Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivDatorerna kan ta hälften av jobben

Datorerna kan ta hälften av jobben

Vi har bara sett början av automatiseringen och digitaliseringen av arbetsmarknaden. Inom ett par decennier kommer förmodligen minst 50 procent av jobben i Sverige att skötas av en robot eller en dator.

Foto. Oxford Martin. Carl B Frey.
Foto. Oxford Martin. Carl B Frey.

Vi är vana att tänka att det är enkla, ibland smutsiga och farliga, jobb som tas över av datorer och robotar. Men så är det inte längre. Nu omvandlas de mer komplicerade jobben – de som vi omöjligt trodde skulle kunna skötas av en maskin för bara tio år sedan. Så sent som 2004 skrev två forskare i boken ”The New Division of Labour” om hur näst intill omöjligt det skulle vara för en maskin att klara av en vänstersväng i trafiken. Googles självkörande bilar trafikerar nu gatorna i Kalifornien och verkar inte känna av problemen.
– Jag och min kollega Michael Osborne, som är ingenjör, satt och samtalade om en annan bok på det här ämnet, Race Against the Machine, som vi båda hade läst, berättar Carl Benedikt Frey, doktor i ekonomi och forskare vid Oxford Martin i Storbritannien. Vi kom fram till att vi inte hade sett någon uppskattning av hur många jobb som egentligen skulle kunna komma att beröras av teknikutvecklingen och så började vi arbeta på en formel för att räkna på det.

Resultatet kom hösten 2013 och är uppseendeväckande. I ”The Future of Employment : How Susceptible Are Jobs to Computerisation?” har Carl Benedikt Frey och Michael A Osborne undersökt den amerikanska arbetsmarknaden och funnit att 47 procent av dagens jobb kan vara borta inom ett par decennier. Det vill säga om teknikutvecklingen fortgår och inga större hinder uppstår. Flaskhalsar kan till exempel vara lagar och regelverk eller ingenjörskonstens förmåga att lösa svåra problem.

Forskarna har studerat den amerikanska arbetsmarknaden men Carl Benedikt Frey säger att det inte finns någon anledning att tro att arbetsmarknaden skulle utvecklas annorlunda i Sverige.
– Snarare borde fler jobb i Sverige vara möjliga att datorisera/automatisera, säger han. Sverige har en större tillverkningsindustri än USA och svensk arbetskraft är inte billig. Drivkraften mot en högre automatisering/datorisering finns.

Forskarna konstaterar också att datorerna är bättre på många jobb som i dag sköts av människor. Till exempel är automatiserade övervakningssystem inte beroende av hur de har sovit eller av att behöva ta en fikapaus.
– Yrken som kräver något slags kreativitet och stor social förmåga kommer förmodligen inte att automatiseras i lika hög grad, säger Carl B Frey. I många yrken finns det också skikt eller nischer där det fortfarande kommer att vara intressant med en mer personlig kontakt.

Vad skulle du råda en ung människa som ska välja utbildning att tänka på?
– Jag tror att man ska försöka satsa på något som intresserar en i första hand. Det ger bättre förutsättningar. Men man ska också tänka på att skaffa sig färdigheter inom till exempel matte och även utveckla sitt kreativa tänkande.

Han tycker inte att det går att säga om automatiseringen/datoriseringen kommer att vara positiv eller negativ.
– Det vore väl fantastiskt om vi kunde jobba färre timmar men vi måste se till så att den stora majoriteten av människor hänger med i utvecklingen.

Jenny Grensman

Race Against the Machine, Erik Brynjolfsson, Andrew McAffee, 2011

The New Division of Labor: How Computers Are Creating the Next Job Market,Frank Levy & Richard J. Murnane Princeton 2005.

The Future of Employment: How susceptible are jobs to computerisation? av Carl B Frey och Michael A Osborne

 

4 KOMMENTARER

  1. Kan det vara så att förändringen leder till en en ändrad balans i vågen, där ena vågskålen har ökad användning av robobotar, och andra vågskålen har aspekter av globaliseringen som innebär att tillverkning och utveckling flyttar till låglöneländer? Lek då med tanken att ökad användning av robotar skulle kunna skapa FLER arbetstillfällen i Sverige och Europa.

  2. Historiskt sett förlorade vi över 90% av jobben i jordbrukets strukturomvandling. Det är möjligt att det upplevdes som otäckt i början av processen, men idag är åtminstone jag rätt glad att slippa tungt grävarbete 05:00-18:00 måndag till lördag.

    Vad som möjligen är nytt är att kraven höjts. Alla kan hålla i en spade, men idag krävs allt mer intelligens eller social förmåga (helst både och) för att platsa på arbetsmarknaden.

    Det är redan idag en ganska liten minoritet av befolkningen i Sverige som jobbar, särskilt om man räknar bort diverse politiska trollkonster som Fas 3. Man kan fråga sig hur långt den utvecklingen kan gå. Särskilt som de gemenskapsband som brukade hålla ihop samhället (”familjen”, ”byn”, ”folket”, ”nationen”, …) vittrar bort i rask takt. Vad händer om, säg, 5% av befolkningen jobbar stenhårt för att försörja resterande 95%, som de inte upplever någon gemenskap med?

    Den sedan 40-talet ständigt återkommande profetian om att ”vi” ska jobba färre timmar blir troligtvis även i framtiden mycket ojämnt fördelad mellan individer. Tanken att vi ska ”dela på jobben” är ingen lösning, av anledningar som jag inte behöver förklara för Ingenjörens läsare.

    Kanske blir det som i ”The time machine” av H.G. Wells, även om jag personligen skulle föredra andra lösningar.

  3. Gör de inte det redan idag?
    Jag menar, om man tittar på vilket arbete som utfördes för ett par decennier sedan, görs inte dessa till väldigt stor del av robotar/datorer? Hur många mantimmar tar det att producera en given produkt idag jämfört med för ett par decennier sedan?
    Sen har det under tiden skapats andra jobb, och det kommer det göras i framtiden också.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Trivector är Sveriges mest cykelvänliga arbetsplats

0
Trivector i Lund har utsetts till landets mest cykelvänliga arbetsplats. Civilingenjören Pernilla Hyllenius Mattisson är en av eldsjälarna bakom företagets cykelsatsning.

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

0
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

1
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.