Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningGrönt jordbruk kräver fleråriga växter

Grönt jordbruk kräver fleråriga växter

Om världens samlade jordbruk i längden ska kunna mätta en växande och redan delvis svältande befolkning måste dagens ohållbara odlingsmetoder förändras i grunden. En liten grupp forskare tror sig veta vad som krävs.

Under det kommande seklet måste världens samlade jordbruk föda en växande befolkning som väntas öka med ytterligare några miljarder människor. Samtidigt behöver det minska sitt bidrag till klimateffekten, minska läckaget av näringsämnen och överutnyttjandet av vatten.

Fleråriga grödor – som skulle kunna bidra till en stor del av lösningen – är fortfarande ett förhållandevis litet forskningsområde. Men på det årliga forskarseminariet som ordnas av American Association for the Advancement of Science, detta år i Chicago, handlade ett seminarium om just fleråriga grödor.

Varje gång en åkerjord plöjs påskyndas läckaget av näringsämnen som fosfor och kväve. Den nakna jorden, utan rötter som binder, kan inte hålla kvar ämnena. Näringen som skulle hamna i grödorna försvinner i stället till vattendragen och ut i havet. För att inte jordarna ska utarmas måste stora mängder kväve och fosfor tillföras med konstgödsel.

– De senaste åren har det ändå skett något av ett uppvaknande, sade Andrew Peterson, en genetiker från University of Georgia, som inledde seminariet.

Allt fler forskare tror att ett stort steg skulle vara en övergång till odling av fleråriga grödor. Forskningsrapporterna blir fler och idéerna nämns allt oftare i offentliga rapporter. Fördelarna är många. Näringsämnen i jorden stannar kvar, vilket minskar behovet av gödsel. Jorderosionen minskar när jordarna inte läggs bara under stor del av året. Detta minskar också avdunstning och avrinning. De perenna växternas starkare rötter gör också odlingarna mindre känsliga för torka. Dessutom skulle böndernas kostnader för utsäde och diesel minska.

Wezi Mhango, från Lilongwe University of Agriculture and Natural Resources i Malawi, berättade under AAAS i Chicago om duvärt, en flerårig ärtväxt som har börjat användas i olika försök i hennes hemland.

– Den tål torka, tar upp kväve från luften precis som andra ärtväxter och bidrar på så sätt till att förbättra soja- och majsskördarna, sade hon.

Dessutom bidrar den till att jorderosionen minskar eftersom den täcks av växter med kraftiga rötter. De kraftiga rötterna gör också att den kan växa i magra jordar. Försöken med duvärt har slagit mycket väl ut i Malawi, och sprids till allt fler bönder.

Det finns även fleråriga varianter av världens stora grödor som ris, vete och majs, men här har forskarna en hel del kvar att jobba med. Skördarna från de fleråriga varianterna blir bara i storleksordningen hälften så stora. Dessutom kan problemen med ogräs bli värre.

Men det är kanske inte så konstigt. De konventionella grödorna har trots allt förädlats konsekvent i nästan tio tusen år. De fleråriga sorterna har bara funnits som grödor i ett antal decennier.

För att hinna få fram bra grödor av den här typen krävs det genetisk modifiering av befintliga grödor. Och ändå är det inte säkert att man kommer fort fram. Sannolikt dröjer det ytterligare några tiotal år innan de fleråriga grödorna slår igenom.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.