Bild: photo4passion/Thinkstock
Svensk företagskultur är ett trumfkort i arbetet med digitaliseringen av produktion, av tyskarna kallad Industrie 4.0. Det visar en tysk studie där ett flertal OECD-länders arbete med digitaliseringen har granskats.
Bild: photo4passion/Thinkstock
Svensk företagskultur är ett trumfkort i arbetet med digitaliseringen av produktion, av tyskarna kallad Industrie 4.0. Det visar en tysk studie där ett flertal OECD-länders arbete med digitaliseringen har granskats.
läs mer
Nyfiken på Industri 4.0? I Ingenjören nr 2/2015 kan du läsa ett längre reportage om framtidens smarta fabriker.
Den tyska regeringen antog sin strategi Industrie 4.0 redan 2012 och i dag är den ett begrepp och något som stora delar samhället kan relatera till. Just det var en sak som företagsledarna i en panel reflekterade över när Tysk-svenska Handelskammaren presenterade Fraunhoferinstitutets rapport i Stockholm.
– I Tyskland är det så starkt uttalat att industrin är viktig och att omvandlingen är nödvändig. Angela Merkel talar ofta om den och har en djup förståelse för industrins betydelse för Tyskland. Så är det inte i Sverige, sade Thomas Stetter sektorchef industri Siemens.
Utvecklingen mot den digitaliserade produktionen pågår över hela världen och den går fort. I Frauenhoferinstitutets nya jämförelse ingår länder som USA, Japan, Korea, Sverige, Kina och Finland. Alla har sina styrkor och svagheter även om Tyskland enligt studien leder utveckling.
I Europa urskiljer forskarna vad de kallar ”engineering excellence” medan USA har bättre produktion och Japan och Korea är bättre på att ta till sig innovationer.
Utmaningen i Europa är att ta hem produktion och lyfta ingenjörskonsten med hjälp av digitaliseringen. En annan utmaning är standardiseringen – vilken standard ska man satsa på så att företagen investerar rätt. Nya affärsmodeller och hållbarhet är också viktiga faktorer när digitaliseringen tar över. Just nya innovativa affärsmodeller ser många som en minst lika stor förändring som den som rör produktionsteknik.
– Sverige har flera fördelar bland annat platta organisationer, pionjäranda och en hög grad av internationalisering, svenska företag är vana vid internationella samarbeten, sade Patrick Kabasci från Fraunhoferinstitutet som presenterade studien.
Just platta organisationer och personligt ansvar hos de anställda blir viktigare när snabba processer och korta serier gör att beslut måste tas snabbt och på plats. En av de stora utmaningarna för Sverige är att de svenska små och medelstora företagen är mycket små i jämförelse med Tyskland där SME ofta betecknar företag med flera hundra om inte tusen anställda. Att ta del av forskning och att digitalisera är ett betydligt större steg för ett företag med under 50 anställda vilket är en majoritet av de svenska små och medelstora företagen.
– Det Sverige saknar är också en helhetssyn på digitaliseringen, sade Thomas Stetter, Siemens. Här finns inte samma intresse för produktionsteknik och produktutveckling i mindre företag.
– Regeringen hoppas att Nyindustrialiseringsstrategin som rullas ut nu ska skapa det intresse och de möjligheter som ni efterlyser, sade Christina Nordin, Näringsdepartementet som var inbjuden att kommentera diskussionerna. Vi ser absolut hur viktig digitaliseringen är för oss som ett litet och oberoende land. Om Tyskland är en tanker så kanske vi kan se oss som en speedboat.
Jenny Grensman
