Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningGrönt jordbruk kräver fleråriga växter

Grönt jordbruk kräver fleråriga växter

Om världens samlade jordbruk i längden ska kunna mätta en växande och redan delvis svältande befolkning måste dagens ohållbara odlingsmetoder förändras i grunden. En liten grupp forskare tror sig veta vad som krävs.

Under det kommande seklet måste världens samlade jordbruk föda en växande befolkning som väntas öka med ytterligare några miljarder människor. Samtidigt behöver det minska sitt bidrag till klimateffekten, minska läckaget av näringsämnen och överutnyttjandet av vatten.

Fleråriga grödor – som skulle kunna bidra till en stor del av lösningen – är fortfarande ett förhållandevis litet forskningsområde. Men på det årliga forskarseminariet som ordnas av American Association for the Advancement of Science, detta år i Chicago, handlade ett seminarium om just fleråriga grödor.

Varje gång en åkerjord plöjs påskyndas läckaget av näringsämnen som fosfor och kväve. Den nakna jorden, utan rötter som binder, kan inte hålla kvar ämnena. Näringen som skulle hamna i grödorna försvinner i stället till vattendragen och ut i havet. För att inte jordarna ska utarmas måste stora mängder kväve och fosfor tillföras med konstgödsel.

– De senaste åren har det ändå skett något av ett uppvaknande, sade Andrew Peterson, en genetiker från University of Georgia, som inledde seminariet.

Allt fler forskare tror att ett stort steg skulle vara en övergång till odling av fleråriga grödor. Forskningsrapporterna blir fler och idéerna nämns allt oftare i offentliga rapporter. Fördelarna är många. Näringsämnen i jorden stannar kvar, vilket minskar behovet av gödsel. Jorderosionen minskar när jordarna inte läggs bara under stor del av året. Detta minskar också avdunstning och avrinning. De perenna växternas starkare rötter gör också odlingarna mindre känsliga för torka. Dessutom skulle böndernas kostnader för utsäde och diesel minska.

Wezi Mhango, från Lilongwe University of Agriculture and Natural Resources i Malawi, berättade under AAAS i Chicago om duvärt, en flerårig ärtväxt som har börjat användas i olika försök i hennes hemland.

– Den tål torka, tar upp kväve från luften precis som andra ärtväxter och bidrar på så sätt till att förbättra soja- och majsskördarna, sade hon.

Dessutom bidrar den till att jorderosionen minskar eftersom den täcks av växter med kraftiga rötter. De kraftiga rötterna gör också att den kan växa i magra jordar. Försöken med duvärt har slagit mycket väl ut i Malawi, och sprids till allt fler bönder.

Det finns även fleråriga varianter av världens stora grödor som ris, vete och majs, men här har forskarna en hel del kvar att jobba med. Skördarna från de fleråriga varianterna blir bara i storleksordningen hälften så stora. Dessutom kan problemen med ogräs bli värre.

Men det är kanske inte så konstigt. De konventionella grödorna har trots allt förädlats konsekvent i nästan tio tusen år. De fleråriga sorterna har bara funnits som grödor i ett antal decennier.

För att hinna få fram bra grödor av den här typen krävs det genetisk modifiering av befintliga grödor. Och ändå är det inte säkert att man kommer fort fram. Sannolikt dröjer det ytterligare några tiotal år innan de fleråriga grödorna slår igenom.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

3
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?