Störande ljud kan motas med bubbla

Med ljudbubblornas hjälp kan framtidens anställda jobba ostört även i ett öppet kontorslandskap, hoppas forskaren Lena Pareto vid Högskolan Väst.

– Ljudbubblan är dynamisk och påverkas av hur ljudnivån ser ut. Om det är tyst och lugnt i landskapet är ljudet luftigare, om det är mycket ljud är ljudet i bubblan tätare, berättar hon.

Med ljudbubblornas hjälp kan framtidens anställda jobba ostört även i ett öppet kontorslandskap, hoppas forskaren Lena Pareto vid Högskolan Väst.

Forskaren Lena Pareto vid Högskolan Väst tar tillsammans med ljuddesignern Martin Ljungdahl Eriksson fram en ljudbubbla som skapar arbetsro när det behövs. Foto: Martin Ljungdahl Eriksson

Du sitter i ett öppet kontorslandskap och försöker fokusera på dina arbetsuppgifter, men runt dig ringer telefoner, du hör tangenter tryckas ned i rask takt och kollegor som samtalar om senaste nytt. Du vill inte avskärma dig helt genom att ta på dig ett par hörlurar, men du behöver koncentrera dig. Vad gör du då?

När det inte funkar att stänga av yttre störande ljud helt kan det finnas en annan lösning: att lägga till ljud genom en individuellt anpassad ljudbubbla. Det menar Lena Pareto, forskare i informatik vid Högskolan i Väst, som tillsammans med ljuddesignern Martin Ljungdahl Eriksson har tittat närmare på hur ett behagligt ljud ovanpå det störande ljudet kan förbättra ljudmiljön i kontorslandskap.

Det kan låta paradoxalt att lägga till ljud för att skapa mindre störningar, säger Lena Pareto, men det är inte lika konstigt när man förstår hur ljudstörningar fungerar.

– Det är inte enskilt ljudnivån som påverkar om vi blir störda eller inte. Du kan bli störd även när du sitter i ett tyst rum. Det är förändringar i ljudbilden som du kan bli störd av, ljud som du inte förstår eller ljud som är oväntade, förklarar Lena Pareto.

Grundidén är att skapa en behaglig ljudmatta eller ljudridå som gör att de ljud som finns naturligt i ett kontorslandskap kan dämpas. Med dagens teknik går det också att läsa av det omgivande ljudet i realtid och skapa anpassade ljud i den bubbla som Lena Pareto och Martin Ljungdahl Eriksson har kommit på.

– Ljudbubblan är dynamisk och påverkas av hur ljudnivån ser ut. Om det är tyst och lugnt i landskapet är ljudet luftigare, om det är mycket ljud är ljudet i bubblan tätare.

I det första fältexperimentet på ett aktivitetsbaserat kontor testades fem olika slags ljud i bubblan. Det så kallade rosa bruset var minst uppskattat. Övriga ljud utgick från kontorslandskapets egna ljud, men var mer melodiska, hade en annan rytm och lyfte fram andra frekvenser än de som var tydligast i landskapet. Dessa visade sig fungera desto bättre. Den första testomgången av ljudbubblan landade i att majoriteten (knappt 75 procent) av de nästan 50 personer som fick prova den tyckte att resultatet var positivt.

Ljudet från ljudbubblan är abstrakt och ska ligga i bakgrunden, inte vara något som tar någons uppmärksamhet. Det är det som är utmaningen, att designa ett ljud som finns där, som inte distraherar men ändå har en effekt. Ljudet från bubblan ska vara lokalt och subtilt, så att det är möjligt att gå ur bubblan, både mentalt och fysiskt. Den som inte använder en ljudbubbla, men är i närheten av en, ska inte behöva höra den.

– Det är därför vi pratar om det här som en ljudbubbla. Den ska skydda en del, men samtidigt göra det möjligt för den som använder bubblan att enkelt gå in och ur den, till exempel för att kunna prata med en kollega. Det här är en skillnad mot att ha hörlurar på sig, som gör att man inte är kontaktbar. Vår ambition är att hitta till mellantinget, för annars tappar man det som är en fördel med att jobba i kontorslandskap, att du kan vara tillgänglig om du vill vara det, säger Lena Pareto, som hoppas få ytterligare medel för att vidareutveckla ljudbubblan.

Planen är att testa ljudbubblan på fler individer och att bygga en ny, snyggare prototyp som är tänkt att visas upp under möbelmässan i februari.

– Vidareutvecklingen blir att inte bara låta ljudbubblan påverkas av ljudmiljön i rummet, utan att den ska kunna påverkas av ditt eget tillstånd. I dag finns redan relativt enkla hjälpmedel för att mäta hur individer mår, som vi skulle kunna använda till detta, säger Lena Pareto.

Ania Obminska