Studenter med lågutbildade föräldrar hoppar inte nödvändigtvis av sina studier mer än andra. Det som avgör är snarare betygen, men även en rad andra faktorer som till exempel kön och ålder. Undantaget är dock just civilingenjörsutbildningen där studenternas sociala bakgrund fortfarande spökar.
Som ett mått på högskolans effektivitet har UKÄ studerat tidiga avhopp från de tio största universitets- och högskoleutbildningarna i Sverige. Andelen tidiga avhopp varierar stort, från 8 procent på läkarlinjen till 35 procent på ämneslärarprogrammet.
– Avhopp i sig är inget konstigt och behöver inte vara något dåligt, säger Fredrik Svensson, en av rapportförfattarna på UKÄ. Unga människor måste få pröva sig fram, men mycket stora avhopp kan vara ett tecken på att något inte är helt rätt.
Den viktigaste faktorn är, kanske inte helt oväntat, gymnasiebetyget. Studenter med lägre betyg hoppar av i högre grad. Ämneslärarlinjen, en tuff utbildning som ändå är lätt att komma in på har till exempel mycket stora avhopp från dem med låga betyg.
Men betyget är långt ifrån den enda faktorn. Yngre studenter hoppar också av i större utsträckning. Även personer med utländsk bakgrund hoppar av i högre grad på vissa utbildningar. Män har också en större benägenhet att hoppa av utbildningar än kvinnor – särskilt i typiskt kvinnodominerade utbildningar som förskollärare, socionom och sjuksköterska.
Det som förvånade författarna till UKÄ:s studie Tidiga avhopp från högskolan var att studenternas sociala bakgrund, definierat som den högst utbildade förälderns utbildningsnivå, inte spelar så stor roll.
– Den sociala bakgrunden är en variabel som har stor betydelse för en mängd saker, säger Fredrik Svensson, en av rapportförfattarna på UKÄ. Den spelar roll för gymnasiebetyget, övergången till högskola och även vad man väljer att studera på högskolan.
Men när personer med lågt utbildade föräldrar väl tar sig in på högskolan, har bakgrunden inte någon större betydelse. Bland studenter med olika social bakgrund men med lika höga betyg, är det bara betygen som spelar roll för risken att de hoppar av, inte deras föräldrars utbildning. Det gäller generellt för de undersökta utbildningarna – utom just för civilingenjörsutbildningarna.
– Det är svårt att resonera kring varför det är så, säger Fredrik Svensson. Det skulle kräva en annan undersökning, men i debatten kring behovet av breddad rekrytering till högskolan har man ofta förutsatt att studenter från mer studieovana miljöer har sämre förkunskaper. Men vi kan visa att det inte är så enkelt.
En annan sak är att medan män i kvinnodominerade utbildningar har en tendens att hoppa av, så gäller det inte kvinnor som läser till ingenjör. Ingenjörsutbildningarna har länge försökt få fler kvinnor att söka sig till ingenjörsutbildningarna, men även om de har svårt att locka lika många kvinnor som män, så lyckas de åtminstone med att hålla kvar de kvinnor som börjar.
Hur kan lärosätena agera på informationen i den här studien?
– Vi kan inte säga hur de ska agera, men man kan väl säga att vi pekar på var eventuella åtgärder skulle kunna få störst effekt.
Sture Henckel
