Lätt att anställa och lätt att säga upp. Och samtidigt trygghet för arbetssökande och arbetslösa. Frågan om den danska välfärdsmodellen kan vara något för Sverige har kommit upp igen.
Längst fram, framför projektorn i det fullsatta lilla konferensrummet på Hornsgatan i Stockholm står Per Kongshøj Madsen. Han är professor vid danska Aalborg universitet och kallar sig själv flexicurian. Den väldfärdsmodell han talar om under tisdagseftermiddagens seminarium anordnat av Arbetslöshetskassornas samorganisation är flexicurity. Begreppet är en kombination av två ord: engelskans flexibility och security. Det handlar om flexibilitet för arbetsgivare och trygghet för arbetssökande och arbetslösa.
För arbetsgivare ska det vara lätt att anställa och lätt att säga upp. Arbetssökande och arbetslösa får en högre ersättning, vilket är det som är tryggheten. Det är denna modell, menar Per Kongshøj Madsen, som har gjort att Danmark klarat sig så bra jämfört med andra länder vad gäller arbetslöshet, även om modellen inte gjort landet immunt mot sådant som finanskriser.
– Utgångspunkten är att flexibilitet och trygghet inte är motsättningar, sade Per Kongshøj Madsen under seminariet.
Den här modellen implementerades i Danmark av Poul Nyrup Rasmussen, socialdemokratisk statsminister, på 1990-talet och anses ha bidragit till att Danmark halverat sin arbetslöshet sedan dess. Enligt statistik som Per Kongshøj Madsen visar upp så var den genomsnittliga arbetslösheten i Danmark förra året 6,6 procent, jämfört med 10,2 procent i EU.
Om det är tack vare flexicurity går nog inte att säga säkert, men den danska arbetsmarknaden kännetecknas av en hög rörlighet. Förespråkarna menar att flexicurity möjliggör omställningar och uppmuntrar flexibilitet på arbetsmarknaden.
Det handlar inte bara om att komma snabbt i arbete, enligt Per Kongshøj Madsen.
– Att komma snabbt i arbete är kanske bra men ännu viktigare är långvarig sysselsättning, sade han.
I Danmark kan till exempel de som saknar högre utbildning och är över 30 år gamla läsa en utbildning och få viss ersättning. Under utbildningstiden ska man inte behöva vara tillgänglig för att ta jobb. I Danmark har också arbetslösa möjlighet att få arbetslöshetsersättning under två års tid. Majoriteten, 85 procent, av alla anställda omfattas av arbetslöshetsersättningar.
Även om Per Kongshøj Madsen är övertygad flexicurian ser han inte den danska modellen som något andra länder bör klippa och klistra.
Och visst ser förutsättningarna olika ut. I Danmark saknas till exempel en lag om anställningsskydd, las, vilken vi har här i Sverige.
Enligt dem som förespråkar flexicurity gäller det att hitta en balans mellan att skydda dem som redan är inne på arbetsmarknaden och att göra arbetsmarknaden tillgänglig för dem som står utanför.
Kritiker till flexicurity anser att modellen inte duger till att hantera framtidens utmaningar och att det som behövs är ett bättre och mer flexibelt utbildningssystem som främjar kontinuerlig utbildning och utbildning (om detta kan du läsa mer om i en tidigare artikel av Ingenjören här). Det handlar om att se till att arbetskraften får nödvändig kompetens.
Ania Obminska
