LU startar råd för ökad samverkan

Bo Ahrén, vicerektor med särskilt ansvar för samverkan, vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet.

Bo Ahrén, vicerektor vid Lunds universitet.

Lunds universitet vill stärka banden till näringslivet och startar därför ett särskilt näringslivsråd där personer på ledande befattningar i regionen bjuds in.

– Universitetet har väldigt mycket samverkan på olika sätt i dag, med olika projekt och olika partners. Men på universitetsledningsnivå saknas en diskussion med näringslivets ledning, berättar Bo Ahrén, vicerektor.Lunds universitet vill stärka banden till näringslivet och startar därför ett särskilt näringslivsråd där personer på ledande befattningar i regionen bjuds in.

Det första mötet med det nya näringslivsrådet kommer att hållas den 17 november, då med temat MAX IV och ESS. Rådet är ett sätt att öka Lunds universitets samverkan med samhället, och framför allt med näringslivet.

Bo Ahrén, vicerektor med särskilt ansvar för samverkan, vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet.

Bo Ahrén, vicerektor med särskilt ansvar för samverkan, vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet.

– Universitetet har väldigt mycket samverkan på olika sätt i dag, med olika projekt och olika partners. Men på universitetsledningsnivå saknas en diskussion med näringslivets ledning. Tanken med det nya näringslivsrådet är att träffas på ledningsnivå och stämma av olika frågor, för att få nya impulser och input till hur vi kan samverka, säger Bo Ahrén, vicerektor på Lunds universitet.

Näringslivsrådet sammansättning kommer att anpassas efter det tema som Lunds universitet vill diskutera. Tanken är att arrangera träffar tre gånger per termin. Att den första träffen i mitten av november kommer att handla om MAX IV och ESS är naturligt, förklarar Bo Ahrén.

– Det beror på att det är vårt kanske viktigaste område just nu. Vi vill diskutera hur vi kan få till en bättre strategi kring det här arbetet och har valt att bjuda in vd:ar med företag som har verksamheter som passar in i temat.

I den utredning som du har skrivit och som handlar om hur universitet ska stärka sina stödverksamheter inom forskning, samverkan och innovation skriver du att behovet av samverkan bara blir större. Hur märker du det?

– Vi ser en större förväntan på universitetet att vi ska vara med i utvecklingen och att vi ska nyttiggöra vårt arbete så att det kommer samhället till godo. Det gör att vi måste ha ett bra system för innovationsprojekt, forskning och för att utbilda anställningsbara forskare. Vi har ett stort behov av att vidareutveckla den samverkan vi redan har.

För oss har det varit tydligt i diskussionerna om den regionala utvecklingen att universitet är en stark tillväxtmotor i regionen och det finns också höga förväntningar på oss från omvärlden.

– För oss har det varit tydligt i diskussionerna om den regionala utvecklingen att universitet är en stark tillväxtmotor i regionen och det finns också höga förväntningar på oss från omvärlden. Universitetet är därför viktigt för hela samhällsutvecklingen, även globalt.

Frågor som universitetet gärna vill ta upp på kommande näringslivsrådsmöten är bland annat innovationsprocesser och hur entreprenörer ska kunna komma in tidigare i forskningsarbetet på universitetet.

– Det primära är att få till en bra samverkan för utvecklingen skull, så att vår kompetens och vår forskning kommer samhället till godo. Så det handlar inte primärt om att kunna få in mer pengar till universitetet, utan om att få till en mer interaktiv process.

Finns det en risk för att ökad samverkan påverkar forskningen?
– Ja, det gör det och därför ska vi ha samverkansavtal, så att vi ser till att det är vi själva som väljer forskningen. Risken är annars att andra aktörer tar över och styr universitetets verksamhet. Det är viktigt för alla lärosäten att tänka på att det är forskare inom universitetet som ska styra vår forskning, säger Bo Ahrén.

Ania Obminska

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

Efter kraschen, på toppen av karriären, låg ingenjören Kristoffer Ejebro i fosterställning i pojkrummet hos sina föräldrar. Först när förstod att han var högkänslig hittade han nycklarna till ett bra liv.
Fler artiklar