Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivDansk modell på tapeten igen

Dansk modell på tapeten igen

Lätt att anställa och lätt att säga upp. Och samtidigt trygghet för arbetssökande och arbetslösa. Frågan om den danska välfärdsmodellen kan vara något för Sverige har kommit upp igen.

Längst fram, framför projektorn i det fullsatta lilla konferensrummet på Hornsgatan i Stockholm står Per Kongshøj Madsen. Han är professor vid danska Aalborg universitet och kallar sig själv flexicurian. Den väldfärdsmodell han talar om under tisdagseftermiddagens seminarium anordnat av Arbetslöshetskassornas samorganisation är flexicurity. Begreppet är en kombination av två ord: engelskans flexibility och security. Det handlar om flexibilitet för arbetsgivare och trygghet för arbetssökande och arbetslösa.

För arbetsgivare ska det vara lätt att anställa och lätt att säga upp. Arbetssökande och arbetslösa får en högre ersättning, vilket är det som är tryggheten. Det är denna modell, menar Per Kongshøj Madsen, som har gjort att Danmark klarat sig så bra jämfört med andra länder vad gäller arbetslöshet, även om modellen inte gjort landet immunt mot sådant som finanskriser.

Per Kongshøj Madsen. Foto: Aalborg universitet.
Per Kongshøj Madsen. Foto: Aalborg universitet.

– Utgångspunkten är att flexibilitet och trygghet inte är motsättningar, sade Per Kongshøj Madsen under seminariet.

Den här modellen implementerades i Danmark av Poul Nyrup Rasmussen, socialdemokratisk statsminister, på 1990-talet och anses ha bidragit till att Danmark halverat sin arbetslöshet sedan dess. Enligt statistik som Per Kongshøj Madsen visar upp så var den genomsnittliga arbetslösheten i Danmark förra året 6,6 procent, jämfört med 10,2 procent i EU.

Om det är tack vare flexicurity går nog inte att säga säkert, men den danska arbetsmarknaden kännetecknas av en hög rörlighet. Förespråkarna menar att flexicurity möjliggör omställningar och uppmuntrar flexibilitet på arbetsmarknaden.

Det handlar inte bara om att komma snabbt i arbete, enligt Per Kongshøj Madsen.

– Att komma snabbt i arbete är kanske bra men ännu viktigare är långvarig sysselsättning, sade han.

I Danmark kan till exempel de som saknar högre utbildning och är över 30 år gamla läsa en utbildning och få viss ersättning. Under utbildningstiden ska man inte behöva vara tillgänglig för att ta jobb. I Danmark har också arbetslösa möjlighet att få arbetslöshetsersättning under två års tid. Majoriteten, 85 procent, av alla anställda omfattas av arbetslöshetsersättningar.

Även om Per Kongshøj Madsen är övertygad flexicurian ser han inte den danska modellen som något andra länder bör klippa och klistra.

Och visst ser förutsättningarna olika ut. I Danmark saknas till exempel en lag om anställningsskydd, las, vilken vi har här i Sverige.

Enligt dem som förespråkar flexicurity gäller det att hitta en balans mellan att skydda dem som redan är inne på arbetsmarknaden och att göra arbetsmarknaden tillgänglig för dem som står utanför.

Kritiker till flexicurity anser att modellen inte duger till att hantera framtidens utmaningar och att det som behövs är ett bättre och mer flexibelt utbildningssystem som främjar kontinuerlig utbildning och utbildning (om detta kan du läsa mer om i en tidigare artikel av Ingenjören här). Det handlar om att se till att arbetskraften får nödvändig kompetens.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.