Validering kortar vägen till jobb

Inbördeskriget i Syrien och Irak har sänt en våg av högutbildade flyktingar över världen. Ekonomer och lärare tillhör de vanligaste utbildningarna bland dem som begär att få sina utbildningar validerade i Sverige men många har också en ingenjörsexamen av något slag.
Inbördeskriget i Syrien och Irak har sänt en våg av högutbildade flyktingar över världen. Ekonomer och lärare tillhör de vanligaste utbildningarna bland dem som begär att få sina utbildningar validerade i Sverige men många har också en ingenjörsexamen av något slag.

Universitets-och högskolerådet är den myndighet som har hand om valideringen av utländska examina. Där håller man just på att utöka enheten som arbetar med att erkänna utländska utbildningar eftersom antalet ansökningar ökade med 30 procent 2013. Under åren har Sverige byggt upp sin kompetens att bedöma utbildningar från exempelvis Iran och Irak men att det råder krig i Syren och Irak gör arbetet besvärligare. Lärosäten stänger, utbildningar kan inte fortsätta och många faktorer gör det svårare att verifiera utbildningarna.
Cirka 5000 personer får varje år ett utlåtande angående sin utbildning från UHR. Det är fler än de som utexamineras från Uppsala universitet.

I december 2014 kom en rapport om betydelsen av valideringarna. En kontrollgrupp med utländska akademiker med kortare och längre tid i Sverige som ansökt om validering av sina utbildningar jämförs med en grupp som inte har låtit validera sina examina. Rapporten visar att det har en tydlig positiv verkan att ha ett intyg där ens högskoleutbildning erkänns av svenska myndigheter. Skillnaden mot den som väljer att inte validera utbildningen är inte så stor men den finns och styrks även av arbetsgivare som uppger att de ser positivt på att en sökande har en erkänd utbildning.

Men rapporten visar också att de utländska akademikerna i många fall tycker att det är svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Svårast är det för dem som kommit till Sverige för att söka asyl.

Universitets-och Högskolerådet drar ett antal slutsatser av rapporten och vill genom egna åtgärder förbättra informationen om möjligheten att validera examina både till invandrare och till arbetsgivare. Myndigheten råder också regeringen att vidta åtgärder för att exempelvis ge invandrare möjlighet till yrkesanpassad svenskundervisning. Mentorer för att hjälpa nyanlända med hur Myndighetssverige fungerar och ytterligare åtgärder för att ge invandrare och flyktingar en snabbare ingång till arbetsmarknaden rekommenderas också.

Av de som invandrat till Sverige under 2000-talet har 29 procent en högskoleutbildning på tre år eller mer. Bland de svenskar som är födda hör är det 25 procent som har det.

Jenny Grensman