Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivSvenska elever allt sämre i matte

Svenska elever allt sämre i matte

Foto: JanErik Henriksson/Scanpix.
Foto: JanErik Henriksson/Scanpix.

Större kollegialt samarbete mellan lärarna och en statushöjning för läraryrket kanske kan förbättra svenska elevers kunskaper i matematik. Att de behöver höjas råder det inga tvivel om. I jämförelse med EU/OECD ligger svenska åttondeklassares matematikkunskaper under genomsnittet.

På ett seminarium arrangerat av SNS (studieförbundet Näringsliv och Samhälle) diskuterade i början av veckan forskare och lärare den svenska skolans trend med försämrade resultat i matematik och naturvetenskap bland svenska skolelever.

Inbjudna till seminariet var bland andra Agnes Tongur och Eva Lundgren från Skolverket. De var där för att

Bilden visar matematikresultatet för elever i årskurs åtta. Sverige fick 484 poäng och genomsnittet för EU/OECD är 502 poäng. Tabellen är hämtad ur Skolverkets redovisning av TIMSS -mätningen.

presentera resultatet av undersökningarna TIMSS (Mathematics and Science Study) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) som blev klara efter årsskiftet.

TIMSS är ett test som mäter svenska grundskoleelevers (i årskurs 4 och 8) matematik och naturvetenskapliga kunskaper ur ett internationellt perspektiv medan PIRLS är en internationell studie som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs 4.

Och båda undersökningarna visar på en negativ trend för den svenska skolan. Eleverna i årskurs 4 var bättre än EU/OECD genomsnittet i både läsförståelse och naturvetenskap men sämre i matte. I skönlitteratur var barnens läsförståelse hög medan de hade sämre resultat på faktatexter.

Förändringar i resultat i matte och naturvetenskap i årskurs 8 för svenska elever under perioden 1995-2011. Källa: Skolverket som presenterar TIMSS-mätningen.

I årskurs 8 låg kunskaperna i både matematik och naturvetenskap under EU/OECD genomsnittet. Särskilt illa är det ställt när det gäller matematik. Jämför man resultatet i matematikkunskaper i klass åtta med tidigare mätningsresultat ser man att elevernas kunskaper har försämras vid alla de fem mättillfällen som redovisas sedan 1995.

Vad beror då det här på? Ja, det finns nog inte bara ett svar på den frågan.
Anne-Berit Kvali är internationell chef vid norska utbildningsmyndigheten var inbjuden till seminariet för att berätta om hur Norge bröt sin nedåtgående trend med dåliga resultat på bland annat PISA-testet, som mäter femtonåriga elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.

Efter de norska elevernas dåliga resultat på PISA-testet år 2001, som Anne-Berit Kvali beskrev som en ”PISA-chock” i Norge, började man lägga mer fokus på inlärningen i skolorna. Landet genomförde ett så kallat kunskapslyft som innebar ett omfattande utbildningsprogram för lärare och rektorer och det gjordes stora satsningar på lärarkompetens. Reformerna gav resultat och de norska eleverna har sedan dess presterat bättre.

– Norska elever ligger fortfarande under EU/OECD-genomsnittet men då måste man också komma ihåg att de börjar ett år tidigare i skolan, säger Anne-Berit Kvali som tror att kompetensutveckling av de svenska lärarna skulle kunna vara ett sätt att bryta den negativa trenden i Sverige.

I TIMSS och PIRLS har man även undersökt lärarnas arbetssituation och i undersökningarna framkommer att svenska lärare som undervisar i läsning får mer kompetensutveckling än lärare i EU/OECD medan matematik och NO-lärare däremot får mindre kompetensutveckling än lärare i EU/OECD. Svenska lärare är också minst nöjda med arbetsvillkoren och bland de minst nöjda med sitt yrkesval i EU/OECD.

När det gäller undervisningen i matematik och naturvetenskap så är läroboksanvändningen fortsatt hög i matematikundervisningen och det är mindre vanligt att svenska lärare kopplar matematik och NO undervisningen till elevernas vardag.

– Vi behöver öka de pedagogiska diskussionerna bland lärarna och öka det kollegiala samarbetet och här är rektorns roll viktig, säger paneldeltagaren och läraren Anne-Marie Körling. Hon tror inte på fler stora reformer för lärarna utan menar att lärarna i stället behöver tid att diskutera och prova de reformer som införts.

Matematikläraren Andreas Hernvald är också med i lärarpanelen och även han efterlyser ett ökat kollegialt samarbete.

– Det finns även ett intresse hos lärarna att utveckla undervisningen men här behöver rektorn hjälpa till. Lönespridning skulle också kunna vara ett sätt att motivera lärarna att utvecklas. Statusen på läraryrket måste också höjas, säger Andreas Hernvald och syftar på den mörka bild av lärare som ofta målas upp i svenska medier.

– I Norge skedde under många år en svartmålning av lärare och det ledde till att statusen gick ned men nu jobbar vi på att bygga upp lärarnas tillit att de gör ett bra jobb samtidigt som vi bygger upp deras kompetens, säger Anne-Berit Kvali.

Fakta om TIMSS och PIRLS

I TIMSS 2011 deltog 600 000 elever i 63 länder. Cirka 4 660 svenska elever i årskurs 4 och cirka 5 570 svenska elever i årskurs 8. Förutom elever fick även rektorer, lärare, föräldrar och elever svara på diverse frågor.

I PIRLS 2011 deltog cirka 300 000 elever i 49 länder. Cirka 4 660 elever i Sverige. Enkäter skickades även ut till rektorer, lärare, föräldrar och elever.

Anna Eriksson

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så undviker du fällorna efter utmattning

0
Ha tålamod och lägg in luft mellan möten och arbetsuppgifter. Det är några av experternas råd till dig som ska börja jobba igen efter en utmattning.
Samer Nameer

Startade batteriföretag för att förse marknaden med stationär energilagring

0
Ingenjören Samer Nameer startade batteriföretaget Enerpoly med sin vän Mylad Chamoun. Nu utvecklar och tillverkar de zinkbatterier på KTHs campus och företaget växer. Hur är det jobbet?

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

2
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.

Våga en karriäravstickare – den kan ge dig en egen nisch

0
Funderar på ett göra något helt annat men är orolig för att hoppa av ingenjörsbanan? En avstickare i karriären kan ge dig en ny nisch och ett mer utvecklande jobb.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

1
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.