Regeringens förslag att ge teknikämnet minst 200 undervisningstimmar i grundskolan är glädjande och ett viktigt första steg, tycker Claes Klasander, föreståndare på Centrum för tekniken i skolan. Men hur ska tekniklärarna räcka till?
Claes Klasander föreståndare på det nationella resurscentrat Centrum för tekniken i skolan, Cetis, välkomnar regeringens förslag att utöka teknikundervisningen i grundskolan. Men han tror att det blir svårt att lösa frågan om vem som ska undervisa dessa timmar. Skolverkets statistik har också visat att teknik är ett ämne med låg lärarbehörighet.
– Rektorerna måste se till att ha kompetenta tekniklärare, men det fattas ordentligt med tekniklärare i dag, särskilt i högstadiet, säger Claes Klasander.
Förutom att utbilda fler tekniklärare genom den reguljära lärarutbildningen kan en lösning vara att erbjuda mer kompetensutveckling. Fler borde gå lärarlyftet i teknik, tycker Claes Klasander, som tillägger att det är bra att det finns en möjlighet för ingenjörer att utbilda sig till lärare, men att det är en karriärväg som kan bli attraktivare.
läs mer
År 2014 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning
av teknikundervisningen vid 22 skolor och drog slutsatsen att teknikämnet alltför sällan utgick från elevernas intressen, behov och erfarenheter. Både lärare och skolor hade av olika anledningar svårt att skapa de rätta förutsättningarna för att eleverna skulle utveckla de förmågor som angavs i kursplanen, enligt granskningen. Dessutom hade flera skolor avsatt mindre än 100 timmar till teknikämnet under hela grundskolan, något som regeringen menar inte räcker.
Regeringens förslag innebär att teknikämnet ska få minst 200 undervisningstimmar i grundskolan, fördelat på 47 timmar i lågstadiet, 65 timmar i mellanstadiet och 88 timmar i högstadiet. Läs mer om förslaget här.
Sveriges Ingenjörer har tidigare i år föreslagit att möjligheten för högskolestuderande inom matte och teknik att jobba som assistenter bör utökas.
Källor: Skolinspektionen, regeringen och Sveriges Ingenjörer
– Man gör insatser för att ta in personer med teknikbakgrund i kort lärarutbildning, till exempel ingenjörer som vill jobba som lärare. Fördelarna är deras yrkesbakgrund och det nationella tillskottet. Nackdelarna är att de inte har lika lång tid kvar i läraryrket och att de dessutom skulle behöva lite mer teknikämnesdidaktik i sin utbildning än vad som erbjuds dem nu.
Teknikämnet, säger Claes Klasander, är viktigt för att det är det enda skolämne som har ett tydligt ansvar för att lära elever om ”den konstruerade världen” ur olika perspektiv. Den demokratiska aspekten, som regeringen lyfter fram i sitt förslag, är också viktig, tycker Claes Klasander.
För att elever ska kunna bli bra tekniska medborgare behöver de kunna hantera sin egen tekniska vardag, menar Claes Klasander. Elever ska känna sig förberedda och stimulerade att jobba med tekniska yrken eller förstå teknikens roll i deras framtida yrke.
– Alla elever behöver bli mer medvetna om teknikens roll i deras liv och teknikens roll i en hållbar utveckling. Teknisk allmänbildning innebär såväl att kunna hantera sin tekniska framtid som att ha tillräcklig kunskap för att kritiskt granska tekniska lösningar och att vara en del av det tekniska samhällsbygget, men även att ha en tilltro till framtiden, att se tekniken som ett glädjeämne fyllt av möjligheter, säger Claes Klasander.
Ania Obminska
