Däremot de mest avancerade kurserna bör självklart ledas av en professor i ämnet.

  4. I egenskap av student inom naturvetenskaplig fakultet, jag är själv studerandemedlem i SI, så kan jag inte påstå att jag upplever detta som ett problem inom undervisningen.

    Ett betydligt mer allvarligt problem är den bristande pedagogiska förmågan hos många lärare på universitetsnivå. Trots allt är lärarens kunskapsnivå föga relevant om han eller hon är oförmögen att föra sin kunskap vidare.

    Kanske är det av intresse att belysa det faktum att lärare inom för-, grund- och gymnasieskola har successivt högre krav på pedagogiskt kunnade medan lärare på universitetsnivå har få eller inga krav på liknande kvalifikationer.

    Min personliga erfarenhet, som naturligtvis inte skall ses som normen, pekar snarare på att professorer ofta är sämre lärare än övriga då deras främsta intresse oftast är forskning och inte undervisning.

  5. Tyvärr säger titeln (professor/adjunkt/lektor etc) absolut ingenting om hur bra någon är på att undervisa. Att man är framgångsrik på att ta sig fram akademiskt behöver inte betyda att man är en bra lärare.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.