Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetsliv"Vi måste samarbeta om fortbildning"

”Vi måste samarbeta om fortbildning”

Högskolan ska bidra till det livslånga lärandet, men näringslivet måste själv ta en stor del av ansvaret. Det säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson.

Den allt snabbare utvecklingen, inte minst inom IT, skapar ett allt större behov av vidareutbildning för ingenjörer. Efterfrågan på ingenjörskurser för redan yrkesverksamma ingenjörer har ökat enormt under de senaste decennierna.

Sigbritt Karlsson
Sigbritt Karlsson. Foto: Tobias Ohls

Sigbritt Karlsson, rektor för Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, tycker att högskolan ska erbjuda kurser för de yrkesverksamma ingenjörerna. Men för att kunna erbjuda rätt utbildningar, krävs en bättre överblick över hur stor efterfrågan på vidareutbildning egentligen är.

– Många av yrkesverksamma har andra behov än studenterna, säger hon. De yrkesverksamma vill hellre gå intensivkurser, och de är ofta inte lika intresserade av poängen. De vill ofta bara ha kunskapen.

Tidigare har man trott att vissa av de yrkesverksamma ingenjörerna presterade dåligt. De gjorde ju inte sluttentorna och fick därför inga poäng, och fick namnet ”nollpresterare”. Det innebar lägre intäkter för högskolan eftersom det statliga stödet utgår från hur många studenter som anmäler sig till en kurs, men också från hur många som klarar tentan och tar poängen. Därför behövs en annan modell för hur deras kurser ska finansieras.

Yrkesverksamma ingenjörer som ska läsa en kurs på högskolan har ibland också mycket stora kunskaper i delar av kursen. Den delen av kursen blir då onödig för just den personen. Därför kan det behövas ett system där man som ingenjör med erfarenhet inom ett område kan få de kunskaperna validerade utan att genomgå den delen av kursen.

Sigbritt Karlsson pekar på digitaliseringen av undervisningen som en möjlig väg. Så kallade Moocar – Massive Open Online Courses – blir allt vanligare bland högskolorna. Det är avgiftsfria distanskurser som kan läsas av stora mängder studenter till en begränsad lärarinsats, med inspelade föreläsningar via interaktiva uppgifter via webben.

– Vi lanserar två eller tre moocar per år, säger Sigbritt Karlsson. Deltagarna i de kurserna kommer från hela världen. Initialt blir det ganska höga omkostnader att få till en mooc, men det kan också fungera som en marknadsföringsåtgärd. Fullt utbyggda kan moocarna bli en viktig del av det livslånga lärandet.

Så kallade Flipped Classrooms, med webbaserade genomgångar som hemläxa och mer laborationer, fördjupning och analys i klassrummet, ser hon som en möjlighet.

Sigbritt Karlsson efterlyser att arbetsgivarna tar ett större ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling. De måste vara beredda att avsätta både tid och resurser för att de anställda ska kunna fortbilda sig inom sina yrken.

– Ansvaret faller delvis också på oss inom högskolan, säger hon, och vi hoppas kunna jobba tillsammans med näringslivet kring detta, men man kan inte begära att staten helt ska ordna detta för näringslivet.

En viktig del är resursfördelningen inom högskolan. Sigbritt kan tänka sig att staten säger att en viss procent av högskolans resurser ska gå till det livslånga lärandet. Den så kallade styr- och resursutredningen ska vara klar 2019 och då komma med ett förslag.

– Vi behöver en dialog och ett samarbete om kompetensutveckling och hur vi ska möta det växande behovet, säger Sigbritt Karlsson.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.