Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenMismatch på global arbetsmarknad

Mismatch på global arbetsmarknad

För få högutbildade, för få jobb för lågutbildade, för få ungdomar och för många som står utanför arbetsmarknaden. Den globala arbetsmarknaden står inför enorma utmaningar enligt en ny rapport.

Det är McKinesy Global Institute som har tittat på den globala arbetsmarknad som vuxit fram de trettio senaste åren och formulerat en framtidsprognos.
Samtidigt som över en miljard människor i utvecklingsländer har kommit in på arbetsmarknaden och många både har lyfts ur fattigdom och ökat produktiviteten, i exempelvis Kina och Indien, är en kris i befolkningsfrågan och försörjningsfrågan under uppsegling. Den globaliserade värld som har vuxit fram ställer länder inför stora utmaningar.

I Europa och västvärlden talar vi sedan ganska många år om problemen som uppstår när befolkningen åldras och går i pension samtidigt som färre unga kommer ut på arbetsmaknaden. 1950 var andelen svenskar i  över 65 år 10 procent. Den andelen beräknas öka till 23 procent 2050.

McKinsey Global Institute förutspår en global brist på arbetskraft med högskoleexamen med cirka 40 mijoner personer år 2020. Samtidigt kommer det saknas cirka 45 miljoner personer med gymnasieexamen till sådana arbeten i utvecklingsländer. Det kommer också att finnas 90-95 miljoner fler människor med lägre utbildning än arbetsgivarna behöver.

Den del av världens befolkning som inte arbetar kommer 2020 enligt rapporten att ha spätts på med ytterligare 360 miljoner människor varav 38 miljoner högskoleutbildade.

För utvecklade ekonomier rekommenderar rapporten att man försöker examinera fler studenter i synnerhet inom naturvetenskap och teknik samt att de studenter som inte läser vidare får annan utbildning som gör dem attraktiva på arbetsmarknaden. Länderna bör också anstränga sig för att utveckla sektorer där det behövs arbetskraft utan högskoeutbildning. Som exempel nämner rapporten olika tjänster i hemmet.

Rapportförfattarnas slutsats är att hur världens ekonomier än beter sig så kommer det finnas alltför många arbetstagare med alltför dålig eller fel utbildning de närmaste två decennierna.

Jenny Grensman

Läs rapporten här

6 KOMMENTARER

  1. Hej!
    Kanske väl sent att kommentera, men jag kan inte låta bli…

    Vad jag förstår så handlar rapporten om obalans på den globala arbetsmarknaden. Det problemet löses inte med svensk migrationspolitik utan måste lösas oavsett.

    Människor kommer legalt eller illegalt att söka sig dit där de kan få leva i fred och få sin utkomst. Det är dock ett stort steg för de flesta att lämna släkt, vänner och kultur för att flytta till ett främmande land långt borta. Om man vill minska invandringen från områden drabbade av diktatur, svält och krig så är nog det effektivaste sättet att hjälpa till så det blir fred samt ekonomisk och demokratisk utveckling där – det brukar hänga ihop.

    Migration påverkar givetvis arbetsmarknaden i ett visst land, både vad gäller utbud och efterfrågan på arbetskraft. Personligen så har jag förmånen att arbeta med flera personer som flytt(at) till Sverige för att de som politiskt aktiva i sina hemländer blivit förföljda. En gemensam nämnare bland dessa är att de är högutbildad medelklass, duktiga i sitt arbete, snabbt har lärt sig utmärkt svenska, är djupt tacksamma för att Sverige har tagit emot dem och uppskattar den demokrati, mänskliga rättigheter, kvinnans ställning, religionsfrihet o.s.v som finns i Sverige.

    Samtidigt bor jag i ett område med en rätt hög andel outbildade invandrare där kvinnorna som inte kan ett ord svenska, är helt insvepta i lager på lager av tyg och släpar runt på kanske tio barn med ca ett års åldersskillnad.

    Gemensamt för de olika grupperna är att de kommit till Sverige i hopp om att få ett bättre liv – jag tror inte man i praktiken kan dra en stenhård gräns mellan flyktinginvandring, arbetskraftsinvandring etc.

  2. Arbetskraftsinvandrare passar per definition in på vår arbetsmarknad eftersom det finns arbetsgivare som vill anställa dem. Flyktinginvandrare kan dock vara ett problem.

  3. Jo, fler högutbildade ger mer avknoppningar med jobb till lågutbildade. Problemet är att världens utveckling kommer aldrig ikapp då lågutbildade skaffar tre gånger så många barn som högutbildade.
    I t.ex. Somalia är alla helt outbildade, men befolkningen växer med 4,4% per år, trots mycket stor utvandring. I den takten kommer befolkningen att växa från 9,1 miljoner till 1 miljard på 107 år. Innan dess har förstås någonting gått riktigt ordentligt illa.

  4. Om vi köper svenska varor så stannar arbete och kapital i Sverige. Tänk på det nästa gång du handlar!

    Köp svenskt!

  5. I Sverige har vi brist på högutbildade samtidigt som vi har stor arbetslöshet bland lågutbildade. Detta problem säger politikerna ibland att man skall lösa med hjälp av invandring!

    Invandrarna som kommer till Sverige är dock till största delen lågutbildade och t.o.m. analfabeter. Man tog dessutom bort regleringen av arbetskraftsinvandringen vilket har inneburit att vi har fått en stor inströmning av invandrare som tar arbeten som har väldigt låga kompetenskrav. Någon ökning av invandring för att ta arbeten i bristyrken har väl knappast skett. De fick ju invandra även tidigare (man fick ju ta in folk till bristyrken).

    Det handlar om att det fylls på med flera tiotusentals personer varje år som inte passar in på vår arbetsmarknad. Men det verkar inte finnas någon politisk vilja att ändra på detta.

    För att klara av att minska mismatchningen skulle man dels behöva höja kompetensen på de som redan bor i landet. För att dessutom hantera den felaktiga kompetensprofilen på nytillkomna invandrare skulle man behöva höja invandrarnas kompetensnivå från t.ex. grundskolenivå till högskolenivå på kanske ett år!! för att mismatchningen inte skall öka. Det säger sig självt att det är omöjligt.

    Eftersom det inte verkar finnas någon politisk vilja att ändra på invandringen så kommer vi nog att framöver att fortsatt få se en ökad mismatchning på arbetsmarknaden.

    Jag tror att invandringen som den ser ut idag är ett betydligt större problem än att befolkningen blir äldre.

Comments are closed.

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.