Rymdstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med Rymdbolaget se om det finns affärsmässiga förutsättningar för att i framtiden skicka upp små satelliter från Esrange i Kiruna. En sådan verksamhet skulle kunna innebära 30-50 mycket kvalificerade arbetstillfällen.
Regeringen tillsatte för två år sedan en utredning om Sveriges möjligheter att utveckla den kommersiella rymdverksamheten. Ett av utredaren Jan Skogös förslag var att titta närmare på möjligheterna att utveckla Esrange verksamhet och möjligheterna för att skjuta upp små satelliter.
Om rymdraketbasen Esrange i Kiruna, som sedan drygt femtio år sänder upp sondraketer för forskningsändamål, kan användas för att sätta små satelliter i omloppsbana kan det få stor betydelse för forskning och övervakning av miljö, klimat, säkerhet och regional utveckling.
Nu har regeringen alltså gett Rymdstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Rymdbolaget undersöka förutsättningarna om en sådan verksamhet kan bära sig ekonomiskt.
– Jag tycker att det är viktigt att vi utforskar potentialen inom det här området. Kan vi skjuta upp små satelliter från Esrange skulle Sverige bli ett av de drygt tiotal länder som har möjlighet att placera ut satelliter i bana, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Hon ger några exempel på möjliga kommersiella användningsområden för bilder från små satelliter.
– Det kan handla om övervakning av skogs- och lantbruk, krisberedskap, bekämpning av höga vattenflöden och skogsbränder.
Helene Hellmark Knutsson ser också fler möjliga spin-off-effekter av en sådan satsning.
– Det handlar om en extremt kunskapsintensiv verksamhet och rymdindustrin driver teknikutveckling som har en positiv effekt på många branscher. Inom materialforskning sker det exempelvis en ständig utveckling mot att ta fram nya hållbara material till så låg kostnad som möjligt.
– För Rymdindustrin i Sverige handlar det om att utveckla tjänster som det finns en efterfrågan på både från kommersiella företag och från myndigheter. Det uppdrag som regeringen nu ger till Rymdstyrelsen och Rymdbolaget handlar helt enkelt om att ta fram en affärsplan som kan visa att man ekonomiskt kan klara driften genom att sälja bilder från satelliterna för olika ändamål.
Regeringen är villig att göra de nödvändiga investeringar i infrastruktur som krävs i form av vägar och plattformar för uppskjutning, kostnader som beräknas till 550 miljoner kronor under en period på tre år.
Regeringen bedömer att investeringarna också kommer att kunna skapa jobb.
– Hur många arbetstillfällen det handlar om är svårt att säga. Byggnationen kommer givetvis att ge ganska många tillfälliga jobb. På Esrange bedömer vi att det kan handla om allt mellan 30 och 50 permanenta arbetstillfällen beroende på hur stort det blir, säger Helene Hellmark Knutsson
Finansieringen av uppdraget är fyra miljoner kronor och det ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 december 2017.
Karin Virgin
