Om världens samlade jordbruk i längden ska kunna mätta en växande och redan delvis svältande befolkning måste dagens ohållbara odlingsmetoder förändras i grunden. En liten grupp forskare tror sig veta vad som krävs.
Om världens samlade jordbruk i längden ska kunna mätta en växande och redan delvis svältande befolkning måste dagens ohållbara odlingsmetoder förändras i grunden. En liten grupp forskare tror sig veta vad som krävs.
Under det kommande seklet måste världens samlade jordbruk föda en växande befolkning som väntas öka med ytterligare några miljarder människor. Samtidigt behöver det minska sitt bidrag till klimateffekten, minska läckaget av näringsämnen och överutnyttjandet av vatten.
Fleråriga grödor – som skulle kunna bidra till en stor del av lösningen – är fortfarande ett förhållandevis litet forskningsområde. Men på det årliga forskarseminariet som ordnas av American Association for the Advancement of Science, detta år i Chicago, handlade ett seminarium om just fleråriga grödor.
Varje gång en åkerjord plöjs påskyndas läckaget av näringsämnen som fosfor och kväve. Den nakna jorden, utan rötter som binder, kan inte hålla kvar ämnena. Näringen som skulle hamna i grödorna försvinner i stället till vattendragen och ut i havet. För att inte jordarna ska utarmas måste stora mängder kväve och fosfor tillföras med konstgödsel.
– De senaste åren har det ändå skett något av ett uppvaknande, sade Andrew Peterson, en genetiker från University of Georgia, som inledde seminariet.
Allt fler forskare tror att ett stort steg skulle vara en övergång till odling av fleråriga grödor. Forskningsrapporterna blir fler och idéerna nämns allt oftare i offentliga rapporter. Fördelarna är många. Näringsämnen i jorden stannar kvar, vilket minskar behovet av gödsel. Jorderosionen minskar när jordarna inte läggs bara under stor del av året. Detta minskar också avdunstning och avrinning. De perenna växternas starkare rötter gör också odlingarna mindre känsliga för torka. Dessutom skulle böndernas kostnader för utsäde och diesel minska.
Wezi Mhango, från Lilongwe University of Agriculture and Natural Resources i Malawi, berättade under AAAS i Chicago om duvärt, en flerårig ärtväxt som har börjat användas i olika försök i hennes hemland.
– Den tål torka, tar upp kväve från luften precis som andra ärtväxter och bidrar på så sätt till att förbättra soja- och majsskördarna, sade hon.
Dessutom bidrar den till att jorderosionen minskar eftersom den täcks av växter med kraftiga rötter. De kraftiga rötterna gör också att den kan växa i magra jordar. Försöken med duvärt har slagit mycket väl ut i Malawi, och sprids till allt fler bönder.
Det finns även fleråriga varianter av världens stora grödor som ris, vete och majs, men här har forskarna en hel del kvar att jobba med. Skördarna från de fleråriga varianterna blir bara i storleksordningen hälften så stora. Dessutom kan problemen med ogräs bli värre.
Men det är kanske inte så konstigt. De konventionella grödorna har trots allt förädlats konsekvent i nästan tio tusen år. De fleråriga sorterna har bara funnits som grödor i ett antal decennier.
För att hinna få fram bra grödor av den här typen krävs det genetisk modifiering av befintliga grödor. Och ändå är det inte säkert att man kommer fort fram. Sannolikt dröjer det ytterligare några tiotal år innan de fleråriga grödorna slår igenom.
Sture Henckel
