Utbildningspremien alltmer urholkad

Foto: MarianVejcik/Thinkstock

Enligt Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät ökar ingenjörernas löner endast sakta. Utbildningspremien urholkas och kvinnorna kommer ikapp alldeles för långsamt. Det effektivaste sättet att få upp lönen är att byta jobb.

Foto: MarianVejcik/Thinkstock

Enligt Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät ökar ingenjörernas löner endast sakta. Utbildningspremien urholkas och kvinnorna kommer ikapp alldeles för långsamt. Det effektivaste sättet att få upp lönen är att byta jobb.

Det går trögt för ingenjörerna att höja sina löner. I Sveriges Ingenjörers senaste löneenkät, den för 2015, ligger civilingenjörernas kurvor för lönenivåer påtagligt stilla. Medianen för ingångslönerna har ökat från runt 28 000 kronor i månaden för 2011 till cirka 30 000 för 2015. Under samma tid har medianlönen efter 30 års yrkesliv ökat från cirka 54 000 till runt 58 000 kronor i månaden.

Skillnaden mellan de här lönerna, ingångslönen och lönen efter 30 år, ligger i stort sett oförändrad sedan år 2000. Även lönespridningen ligger stilla. Uttryckt som relationen mellan övre och undre lönekvartil, har den legat och fluktuerat mellan 1,45 och 1,5 ända sedan år 2000.

En sak som däremot förändrats under 2000-talet är utbildningspremien, det vill säga civilingenjörens medellön dividerad med arbetarens, båda i privat sektor. Utbildningspremien sjunker sakta men säkert. År 2000 låg den på cirka 1,96. Under IT-boomen steg den fram till 2001, till närmare 2,0. Sedan dess har den fallit nästan konstant och är i dag nere på cirka 1,8. Räknat ännu längre tillbaka så har emellertid även utbildningspremien fluktuerat mellan 1,8 och 2,0 ända sedan 1980.

Som alltid är det en metod som framstår som det klart bästa sättet att höja sin lön: att byta jobb. Det gäller generellt i högre grad ju tidigare i karriären man befinner sig. Under de första åren efter examen får en civilingenjör i medel runt 11-12 procent i löneförhöjning vid ett jobbyte. Den som har jobbat i 20 år och byter jobb får i medel cirka 7 procent.

I undersökningen är det kvinnorna som har uppgett de högsta individuella löneökningarna, i synnerhet de som har haft lönesamtal. Kvinnorna i förbundet har dock en något lägre medelålder, och eftersom yngre medarbetare i regel har en brantare lönekurva, förklarar det delvis deras något större löneökningar. Sammantaget har kvinnorna fortfarande något lägre löner än männen. Gapet mellan könen minskar, men endast mycket långsamt.

I en av mätningarna framgår det dock att nyutexaminerade kvinnor numera har samma förväntningar på lön som nyutexaminerade män. Båda grupperna förväntar sig en ingångslön på drygt 30 000 kronor i månaden. Dessvärre antyder statistiken att kvinnorna i realiteten får någon tusenlapp mindre.

Sture Henckel