Malmborgs fallskärm avvecklas

Sveriges Ingenjörers förbundsdirektör Richard Malmborgs avtal har gjorts om med hjälp av en så kallad tilläggsbilaga. Han behåller lönen men fallskärmen avvecklas successivt över en period på fyra år. Ingenjören ringde upp förbundsordföranden Ulrika Lindstrand för en kommentar.

Sveriges Ingenjörers förbundsdirektör Richard Malmborgs avtal har gjorts om med hjälp av en så kallad tilläggsbilaga. Han behåller lönen men fallskärmen avvecklas successivt över en period på fyra år. Ingenjören ringde upp förbundsordföranden Ulrika Lindstrand för en kommentar.

Fallskärmen avvecklas och efter mars 2021 har han alltså ingen fallskärm alls?

Ulrika Lindstrand

– Vi har kommit överens om att trappa ner avgångsvederlaget med en månad i taget från och med 1 april i år till 31 mars 2021.

Hur resonerade ni när ni kom fram till detta?

– Vi har sedan tidigare konstaterat att avgångsvederlaget som skrevs 2002 är större än vad som rekommenderas i dag. I dag rekommenderar vi, till våra medlemmar, avgångsvederlag på 18-24 månader. Det är vad man kan kalla benchmark i dag, och vi ville närma oss den punkten. Men avtalet hade en skrivning att förbundsdirektören kunde få ut både avgångsvederlag och förtidspension samtidigt. Det är inte heller kutym i dag. Så vi tyckte att detta var en möjlig väg att göra det mer tidsenligt. När Richard Malmborg blir 60 år gäller alltså ordinarie uppsägningstid, och den har vi ändrat från tre till sex månader.

Hur var ert resonemang där då?
– Det var ur ett successionsperspektiv, om Richard skulle säga upp sig själv. Då har vi tidigare haft ett avtal med 3 månaders uppsägning. Men genom att han har varit anställd så länge har så han så mycket innestående semester att vi skulle kunna bli av med honom på dagen utan att få in någon annan.

Men förbundsdirektörens lön blir densamma som förut?
– Vi har inte hunnit ha lönesamtal i år. Det ingår i min arbetsuppgift att ha lönesamtal med Richard.

Och avtalet med förbundsdirektören förblir alltså hemligt?
– Vi är en privat aktör, och vi lyder inte under offentlighetsprincipen. Vilka delar i avtalet som ska redovisas i årsredovisningen styrs av aktiebolagslagen. Sedan ska vi se över hur vi ska redovisa för att få en ökad transparens. Exempelvis hur vi redovisar hans lön. Den siffran har legat ihopbakad med kostnaderna för arvodena för den övriga styrelsen. Det ska ändras, men exakt hur det blir ska vi utarbeta tillsammans med revisorerna.

Borde man inte gå ut med hela avtalet och visa det för medlemmarna?
– Vi är inte skyldiga att redovisa för samhället, däremot ska vi redovisa för medlemmarna för vad som är viktigt. Men det är också en balansgång. Det är frågan om ett bindande avtal och vi kan inte göra vilka ändringar som helst. Vi vill inte heller att arbetsgivarsidan ska tycka att man kan publicera våra medlemmars avtal.

Detta är ju en medlemsorganisation. Borde inte det vara skäl att publicera avtalet, just på grund av kritiken mot den förra utformningen?
– Vi har FAQ:n på vår hemsida. Där har vi redovisat allting i avtalet i text utöver det som står i Arbetets artikel, och vi kommer att vara mer transparenta i framtiden. Men att lägga upp hela avtalet som en kopia är inte lämpligt att göra.

Är det något mer du vill tillägga?
– Vi har inte kvar den ursprungliga sekretessklausulen i avtalet. Tidigare hade vi alltså en klausul som innebar ett förbud mot att visa upp avtalet för tredje person. Nu har vi i stället omformulerat det så att förbundsordföranden och förbundsdirektören ska komma överens om vad som presenteras.

Sture Henckel