Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi. Foto: Kennet Ruona
– Vi har satsat mycket på forskningssamverkan, och det är berättigat, men det ligger ett stort värde i studenterna och borde ligga mer värde där, säger professor Lars Bengtsson.
Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi. Foto: Kennet Ruona
– Vi har satsat mycket på forskningssamverkan, och det är berättigat, men det ligger ett stort värde i studenterna och borde ligga mer värde där, säger professor Lars Bengtsson.
Om man säger att man ska höja kompetensen i vårt land så är det genom studenterna vi gör det, enligt Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi vid Lunds universitet och författare till forskningsöversikten ”Utbildningssamverkan – För jobb, innovation och företagande”.
– Utbildningssamverkan har varit en lite styvmoderligt behandlad fråga jämfört med forskningssamverkan. Det råder ingen tvekan om att det största bidraget som universitet och högskolor ger samhället är utbildade studenter, förutom möjligen i life science-sektorn, där forskningssamverkan troligen har det största värdet, säger han.
Utbildningssamverkan handlar om att minska den skarpa gränsen mellan arbetsliv och studier, förklarar Lars Bengtsson. Det kan till exempel vara att företag får en rådgivande roll i frågor som vilka utbildningar som ska ges och i vilken form, men det kan också handla om att det kommer gästföreläsare till högskolorna eller att det ingår praktik och exjobb i en utbildning.
Ett bättre samarbete mellan högskolor, näringsliv och organisationer kan, enligt rapporten, leda till att studenter får en smidigare övergång till arbetslivet. Studenter kan få jobb både lättare och snabbare, och får lättare ett kvalificerat jobb. Och högskoleutbildningarna ska ändå till största delen utbilda folk till arbetslivet och inte till forskning, säger Lars Bengtsson.
– Att studenter någon månad snabbare kommer ut i jobb betyder mycket pengar för samhället. Utbildningssamverkan kan också bidra till att rätt man eller rätt kvinna hamnar på rätt arbetsplats. Det är en oerhört stor skillnad att få en person som trivs på sitt jobb och som använder sin kapacitet på ett bra sätt, än att någon ser på sitt jobb som ett måste och under sina kvalifikationer.
Hur bra fungerar utbildningssamverkan i dag?
– Det skiftar oerhört mycket. Det finns de som av tradition har det som en integrerad del av utbildningen, till exempel läkar-, lärar – och psykologutbildningarna. Något motsvarande har vi inte på stora utbildningar som civilingenjörsutbildningar.
Även företag kan ha nytta av utbildningssamverkan eftersom de kan få en hel del ny kunskap från studenterna, enligt Lars Bengtsson.
– Vi underskattar utbildningssamverkans roll för företagen. Exjobb betyder ganska mycket för företagen, liksom praktik gör. De kan ligga till grund för idéer och produkter som företag utvecklar. Det finns företag, som Axis, som systematiskt använder exjobbande studenter i utveckling av nya produkter.
För att stimulera utbildningssamverkan har Lars Bengtsson kommit fram till tretton policyförslag. Det handlar bland annat om att införa ett lagstöd för utbildningssamverkan och om att instifta incitament för företag i form av skattelättnader för praktiserade studenter.
– Utbildningssamverkan bidrar också till en bättre och konkurrenskraftigare utbildning. På sikt är vi nödgade att satsa på utbildningssamverkan för att hålla en god kvalitet på utbildningarna, avslutar Lars Bengtsson.
Läs rapporten ”Utbildningssamverkan – För jobb, innovation och företagande”.
Ania Obminska
