Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivSvenskt anställningsskydd inte starkt

Svenskt anställningsskydd inte starkt


Svensk anställningstrygghet beskrivs ofta som så stark att våra företagare får sämre villkor än sina likar i EU. Men jämfört med många andra länder är det billigt och lätt att säga upp i Sverige.

Trots att arbetsgivarsidan fortfarande menar att lagen om anställningsskydd, LAS, och då i synnerhet turordningsreglerna, orsakar inlåsningseffekter för dem som har en fast anställning och utestängningseffekter för dem som inte har det, har globaliseringen och den europeiska integreringen också fått en annan bild att framträda.
Den visar att det är relativt lätt att säga upp av arbetsbrist i Sverige. Hos oss har arbetsgivaren full rätt att definiera vad som är arbetsbrist och att bestämma hur företagets verksamhet bäst organiseras. Tycker ledningen att det är bra att lägga ner en avdelning i Sverige för att flytta verksamheten till Filippinerna så finns det inga hinder för det. Sker det under gällande avtalsperiod är det dessutom fredsplikt och de anställda kommer inte att kunna strejka.

En som under åren har haft många tillfällen att försöka förklara den svenska arbetsrätten för sina landsmän är Eva Häussling, chefsjurist på Tyska-Svenska Handelskammaren. Hon har till och med skrivit en akademisk uppsats där hon jämför den tyska och den svenska arbetsrätten utifrån två nedläggningar: svenska Electrolux fabrik i Nürnberg och tyska Continentals däckstillverkning i Gislaved.

– I Tyskland har vi inte samma diskussion om anställningsskyddet utan det vi diskuterar nu är minimilönerna som införs under 2015, säger Eva Häussling när Ingenjören undrar om de tyska arbetsgivarna är lika irriterade på tyskt anställningsskydd som de svenska är över LAS.
– Det skiljer mycket mellan svensk och tysk arbetsrätt, säger hon. Vi har inte samma förhandlingskultur utan mycket är reglerat i lagen. I Tyskland går nästan alla uppsägningar till domstol. Rättskyddsförsäkringar är vanliga och du vet exakt vad det kostar att processa i domstol. I Sverige törs du kanske inte överklaga en uppsägning om du inte har ett fack som betalar för det riskerar att stå dig dyrt och ta mycket lång tid. Det är en risk både för arbetstagare och arbetsgivare.

Eftersom det är så vanligt i Tyskland att man går till domstol finns det också många jurister som är specialiserade på arbetsrätt.

I Tyskland förhandlar inte den lokala arbetsgivaren med det lokala facket utan främst med det företagsråd, Betriebsrat, som finns på en majoritet av alla större företag.
De anställda väljer själva om de vill ha ett sådant och väljer vilka som ska företräda dem. Det behöver inte nödvändigtvis vara fackliga representanter. Om ett företag sedan vill säga upp folk måste man informera rådet annars är uppsägningen ogiltig. I Sverige utgår skadestånd för MBL-brott men ett brott mot förhandlingsskyldigheten gör inte uppsägningen ogiltig.

– I Sverige finns omställningsavtalet som man kan jämställa med ett slags försäkring som arbetsgivarna har betalat till, hos oss finns det en socialplan vid en driftsinskränkning. Den innehåller i regel ett avgångsvederlag för de uppsagda beroende på ålder, anställningstid och lön. Sist-in-först-ut finns inte hos oss. Anställningstiden är bara en bland flera faktorer som ålder, försörjningsansvar och handikapp, när man upprättar turordningslistor.

– Först när jag informerar om svenska arbetsrätt brukar tyska företag bli mycket förundrade men sedan tycker de att det är smidigt och enkelt. Att det är så lätt att omorganisera kan faktiskt vara en konkurrensfördel när det gäller att placera verksamhet här.

Lisa Lorentzon, som sitter i Akademikerföreningens styrelse på Scania berättar hur hon hade en facklig representant från Volkswagen på besök och diskuterade hur företag som Scania kan agera för att skära ner på personal. Den tyska förtroendemannen blev mycket förvånad över att det fackliga inflytandet var så mycket svagare än i Tyskland.

– De hade neddragningar som diskuterades mellan ledning och företagsrådet i ett år och som de fortfarande inte kom överens om, berättar Lisa Lorentzon. Det är ju både på gott och ont att ha det så. Organisationen behöver också vara anpassningsbar och lönsam.

För ett par veckor sedan slöt de svenska fackliga organisationerna på Scania genom Volkswagens koncernfack ett avtal med Volkswagen om det svenska företagets framtid utifall Volkswagens bud på resterande del av Scania går igenom.

– Volkswagen är på grund av företagets historia ett företag där samverkan med facket har mycket stor betydelse, säger Lisa Lorentzon. Man har slutit ett antal ”chartor” mellan ledning och fack som reglerar olika frågor inom koncernen, till exempel hur möjligheten till inhyrd personal ska användas. För vår del tyckte vi att det var en bra idé med ett avtal om Scanias ställning i koncernen eftersom vi ser att man inte gärna bryter avtal som ledning och fack har ingått.

I Volkswagens ”världsråd” för anställda är Scania representerade och Lisa Lorentzon tycker att svenskarna har fått möjligheter att påverka.

Avtalet med Volkswagen om Scanias framtid reglerar att forskning och utveckling ska finnas kvar i Sverige och att de anläggningar som finns inte får läggas ned utan att facket har godkänt det. Det är ett avtal som i alla fall på papperet garanterar de svenska jobben vilket inte är någon självklarhet på europeisk arbetsmarknad för övrigt.

Samarbetsorganisationen för ekonomisk och kulturell utveckling, OECD, kommer regelbundet med rapporter om hur det står till i medlemsländerna, bland annat vad gäller anställningstrygghet. Organisationen gör en jämförelse mellan hur skyddet för olika sorters anställningar ser ut. När man väger samman de olika faktorerna brukar det svenska anställningsskyddet hamna någonstans i mitten. Det gäller också den senaste utgåvan av OECD Employment Outlook från 2013 där det svenska anställningsskyddet för exempelvis tillsvidareanställda ligger exakt på medelvärdet. I Sveriges fall brukar reglerna för visstidsanställda bidra till att vårt anställningsskydd inte anses som så starkt men den här placeringen gäller alltså bara för tillsvidareanställdas skydd.
Svagast anställningsskydd av länderna i jämförelsen har USA och starkast har Turkiet. Bland viktiga länder för svensk industri anses Tyskland ha ett starkare anställningsskydd liksom Frankrike och Portugal medan Storbritannien, Finland och Irland har ett svagare.

2013 konstaterar OECD att mer än en tredjedel av medlemsländerna har vidtagit åtgärder för att lätta på anställningsskyddet sedan den ekonomiska krisen slog till 2008. Så har till exempel det grekiska anställningsskyddet förflyttats från listans övre halva till den nedre de senaste åren medan Sveriges ligger kvar i mitten.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.