Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetsliv"Vi måste samarbeta om fortbildning"

”Vi måste samarbeta om fortbildning”

Högskolan ska bidra till det livslånga lärandet, men näringslivet måste själv ta en stor del av ansvaret. Det säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson.

Den allt snabbare utvecklingen, inte minst inom IT, skapar ett allt större behov av vidareutbildning för ingenjörer. Efterfrågan på ingenjörskurser för redan yrkesverksamma ingenjörer har ökat enormt under de senaste decennierna.

Sigbritt Karlsson
Sigbritt Karlsson. Foto: Tobias Ohls

Sigbritt Karlsson, rektor för Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, tycker att högskolan ska erbjuda kurser för de yrkesverksamma ingenjörerna. Men för att kunna erbjuda rätt utbildningar, krävs en bättre överblick över hur stor efterfrågan på vidareutbildning egentligen är.

– Många av yrkesverksamma har andra behov än studenterna, säger hon. De yrkesverksamma vill hellre gå intensivkurser, och de är ofta inte lika intresserade av poängen. De vill ofta bara ha kunskapen.

Tidigare har man trott att vissa av de yrkesverksamma ingenjörerna presterade dåligt. De gjorde ju inte sluttentorna och fick därför inga poäng, och fick namnet ”nollpresterare”. Det innebar lägre intäkter för högskolan eftersom det statliga stödet utgår från hur många studenter som anmäler sig till en kurs, men också från hur många som klarar tentan och tar poängen. Därför behövs en annan modell för hur deras kurser ska finansieras.

Yrkesverksamma ingenjörer som ska läsa en kurs på högskolan har ibland också mycket stora kunskaper i delar av kursen. Den delen av kursen blir då onödig för just den personen. Därför kan det behövas ett system där man som ingenjör med erfarenhet inom ett område kan få de kunskaperna validerade utan att genomgå den delen av kursen.

Sigbritt Karlsson pekar på digitaliseringen av undervisningen som en möjlig väg. Så kallade Moocar – Massive Open Online Courses – blir allt vanligare bland högskolorna. Det är avgiftsfria distanskurser som kan läsas av stora mängder studenter till en begränsad lärarinsats, med inspelade föreläsningar via interaktiva uppgifter via webben.

– Vi lanserar två eller tre moocar per år, säger Sigbritt Karlsson. Deltagarna i de kurserna kommer från hela världen. Initialt blir det ganska höga omkostnader att få till en mooc, men det kan också fungera som en marknadsföringsåtgärd. Fullt utbyggda kan moocarna bli en viktig del av det livslånga lärandet.

Så kallade Flipped Classrooms, med webbaserade genomgångar som hemläxa och mer laborationer, fördjupning och analys i klassrummet, ser hon som en möjlighet.

Sigbritt Karlsson efterlyser att arbetsgivarna tar ett större ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling. De måste vara beredda att avsätta både tid och resurser för att de anställda ska kunna fortbilda sig inom sina yrken.

– Ansvaret faller delvis också på oss inom högskolan, säger hon, och vi hoppas kunna jobba tillsammans med näringslivet kring detta, men man kan inte begära att staten helt ska ordna detta för näringslivet.

En viktig del är resursfördelningen inom högskolan. Sigbritt kan tänka sig att staten säger att en viss procent av högskolans resurser ska gå till det livslånga lärandet. Den så kallade styr- och resursutredningen ska vara klar 2019 och då komma med ett förslag.

– Vi behöver en dialog och ett samarbete om kompetensutveckling och hur vi ska möta det växande behovet, säger Sigbritt Karlsson.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fackordföranden på Cementa: ”Vill poängtera att det är jättekul att jobba fackligt”

0
När mark- och miljööverdomstolen avvisade dåvarande Cementas ansökan för fortsatt kalkbrytning på Gotland hamnade det fackliga arbetet i hetluften. Idag har det lugnat ner sig, konstaterar Akademikerföreningens ordförande.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.
Python website

Nu startar antagningen till universitets-kurser i Python för yrkesverksamma

0
Ska gå att läsa parallellt med jobbet. Och den här typen av kurser ökar nu.

Trött efter jobbet? Så kan nya rutiner göra skillnad

2
Tallriksmodellen för hjärnan är en metod som hjälper dig att få energin att räcka även under de tuffaste höstmånaderna. 

Jobbets stora tidstjuv – men kan man tacka nej till möten?

2
Är din arbetstid helt sönderbokad eftersom andra kan lägga in möten i din digitala kalender? Det kan vara dags att börja tacka nej till möten, men det kräver lite fingertoppskänsla.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Varsel på arbetsplatsen? Så funkar det

0
Vad händer när arbetsgivaren lägger ett varsel? Och vad bör jag som anställd tänka på för att undvika de vanligaste misstagen? Chefsjuristen på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.