Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivSamarbete kan öka utbildningskvalitet

Samarbete kan öka utbildningskvalitet

Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi. Foto: Kennet Ruona
Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi. Foto: Kennet Ruona

– Vi har satsat mycket på forskningssamverkan, och det är berättigat, men det ligger ett stort värde i studenterna och borde ligga mer värde där, säger professor Lars Bengtsson.

Om man säger att man ska höja kompetensen i vårt land så är det genom studenterna vi gör det, enligt Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi vid Lunds universitet och författare till forskningsöversikten ”Utbildningssamverkan – För jobb, innovation och företagande”.

– Utbildningssamverkan har varit en lite styvmoderligt behandlad fråga jämfört med forskningssamverkan. Det råder ingen tvekan om att det största bidraget som universitet och högskolor ger samhället är utbildade studenter, förutom möjligen i life science-sektorn, där forskningssamverkan troligen har det största värdet, säger han.

Utbildningssamverkan handlar om att minska den skarpa gränsen mellan arbetsliv och studier, förklarar Lars Bengtsson. Det kan till exempel vara att företag får en rådgivande roll i frågor som vilka utbildningar som ska ges och i vilken form, men det kan också handla om att det kommer gästföreläsare till högskolorna eller att det ingår praktik och exjobb i en utbildning.

Ett bättre samarbete mellan högskolor, näringsliv och organisationer kan, enligt rapporten, leda till att studenter får en smidigare övergång till arbetslivet. Studenter kan få jobb både lättare och snabbare, och får lättare ett kvalificerat jobb. Och högskoleutbildningarna ska ändå till största delen utbilda folk till arbetslivet och inte till forskning, säger Lars Bengtsson.

– Att studenter någon månad snabbare kommer ut i jobb betyder mycket pengar för samhället. Utbildningssamverkan kan också bidra till att rätt man eller rätt kvinna hamnar på rätt arbetsplats. Det är en oerhört stor skillnad att få en person som trivs på sitt jobb och som använder sin kapacitet på ett bra sätt, än att någon ser på sitt jobb som ett måste och under sina kvalifikationer.

Hur bra fungerar utbildningssamverkan i dag?
– Det skiftar oerhört mycket. Det finns de som av tradition har det som en integrerad del av utbildningen, till exempel läkar-, lärar – och psykologutbildningarna. Något motsvarande har vi inte på stora utbildningar som civilingenjörsutbildningar.

Även företag kan ha nytta av utbildningssamverkan eftersom de kan få en hel del ny kunskap från studenterna, enligt Lars Bengtsson.

– Vi underskattar utbildningssamverkans roll för företagen. Exjobb betyder ganska mycket för företagen, liksom praktik gör. De kan ligga till grund för idéer och produkter som företag utvecklar. Det finns företag, som Axis, som systematiskt använder exjobbande studenter i utveckling av nya produkter.

För att stimulera utbildningssamverkan har Lars Bengtsson kommit fram till tretton policyförslag. Det handlar bland annat om att införa ett lagstöd för utbildningssamverkan och om att instifta incitament för företag i form av skattelättnader för praktiserade studenter.

– Utbildningssamverkan bidrar också till en bättre och konkurrenskraftigare utbildning. På sikt är vi nödgade att satsa på utbildningssamverkan för att hålla en god kvalitet på utbildningarna, avslutar Lars Bengtsson.

Läs rapporten ”Utbildningssamverkan – För jobb, innovation och företagande”.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.