Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetsliv"Samverkan måste bli meriterande"

”Samverkan måste bli meriterande”

Det borde vara en merit för forskare att ha samarbetat med näringslivet, tycker Dan Brändström, ordförande i den expertgrupp som har tittat på hur forskning ska kvalitetsbedömas.

Belöning för den som utför bra forskning finns redan, liksom för den som ger en bra utbildning. Men i praktiken finns det inget som mäter och belönar forskare som samverkar med samhället utanför den akademiska sfären. Det är grundtesen för den expertgrupp som Sveriges Ingenjörer tillsatte i början av året. Förbundet vill att även forskningssamverkan ska ligga till grund för det anslag som universitet och högskolor får från staten.

– Statsmakterna har pratat om samverkan, men det kan inte hända tillräckligt mycket på den punkten om allt som mäts för att få pengar handlar om hur man utför forskning och utbildning, säger Dan Brändström, som tidigare varit ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och vd för Riksbankens Jubileumsfond.

I slutet av året ska expertgruppens arbete resultera i en rapport. Rapporten kommer inte att innehålla några enkla recept, utan mer principiella resonemang och goda exempel för att förändra inställningen till samverkan, berättar Dan Brändström. Det handlar till exempel på att uppmuntra till dagar där forskarvärlden och näringslivet möts för dialog.

– Enkla mått styr beteenden ganska strängt. Om man till exempel ska säga att arbetet ska leda till ett visst antal patent, strävar man efter att klara den kvoten. Det här ska vara en naturlig del av universitetsvärlden och bidra till att det blir bättre.

Dan Brändström ser gärna att det blir meriterande för forskare att ha arbetat med näringsliv och andra aktörer utanför akademin.

– Samverkan måste bli en meriterande faktor när man tillsätter tjänster, säger han.

Vad kan man vinna på samverkan?
– Allt fler i samhället inser att kunskapen är betydelsefull för individer och för samhället i stort. Ska det svenska samhället utvecklas, måste samverkan bli en del av oss. Vi måste hantera kunskapen och omsätta den i praktiken. Det kan leda till välstånd. Samverkan är också ett av de övergripande målen för universitet och högskolor.

För att åstadkomma ett bra samarbete mellan forskarvärlden och samhället utanför akademin måste det bli en vinn vinn-situation för både universitet, näringsliv och/eller den ideella sektorn, anser Dan Brändström. Då är grundförutsättningen dialog.

– För att alla parter ska tjäna på detta, så att inte en part ska uppleva det som en belastning, måste alla känna att samverkan gör verksamheten blir bättre, att den känns roligare. För forskare handlar det om att känna att andra är intresserade av vad han eller hon gör, säger Dan Brändström.

Forskningen kan ta hänsyn till de behov som finns i samhället, liksom till det som efterfrågas av näringslivet, anser Dan Brändström. Det innebär inte att forskning blir något kortsiktig, menar han.

– Samhällsnytta är inte bara det som måste omsättas i praktiken i morgon. Universiteten är en långsiktig satsning på det som är nyttigt i dag och i framtiden.

Vetenskapsrådet och Vinnova har i uppdrag att ta fram till förslag för hur resurserna till universitet och högskolor ska fördelas med hänsyn till samverkan.

Läs tidigare artikel om expertgruppen ”Forskningssamverkan måste mätas”

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Chalmers om livslångt lärande: ”Mycket är fortfarande osäkert”

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.