Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningKvinnor störs mest i kontorslandskap

Kvinnor störs mest i kontorslandskap

I vissa kontorstyper uppstår det mer tjafs än i andra. Trots att män är inbladade i fler arbetsplatskonflikter än kvinnor finns det en tydligare koppling mellan kontorets utformning och konflikter på arbetsplatsen bland kvinnor.

Christina Bodin Danielsson
Christina Bodin Danielsson

– Vi har undersökt om det finns ett samband mellan konflikter och kontorstyper och om konflikterna beror på störande ljud i olika former av kontor. Dessutom har vi lagt ett extra fokus på att hitta eventuella skillnader mellan män och kvinnor, säger arkitekt Christina Bodin Danielsson som också är forskare på Arkitekturskolan KTH och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Studien visar att kvinnor påverkas mer än män av kontorets utformning. Kombikontor (personliga arbetsplatser i olika jobbmiljöer) som är utformade för grupparbeten är den kontorstyp där det jäser mest.

– Andra studier visar att grupparbete i sig är en riskfaktor för konflikter på arbetsplatsen och vi tror att det är detta funktionella karaktärsdrag hos kombikontor som kan vara en av förklaringarna till att konflikter är vanligare där både bland kvinnor och män, säger Christina Bodin Danielsson.

Flexkontor som ofta kallas aktivitetsbaserade kontor passar kvinnor sämre än män. Studien visar att denna kontorstyp i sig har en signifikant påverkan på konflikter bland kvinnor, men inte män. I medelstora och stora kontorslandskap hamnar däremot fler män i konflikter.

Christina Bodin Danielsson och hennes forskarkolleger tror att det kan finnas olika förklaringar till varför flexkontoren passar kvinnor sämre.

– Den större osäkerhet som man kan uppleva av att inte ha en egen arbetsplats kan bero på att kvinnor tyvärr ofta i lägre grad än män har personlig kontroll över sina arbetsuppgifter. Färre kvinnor kan påverka och styra sitt arbete. Andra studier visar också att kvinnor är mer benägna att dekorera och personanalisera sina arbetsplatser jämfört med män och det är svårare att göra i ett flexkontor. Det här kan eventuellt leda till sämre trivsel och fler konflikter.

Några svar på varför kontorets utformning har större betydelse för kvinnor ger studien inget svar på men Christina Bodin Danilesson och hennes kolleger har några hypoteser.

– Andra studier har visat att kvinnor påverkas mer av stimuli från miljön, både fysisk och psykologisk stimuli. Till exempel vet man att kvinnor i shoppingmiljöer påverkas mer av hur butiken är utformad. Att kvinnor är känsligare för social arbetsmiljö är också känt. Kvinnor både får och ger mer socialt stöd till kolleger än män gör.

Studien visar också att kvinnor påverkas mer av och buller/prat i både medelstora och stora konstorslandskap. Störande ljud i kontorsmiljöer är en orsak till konflikter men inte den enda.

– Vi kan se att det finns andra faktorer än buller/prat som utlöser konflikter i vissa kontorstyper, men vi vet inte exakt vilka dessa faktorer är. Den lägre risken för konflikter bland kvinnor i kontorslandskap, trots att de störs mer av oljud, kan bero på att det finns ett socialt stöd och viss social kontroll när man delar kontor med andra men ändå har en egen arbetsplats.

Kvinnor störs mer än män av buller och prat i kontorslandskap
Kvinnor störs mer än män av buller och prat i kontorslandskap. Foto: Thinkstock.

Christina Bodin Danielssons råd till arbetsgivare som överväger att bygga om traditionella cellkontor till en form med färre dörrar är att noga titta på organisationens arbetssätt, gruppdynamiken och det sociala spelet i olika kontorstyper.

– Går man från cellkontor till en mer öppen lösning anser jag att chefer gärna skall sitta bland medarbetarna.

Det är också viktigt med stöd i organisationen för hur man hanterar konflikter som uppstår.

– Man får inte sopa konflikter under mattan, de måste man ta tag i direkt så att de inte får ligga och gro. Man skall ha högt i tak och samtidigt en förlåtande attityd mot varandra. Kontoret ska vara utformat så att de anställda har möjlighet till både sociala möten och avskildhet vid behov. Sitt gärna tillsammans men försöka att skapa en miljö med så lite störande oljud och prat som det är möjligt, säger Christina Bodin Danielsson.

Karin Virgin

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 KOMMENTARER

  1. Konstig vinkel på konflikter. Beroende på konfliktens karaktär behöver det inte vara något negativt. Det kan tvärt emot handla om en situation som behöver lösas och som man genom en diskussion eller konflikt också lyckas lösa.

    Sen hur lättstörda olika kön är tror jag är lite struntprat. Det är högst individuellt. Män brukar dock inte klaga över sådana typer av saker i lika stor utsträckning och det tror jag ligger till grund för denna artikel.

    Att kvinnor skulle vara känsligare, mer lättstörda, är inte det en gammal kvarleva från uråldrig omodern kristen människosyn?!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.