Tungt inspel inför forskningsproppen

Svensk forskning inom life science måste bli bättre. Det skriver Agenda för hälsa och välstånd, en stiftelse uppbackad av näringsliv, fackförbund, intresseorganisationer och universitet. Listna på nödvändiga åtgärder tar sikte på nästa budgetproposition.

Svensk forskning inom life science måste bli bättre. Det skriver Agenda för hälsa och välstånd, ett nätverk uppbackat av näringsliv, fackförbund, intresseorganisationer och universitet. Listan på nödvändiga åtgärder tar sikte på nästa budgetproposition.

I förra veckan lämnade nätverket Agenda för hälsa och välstånd, ett nätverk inom Forska! Sverige,  över sin andra rapport till forskningsminister Helene Hellmark Knutsson och till Anders Lönnberg, nationell samordnare för life science. I rapporten med underrubriken ”Hur får Sverige ut mer av varje forskningskrona?”, skriver utredarna att hälsovinsterna från medicinsk forskning och innovation är mycket stora, något som framgår av både brittiska, amerikanska och svenska studier.

Ulrika_Lindstrand

Ulrika Lindstrand, vice förbundsordförande i Sveriges Ingenjörer

Exemplen är flera. Personer med typ 1-diabetes som använder insulinpump i stället för sprutor har en nästan halverad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Andra studier visar att svenska satsningar på forskning inom hjärt-kärlområdet under 30 år gett en sammanlagd hälsovinst motsvarande 925 miljarder kronor. Det samlade värdet av tamoxifen som används mot bröstcancer beräknas till över 25 miljarder kronor mellan 1979 och 2004.

Även om Sverige fortfarande är en stark forskningsnation är landet på väg att halka efter flera andra europeiska länder inom life science-forskning. De svenska investeringarna i life science-forskning i förhållande till BNP är mindre än både Danmarks, Norges och Finlands.

Åtgärdsförslag

Åtgärdsförslag från Agenda för hälsa och välstånd

För bättre förutsättningar för välfärd och konkurrenskraft
1.1 Förändra strukturen och underlaget för statens stöd till forskning vid lärosäten.
1.2. Justera meriterings-systemet.
1.3. Skapa karriärtjänster för klinisk forskning.
1.4. Stärk nyttan av den nationella portalen för kliniska studier.

För ett väl fungerande system som gör att patienten får del av innovationer
2.1. Kräv utvärdering av behandling, utbildning och forskning.
2.2. Inför ackreditering av universitetssjukvård.
2.3. Inför särskild fond för introduktion av innovativa metoder.
2. 4. Utveckla och harmonisera vordens ersättningsystem.

För att underlätta insamling, användning och delning av data för att förbättra hälsa
3.1. Tillsätt en arbetsgrupp för ”Nationell samordning för forskning och utveckling”
3.2. Utöka satsningen på nationella databanker, bio-banker och kvalitetsregister.

För att locka företag att bedriva forskning, utveckling och produktion i Sverige
4.1. Stimulera forskning och utveckling i företag – skatter
4.2. Skapa specialiserade forsknings- och behandlingscentra
4.3. Säkerställ tillgång till kapital för små växande företag
4.4. Stärk innovations-upphandlingen

Läs mer om rapporten här
Läs mer om Agenda för hälsa och välstånd här

Rapporten presenterar en vision och ett åtgärdsprogram i 14 punkter. Visionen är att Sverige ska bli en toppnation inom life science-forskning med de bästa talangerna och de bästa företagen att investera tid och pengar här.

Agenda för hälsa och välstånd lade fram sin första rapport i maj förra året. Den tog upp fyra huvudsakliga pusselbitar för att stärka life science-forskningen. De sammanfattas även i denna andra rapport. Den första pusselbiten handlar om att Sverige behöver ännu bättre forskning och utbildning. Rapportens författare efterfrågar bland annat höjda basanslag för forskarna för ökad frihet och trygghet bland forskarna.

Ulrika Lindstrand är vice ordförande i Sveriges Ingenjörer och är själv anställd på läkemedelsföretaget McNeil. Hon har varit förbundets representant i arbetet med att ta fram rapporterna och efterfrågar också ett bättre meriteringssystem.

– I dag är det inte tillräckligt meriterande för kliniker att forska. Det finns inte tillräckligt med drivkrafter.

Därför föreslår man i rapporten införandet av kombinationstjänster uppdelade på både klinisk tjänst och forskning, något som i dag bara finns i några enstaka landsting.

Den andra pusselbiten handlar om att uppfinningar som görs faktiskt ska hitta in i vården och komma till användning.

– I dag är det svårt för företagen att få in ny medicinsk utrustning i vården, säger Ulrika Lindstrand. Det saknas naturliga mötesplatser för vården och teknikföretagen. De är hårt bevakade och lyder under komplicerade upphandlingsregler.

Standardiserade journalsystem är en viktig del i den tredje pusselbiten. I dag kan journalsystemen ofta inte kommunicera med varandra, vilket försvårar för forskningen.

– Patienternas integritet är viktig, men man måste också kunna få ut data i forskningen, säger Ulrika Lindstrand.

Den fjärde och sista pusselbiten handlar om ekonomi. Här efterfrågar författarna lägre skatter för life science-företag, men också en utvidgad expertskatt för framstående forskare från utlandet.

– Det som lockar hit företag är kompetens, att det händer något och att andra företag kommer, så att det bubblar lite, säger Ulrika Lindstrand.

– Sverige har en expertskatt, men vi är inte bäst i klassen där, lägger hon till. Att Sverige har fördelaktiga villkor med dagis och så vidare är svårt för dem att se utifrån. Det är lönen och skatten som syns. Det gör att många framstående forskare väljer bort Sverige.

I denna andra rapport lägger man till vilka bidrag som kan komma från organisationerna bakom Agenda för hälsa och välstånd. Hit hör myndigheter, universitet, landsting, privata vårdgivare, patientorganisationer, företag, intresseorganisationer och fackförbund.

Vad kan Sveriges Ingenjörer bidra med i den här frågan?
– Vi kan vara remissinstans när det kommer nya förslag från regeringen. Vi tittar på företagarklimatet och att medlemmar ska kunna starta nya företag. Vi har också medlemmar som forskar och som ska ha goda förhållanden, vettiga pensionsavtal och anställningstrygghet.

Hösten 2016 läggs en forskningsproposition som tar sikte på tio år framåt. Författarna bakom Agenda för hälsa och välstånd skriver att de vill se starka och långsiktiga lösningar med stort utrymme för nyfikenhet. De önskar också ökat samspel mellan universitet, företag och landsting. Vidare vill de se en satsning på digitalisering för att underlätta för forskningen.

Sture Henckel

 

1 kommentar

  • Erik Sundvall

    Angående ”standardiserade journalsystem” så kan det var viktigt att betona att det är kliniskt relevanta (och tekniskt implementerbara) datamodeller/strukturer och tillhörande terminologisystem inuti systemen som bör vara standardiserade och öppna (icke-proprietära) om man enkelt vill kunna utväxla och forska på allt journalinnehåll samt om man effektivt vill kunna dela regler för kliniska beslutsstödssystem.

    Själva journalinnehållet bör alltså vara på öppet format så att det som står skrivet om dig i journalen kan läsas/bearbetas även om 15 år och när du flyttar. Det spelar mindre roll om mjukvaran i övrigt är öppen eller proprietär.

    Se t.ex. http://itivarden.idg.se/2.2898/1.536456/journalerna-rustas-for-framtiden

    Att ”standardisera” på en leverantörs (proprietära) system (som ofta görs i amerikanska vårdföretag och som vi gjort för ofta hittills i Sverige) istället för öppna standarder för innehåll leder till kraftiga inlåsningseffekter eftersom det blir svårt att flytta journaler till konkurrerande system då patienter flyttar geografiskt, då regioner/landsting/län/organisationer slås ihop och då man vill byta till konkurrerande systemleverantör.

    Med standarder som t.ex. FHIR https://www.hl7.org/fhir/ eller de svenska ”tjänstekontrakten” från http://www.inera.se/ kan man komma en bit på väg och kan då få standardiserade ”titthål” in i delar av journalinnehållet, men inuti systemen kan det fortfarande var så olika att man inte kan flytta journaler mellan system. Vill man gå längre får man göra som Norges största journalsystemsföretag, DIPS, som går mot öppet standardiserat journalinnehåll med hjälp av standarder från openEHR http://openehr.org/ Det svenska journalsystemet Cambio Cosmic som nu används av flest regioner/landsting i Sverige är på väg i samma riktning. Vad som finns i Norge (se https://youtu.be/JW8pBJvdsHQ) men ännu saknas i Sverige är en nationell leverantörsoberoende samarbetsplattform/förvaltning där hälso- och sjukvårdspersonal aktivt kan gå in och utveckla, kommentera egna eller översätta och anpassa internationella detaljerade kliniskt relevanta datamodeller för journalsystemen så att de utvecklas i takt med vården.

    Många svenska regioner/landsting står snart i begrepp att köpa nya journalsystem och hur man upphandlar påverkar hur öppet/standardiserat journalinnehållet blir för miljontals svenskar många år framåt.

    Vänliga hälsningar,
    Erik Sundvall
    Civilingenjör, Tekn. Dr. i Medicinsk Informatik
    Informationsarkitekt, Region Östergötland
    erik.sundvall@regionostergotland.se

    24 mars 2016

Lämna en kommentar

Senaste nytt