Rekordstort ingenjörsbehov i kommunerna

Stora pensionsavgångar och ny lagstiftning gör att Sveriges kommuner och landsting behöver rekrytera tusentals ingenjörer och tekniker fram till 2020, enligt en prognos som presenterades på måndagen.

Stora pensionsavgångar och ny lagstiftning gör att Sveriges kommuner och landsting behöver rekrytera tusentals ingenjörer och tekniker fram till 2020, enligt en prognos som presenterades på måndagen.

Redan i dag upplever många kommuner svårigheter att hitta till exempel bygglovshandläggare. Men i framtiden räknar man att få kämpa med rekryteringen inom i princip alla tekniska områden. Det handlar om allt från planering av vägar till ansvar för vatten- och avloppsverk, skriver SKL i rapporten ”Här finns Sveriges viktigaste jobb”.

Det rekordstora behovet har flera orsaker, berättar Agneta Jöhnk, chef för arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKL.

– Dels har vi en åldersstruktur i dag som innebär att väldigt många går i pension under den kommande tioårsperioden. Men sedan 2010 finns det också en ny lagstiftning som kräver att kommunerna ska handlägga bygglovsansökningar betydligt snabbare, och därför behöver vi också fler handläggare, säger hon.

Det handlar verkligen om stora pensionsavgångar. Nästan en tredjedel av dem som i dag jobbar inom teknik och samhällsbyggnad i kommuner och landsting, kommer att gå i pension fram till 2019. Samtidigt beräknar man alltså också att antalet anställda inom området kommer att behöva öka, från dagens 31 000 till 33 000 personer.

Resultatet – en tredjedel av personalen inom teknik och samhällsbyggnad i kommunerna och landstingen, 11 000 personer, kommer att behöva nyanställas fram till 2019.

Jämfört med det totala behovet på 420 000 personer, som SKL räknar med att behöva rekrytera inom alla sektorer fram till år 2020, verkar kanske inte 11 000 tekniker vara så blodigt. Men teknikerna fyller en oerhört viktig funktion i kommunerna, säger Agneta Jöhnk.

– Det är inte någon av våra stora yrkesgrupper, men en väldigt viktig grupp. Om vi inte har rätt teknisk kompetens så blir mycket av infrastrukturen lidande. Våra ingenjörer har ett otroligt viktigt ansvar för hur samhället fungerar, och för invånarna i kommunen är det jobb de gör ofta väldigt uppskattat, säger hon.

Men hur ska man då lyckas få dagens unga teknologer att vilja arbeta i den offentliga sektorn? Med tuff konkurrens från den privata sektorn, framför allt vad gäller lönerna, har kommunerna länge fått kämpa för att attrahera ingenjörer, något som också Håkan Sörman, vd på SKL, tog upp vid måndagens presskonferens.

– Vi har haft anledning att fundera på löneläget, och det gör vi också mer i dag än förut. Men vi måste också bli bättre på att beskriva att våra jobb är väldigt roliga och bra, sade han.

Även Agneta Jöhnk lyfter fram att man måste bli bättre på att marknadsföra kommunen som arbetsplats.

– Vi måste synas mer på universiteten och visa på olika sätt hur det är att jobba i vår sektor. Det är inte så lätt, vi är inga stora arbetsgivarna inom teknik. Men just att det är få ingenjörer hos oss gör att man kan få jobba väldigt självständigt och ha ett roligt jobb som man kan utveckla och växa i. Det kanske är lättare här än på ett ingenjörstätt företag, och det måste vi också saluföra, säger hon.

Läs mer:
» Hela rapporten ”Här finns Sveriges viktigaste jobb” från SKL (pdf)

Peter Alestig Blomqvist

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
  • Hur snabbt civilingenjörer etablerar sig på arbetsmarknaden varier mellan lärosäten och utbildningsinriktningar. Foto: Getty Images, Mälardalens universitet, KTH och Umeå universitet.

    Högskolorna och inriktningarna där civilingenjörer fick snabbast jobb

    Från vilka lärosäten har flest civilingenjörsstudenter jobb ett år efter examen? Vilka inriktningar är mest efterfrågade av arbetsgivarna? Och hur hög är medianlönen ett år efter examen? Svaren finns i "Högskolepejl".
Vad ska jag begära i lön när jag söker nytt jobb?

Vad ska jag begära i lön när jag söker nytt jobb?

Ett nytt jobb kan vara en chans till en bättre lön. Men vilken nivå ska man ska lägga sig på? Och vad svarar man om frågan om löneanspråk kommer redan i ansökan – innan man ens varit på intervju?
Fler artiklar