Externa förväntningar, krav och förutsättningar formar högskolesektorn i hög grad, enligt en IVA-rapport där man har tittat närmare på fyra lärosäten, däribland Luleå tekniska universitet.
Externa förväntningar, krav och förutsättningar formar högskolesektorn i hög grad, enligt en IVA-rapport där man har närmare på fyra lärosäten, däribland Luleå tekniska universitet.
I rapporten ”Fyra lärosäten, fyra roller?” har IVA tittat närmare på de svenska lärosätenas villkor och gjort fallstudier av Luleå tekniska universitet, Uppsala universitet, Karlstads universitet och Högskolan i Halmstad. Det är fyra lärosäten som på många sätt kan anses vara olika (bland annat för att ett är ett fackinriktat universitet, ett är stort och brett, ett är nytt och en är en högskola) men de har också många likheter, något som rapporten också visar.
En övergripande skillnad mellan stora och breda universitet samt fackinriktade universitet är att de har en större forskningsverksamhet, mätt som intäkter, än nya universitet och högskolor. Högskolorna har å andra sidan störst andel intäkter kopplade till utbildning. Som exempel utgjorde forskningsmedlen på Luleå tekniska universitet år 2015 strax under 60 procent av de totala intäkterna, att jämföra med Uppsala universitets drygt 70 procent och Högskolan i Halmstads strax över 20 procent.
De forskningstunga lärosätena har oftare framgång i stora statliga satsningar, så som strategiska forskningsområden, och kan därför också ta större plats i forskningsproduktionen medan de nyare universiteten oftare har framgång hos tillämpningsinriktade regionala aktörer och KK-stiftelsen.
Samverkansarbetet är mer välutvecklat vid yngre lärosäten och mer sammankopplat med det lokala samhället. Det kan enligt rapporten bero på att det är sätt att säkra forskningsresurser samt vara ett sätt att försöka stärka den interna sammanhållningen, attrahera externa medel och stärka relationen mellan regioner och kommuner.
Jämförelsen mellan de fyra lärosätena som ingick i fallstudien visade att Luleå tekniska universitet och Högskolan i Halmstad har starkast fokus på samhällsriktade värden, där samverkan med näringslivet och tillämpningsorienterad forskning är exempel. Uppsala universitet har starkast regional förankring i utbildningsverksamheten medan Luleå tekniska universitet är det lärosäte som har starkast regional förankring i forskningen.
Något som lärosätena har gemensamt är enligt IVA-rapporten att de i hög grad formas av externa förväntningar, krav och förutsättningar. Det är snarare dessa externa förväntningar som påverkar hur lärosätena strategiskt positionerar sig än lärosätenas egna, aktiva ambitioner, är en av slutsatserna i rapporten.
Ania Obminska
