Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningStörande ljud kan motas med bubbla

Störande ljud kan motas med bubbla

Med ljudbubblornas hjälp kan framtidens anställda jobba ostört även i ett öppet kontorslandskap, hoppas forskaren Lena Pareto vid Högskolan Väst.

Forskaren Lena Pareto vid Högskolan Väst tar tillsammans med ljuddesignern Martin Ljungdahl Eriksson fram en ljudbubbla som ska hjälpa anställda i kontorslandskap att få arbetsro. Foto: Martin Ljungdahl Eriksson
Forskaren Lena Pareto vid Högskolan Väst tar tillsammans med ljuddesignern Martin Ljungdahl Eriksson fram en ljudbubbla som skapar arbetsro när det behövs. Foto: Martin Ljungdahl Eriksson

Du sitter i ett öppet kontorslandskap och försöker fokusera på dina arbetsuppgifter, men runt dig ringer telefoner, du hör tangenter tryckas ned i rask takt och kollegor som samtalar om senaste nytt. Du vill inte avskärma dig helt genom att ta på dig ett par hörlurar, men du behöver koncentrera dig. Vad gör du då?

När det inte funkar att stänga av yttre störande ljud helt kan det finnas en annan lösning: att lägga till ljud genom en individuellt anpassad ljudbubbla. Det menar Lena Pareto, forskare i informatik vid Högskolan i Väst, som tillsammans med ljuddesignern Martin Ljungdahl Eriksson har tittat närmare på hur ett behagligt ljud ovanpå det störande ljudet kan förbättra ljudmiljön i kontorslandskap.

Det kan låta paradoxalt att lägga till ljud för att skapa mindre störningar, säger Lena Pareto, men det är inte lika konstigt när man förstår hur ljudstörningar fungerar.

Det är förändringar i ljudbilden som du kan bli störd av, ljud som du inte förstår eller ljud som är oväntade.

– Det är inte enskilt ljudnivån som påverkar om vi blir störda eller inte. Du kan bli störd även när du sitter i ett tyst rum. Det är förändringar i ljudbilden som du kan bli störd av, ljud som du inte förstår eller ljud som är oväntade, förklarar Lena Pareto.

Grundidén är att skapa en behaglig ljudmatta eller ljudridå som gör att de ljud som finns naturligt i ett kontorslandskap kan dämpas. Med dagens teknik går det också att läsa av det omgivande ljudet i realtid och skapa anpassade ljud i den bubbla som Lena Pareto och Martin Ljungdahl Eriksson har kommit på.

– Ljudbubblan är dynamisk och påverkas av hur ljudnivån ser ut. Om det är tyst och lugnt i landskapet är ljudet luftigare, om det är mycket ljud är ljudet i bubblan tätare.

I det första fältexperimentet på ett aktivitetsbaserat kontor testades fem olika slags ljud i bubblan. Det så kallade rosa bruset var minst uppskattat. Övriga ljud utgick från kontorslandskapets egna ljud, men var mer melodiska, hade en annan rytm och lyfte fram andra frekvenser än de som var tydligast i landskapet. Dessa visade sig fungera desto bättre. Den första testomgången av ljudbubblan landade i att majoriteten (knappt 75 procent) av de nästan 50 personer som fick prova den tyckte att resultatet var positivt.

Ljudet från ljudbubblan är abstrakt och ska ligga i bakgrunden, inte vara något som tar någons uppmärksamhet. Det är det som är utmaningen, att designa ett ljud som finns där, som inte distraherar men ändå har en effekt. Ljudet från bubblan ska vara lokalt och subtilt, så att det är möjligt att gå ur bubblan, både mentalt och fysiskt. Den som inte använder en ljudbubbla, men är i närheten av en, ska inte behöva höra den.

– Det är därför vi pratar om det här som en ljudbubbla. Den ska skydda en del, men samtidigt göra det möjligt för den som använder bubblan att enkelt gå in och ur den, till exempel för att kunna prata med en kollega. Det här är en skillnad mot att ha hörlurar på sig, som gör att man inte är kontaktbar. Vår ambition är att hitta till mellantinget, för annars tappar man det som är en fördel med att jobba i kontorslandskap, att du kan vara tillgänglig om du vill vara det, säger Lena Pareto, som hoppas få ytterligare medel för att vidareutveckla ljudbubblan.

Planen är att testa ljudbubblan på fler individer och att bygga en ny, snyggare prototyp som är tänkt att visas upp under möbelmässan i februari.

– Vidareutvecklingen blir att inte bara låta ljudbubblan påverkas av ljudmiljön i rummet, utan att den ska kunna påverkas av ditt eget tillstånd. I dag finns redan relativt enkla hjälpmedel för att mäta hur individer mår, som vi skulle kunna använda till detta, säger Lena Pareto.

Ania Obminska

2 KOMMENTARER

  1. På min arbetsplats har vi hörselkåpor för att skärma av när man vill ifall det upplevs vara för högljutt i kontorslandskapet. Blir nästan helt tyst då. Så den gamla uppfinningen funkar ju ganska bra. Hur såna där dinglande ljudbubblor skulle kunna slå igenom har jag svårt att se, men jag har haft fel förr… :)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.