Förbättra hälsan med din favoritmusik

Att lyssna på musik är inte bara trevligt – det är också bra din hälsa, visar en ny avhandling från Göteborgs universitet. Men vilken musik som helst fungerar inte. Det måste vara musik du tycker om.

Att lyssna på musik är inte bara trevligt – det är också bra för din hälsa, visar en ny avhandling från Göteborgs universitet. Men vilken musik som helst fungerar inte. Det måste vara musik du tycker om.

– Jag har undersökt hur vardagligt musiklyssnande kan påverka känslor och stress, och därmed välbefinnandet. Och det visar sig att vardagligt musiklyssnande kan vara ett väldigt enkelt sätt att förbättra sitt eget välbefinnande och sin hälsa, säger Marie Helsing, forskare vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

I sin avhandling har Marie Helsing bland annat genomfört enkätundersökningar med 207 personer som fått svara på frågor om sin föregående dag, uppdelat i olika episoder, hur de mådde och om musik förekom eller inte.

– Genom enkätundersökningen kunde jag se att positiva känslor förekom oftare och starkare om musik som man tyckte om förekom, och den självrapporterade stressen var också lägre, säger hon.

I en andra, fördjupande studie jämförde Marie Helsing mer specifikt avslappning med och utan musiklyssnande. 41 personer, enbart kvinnor för att bättre kunna jämföra nivåer av stresshormonet kortisol, delades upp i två grupper som båda fick i uppgift att slappna av en halvtimme om dagen under tre veckors tid. Samtliga fick fylla i enkäter om självupplevd stress och hälsa och en gång i veckan mättes också halten av kortisol hos testpersonerna.

Men den ena gruppen fick ytterligare ett uppdrag – att ta fram egenvald musik som de tyckte var dels avslappnande och dels uppiggande. Marie Helsing fyllde sedan två MP3-spelare för varje person i den gruppen, en med den musik de tyckte var avslappnande och en med den musik de tyckte var uppiggande. Medan den första gruppen, kontrollgruppen, fick slappna av i tysthet under hela treveckorsperioden, fick experimentgruppen slappna av med musik under både andra och tredje veckan – en vecka med avslappnande musik och en vecka med uppiggande. 

– Inom gruppen som lyssnade på musik såg vi en tydlig förändring från vecka 1 till vecka 3. De hade en ökning av antalet positiva känslor och upplevde dem mer intensivt, de upplevde en minskning av stress, och vi såg också en minskning av kortisolhalten. Inget av detta såg vi hos kontrollgruppen, där låg man på samma nivåer under hela perioden, berättar Marie Helsing.

Musiklyssnande, oavsett om det var uppiggande musik eller avslappnande, gjorde alltså att avslappningen fick större effekt och gjorde att testpersonerna mådde bättre. Men vilken typ av musik man lyssnar på är alltså inte avgörande, enligt Marie Helsings avhandling.

Däremot finns en annan aspekt som är otroligt viktig i sammanhanget, menar Marie Helsing. Det måste vara musik man tycker om. Någon sorts magisk musik som har hälsofrämjande effekter på oss allihopa finns alltså inte, menar hon.

– Det är egentligen hela grunden för min avhandling. Människor reagerar inte likadant på musik, vi har otroligt olika musiksmak. Det finns ingen typ av musik som alla reagerar exakt likadant på och en person kan också reagera olika på samma musikstycke i olika situationer, säger hon.

Att spela klassisk musik på kontoret för att göra medarbetarna mer avslappnade är alltså inte någon bra väg att gå, enligt Marie Helsing.

– Musik i högtalare fungerar nog inte. Däremot kan det vara bra att lyssna på musik i hörlurar, så man själv får avgöra vad man vill lyssna på och hur starkt, säger hon.

De flesta av oss använder troligtvis redan musik för att må bättre, kanske utan att vi är medvetna om att musiken har de här hälsofrämjande egenskaperna, påpekar Marie Helsing.

Men kanske kan vi ändå få stor nytta av den här kunskapen, säger Marie Helsing.

– Man kan absolut använda musik oftare, kanske för att slappna av eller för reglera sina känslor. Men det behöver definitivt inte vara avslappningsskivor, om inte det är något som man gillar, säger Marie Helsing.

Läs mer:
» Hela studien ”Everyday music listening reduces stress” av Marie Helsing 

Peter Alestig Blomqvist

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
Fler artiklar