Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivSå mycket är ditt avtal värt

Så mycket är ditt avtal värt

Foto: Christine Olsson/Scanpix.
Foto: Christine Olsson/Scanpix.

I andra delen i serien om kollektivavtal tittar vi på vad avtalen egentligen är värda – i kronor och ören. Och många kronor blir det.

Jens Nilsson.
Jens Nilsson.

Kollektivavtal känns som att det är det som hoppar in när allt skiter sig, sade en av KTH-studenterna som svarade på några frågor om kollektivavtal förra veckan. Och så var det kanske en gång – men faktum är att dagens kollektivavtal är mycket mer än så.

I ett fiktivt räkneexempel sammanställt av Sveriges Ingenjörer konstateras att kollektivavtalet inom IT för en medlem kan vara värt ungefär 130 000 kronor – på ett enda år. Det handlar om förkortad arbetstid, föräldralön, restidsersättning, semestertillägg, tjänstepension, med mera.

– Vi ville visa på vad avtalet kan vara värt i pengar, men också belysa alla områden som faktiskt omfattas av kollektivavtalet och som man annars måste förhandla om individuellt, säger Jens Nilsson, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Det finns naturligtvis inget som hindrar varje anställd från att själva förhandla fram avtal med motsvarande värden och ställa sig utanför kollektivavtalen, påpekar Jens Nilsson. Men det är mycket att hålla reda på.

Det förekommer också att företag ger samma eller rent av bättre villkor som dem man får genom kollektivavtalen, berättar Jens Nilsson.

– Men den stora skillnaden är att då sker det ofta i form av företagspolicys – och sådana kan ändras från en dag till en annan, utan att man som anställd har något att säga till om.

Det faktiska värdet på kollektivavtalet har faktiskt också ökat de senaste åren – mycket tack vare det faktum att man förhandlade fram längre föräldralön för medlemmarna. I det senaste avtalet införde man avtalad föräldralön i två alternativt fem månader, beroende på om man varit anställd i minst ett respektive tre år. I det tidigare avtalet var motsvarande föräldralön en respektive fyra månader. I årets förhandlingar siktar man på att förlänga föräldralönen ytterligare.

Jens Nilsson är inte förvånad över att den klassiska bilden av kollektivavtalet som något som hoppar in när allt skiter sig, ändå hänger kvar.

– Jag tror att många har den bilden. Vi måste bli bättre på att förmedla hela bilden till allmänheten. Jag brukar också fundera på själva namnet – kollektivavtal låter som något gammalt gråsossepaket, och det är inte alls vad det handlar om i dag.

– Men med allt detta sagt är det viktigt att komma ihåg att just att ”hoppa in när allt skiter sig” också är en otroligt viktig del i kollektivavtalet. Framför allt skapar kollektivavtalet en tydlig förhandlingsordning när något händer. I stället för att man privat ska behöva stämma ett företag i tingsrätten så tar man upp problemen till förhandlingar, och går det långt så kan man driva det till arbetsdomstolen.

Så mycket är de olika avtalen värda:

Enligt Jens Nilsson kan de förmåner man får genom avtalet inom IT & Telekom vara värda någonstans mellan 45 000 och 130 000 per år för en enskild medlem. Det fiktiva räkneexempel man har tagit fram är baserat på en 41-årig person som varit anställd på företaget i fem år och har en månadslön på 40 000 kronor. I exemplet blir avtalets totala värde cirka kronor på ett år, i form av övertidsersättning, OB-ersättning, beredskapsersättning, jour, restidsersättning, sjuklön, föräldralön, permission, kompensation när nationaldagen inträffar på en helg, tjänstepension, premie sjukpension ITP, avtalsförsäkringar, inbetalningar till Trygghetsrådet TRR och rätt till lönerevision. Utan föräldraledigheten inräknad blir värdet cirka 90 000 kronor/år. Exemplet utgår från 2010 års siffror, och räknar inte med någon löneökning.

Ett liknande exempel finns för Teknikavtalet för tjänstemän, med siffror från 2008, en person som varit anställd i mer än ett år och har en månadslön på 38 500 kronor. Här blir avtalets totala värde cirka 110 000 kronor. Det finns dock några skillnader vad man har tagit med i beräkningarna i de olika exemplen, så slutsiffrorna är inte riktigt jämförbara, påpekar Jens Nilsson.. I Teknikavtalet ingår exempelvis arbetstidsförkortning, något som inte finns med i avtalet för IT & Telekom. I det senare finns också övertidsersättning medräknat, något som man inte tagit med i exemplet för Teknikavtalet. 

Nästa del i serien om kollektivavtal kommer onsdag 16/11. 

Läs mer:
» Kollektivavtal – vad ska jag med det? (Del ett i serien om kollektivavtal, ingenjoren.se 2/11 2011)
» ”Lite tråkigt – men tryggt” (Enkät bland KTH-elever om kollektivavtal, ingenjoren.se 2/11 2011) 

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.