Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadRobotskatt är inte lösningen

Robotskatt är inte lösningen

Robotiseringen har inte lett till samma polarisering av lönerna i Sverige som i USA, men den har sannolikt bidragit till dagens så kallade winner takes it all-ekonomi där ett litet fåtal blivit otroligt rika medan alla andra delar på resten.

Vad händer med fördelningen av inkomster när maskinerna i allt högre grad tar över produktionen i samhället? Den frågan ställde Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, när han på fredagen den 16 mars höll ett föredrag i tankesmedjans Fores lokaler i Stockholm. Tillsammans med ett par andra inbjudna talare tog han upp hur robotiseringen kan förändra morgondagens skatter.

– I den fas där teknologin befinner sig nu säger en del att robotar kan ersätta väldigt många, och det här kommer ske väldigt snabbt under de kommande decennierna. Då säger andra, nej det tror jag inte. Men robotar kan också komplettera och göra vissa individer mer produktiva än andra, något som också kan ha bidragit till den ökande ekonomiska ojämlikheten.

De senaste decennierna har avkastningen på kapital generellt ökat fortare än lönerna. En del av förändringen kan enligt Jesper Roine bero på bokföringsmässiga förändringar eftersom skatten på kapitalavkastning i dag är betydligt lägre än skatten på arbete. Men han trodde att även digitaliseringen spelade en roll.

Enligt Jesper Roine kom det på 1980-talet en typ av företag med hög produktivitet och ändå väldigt få anställda. De har sedan dess blivit allt fler. men utvecklingen är komplex.

I hela västvärlden har digitaliseringen hittills haft en tydlig effekt på arbetsmarknaden. För att illustrera effekten delar forskarna in arbetsmarknaden i tre kategorier: jobb som kräver hög utbildning och ger hög lön, exempelvis ingenjörer, läkare och forskare. De jobb som inte kräver någon eftergymnasial utbildning är generellt också de jobb med de lägsta lönerna, till exempel inom städning, på snabbmatsrestauranger och inom omvårdnad. I mitten finns de traditionella medelklassjobben som kräver gymnasieutbildning, exempelvis inom försäljning, administration och industriproduktion.

Men det är inte de enklaste jobben som i störst grad har automatiserats. Många av de jobb som är enkla att utföra för människor har visat sig vara svåra att automatisera. I stället har både de högst och lägst betalda jobben blivit fler, medan jobben i mellanskiktet har visat sig vara enklare att automatisera. De jobben har blivit färre.

I USA har den här utvecklingen lett till en klart ökad lönespridning, i takt med att arbetsmarknaden delats upp i högt och lågt. I Sverige har lönespridningen inte alls blivit lika stor. Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, också inbjuden talare vid seminariet, menade att de svenska kollektivavtalen bidrar till att hålla ihop lönerna. Däremot har digitaliseringen och de ökade kapitalinkomsterna även i Sverige bidragit till en winner takes it all-ekonomi med ett fåtal mycket rika personer, högt över alla andras ekonomiska nivå.

Men om digitaliseringen och automatiseringen fortsätter, kommer alltmer av värdeskapandet att tas fram av robotar och algoritmer. Om det är robotar som tar människornas jobb, ska man då beskatta robotarnas ägare? Frågan fick stor uppmärksamhet för något år sedan när den uttalades av Microsofts grundare Bill Gates, och Jesper Roine tog upp frågan under seminariet, men han gav också själv ett svar, och svaret var nej, och han fick medhåll från Åsa Hansson. Vi ska inte ha någon punktskatt på robotar. Det skulle bara innebära att Sverige halkar efter i den internationella konkurrensen.

Men om utvecklingen leder till att en allt större andel av värdeproduktionen skapas av maskiner, måste detta kanske beskattas på något sätt. Åsa Hansson påpekade att robotar faktiskt redan beskattas i form av kapitalskatt, men att den skatten är mycket låg i Sverige i dag. Seminariets tredje deltagare, Adrian Adermon, doktor i ekonomi och forskare på IFAU, påpekade att framtidens robotar i en avlägsen framtid kanske måste beskattas.

– Om man tänker sig att alla tillverkningsprocesser är helt automatiserade och vi vill beskatta de värdeskapande processerna, så måste vi beskatta automatiken.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Punktskatt på robotar är nog ingen bra idé, men en bredare idé, att ha en procentsats för företagsbeskattning som är kopplad till graden av automation (omsättning, vinst eller liknande i förhållande till lönearbetande skattebetalande anställda) finns det modeller för. Det motverkar en hel del av den andel ”winner-takes it all” som kommer från värdeskapande automatisering. Ställer man parametrarna rätt så ger ökad automatisering ändå ökad vinst för ägarna och ökat värde för samhället.

    Exempel: Om en bank får kunderna (och/eller algoritmer, robotar etc) att göra jobbet åt dem och sparkar en massa anställda (och därmed sänker statens intäkter från lönebeskattning) så får de högre automatiseringsgrad och högre skattesats. En annan bank som lyckas automatisera ännu mer, får något högre beskattningsgrad än första banken, men ger ändå mer vinst till ägarna än den första banken eftersom de totalt har lägre omkostnader.

    Det finns material om detta tänk på nätet, den som först hittar länk får gärna skriva det i diskussionen. Jag ska leta vid senare tillfälle, måste jobba nu, har inte lyckats automatisera bort tillräckligt av mitt eget jobb än…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hur länge måste jag stanna innan jag byter jobb?

0
Hur länge bör man stanna på ett jobb innan man går vidare till nästa? Karriärcoachen tipsar om hur du bör tänka.

Här finns ingenjörernas mest jämställda chefslöner

0
Många ingenjörer blir chefer och det är inom privat sektor som cheferna tjänar mest. Men där finns ett lönegap mellan könen. I en annan sektor är chefslönerna för ingenjörer helt jämställda.  

Har du gjort en livsnjutarplan över vad som är viktigast i ditt liv?

0
Karriärplanering har du säkert koll på. Men allt annat som är viktigt i livet, hur får du tid och energi till det? Testa att göra en livsnjutarplan där du sätter dina prioriteringar på pränt.

Får man komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar är det lockande att komma med shorts och sandaler till jobbet. Men hur lättklädd får man egentligen vara på jobbet? Juristen reder ut vad som gäller.

Se MIT-studenterna dansa

0
I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel. 

Ger din chef dig ont i magen?

0
Var tredje svensk uppger att de har en destruktiv chef. En ny bok ger konkreta förslag på hur du hanterar en sådan situation.

”Så här fick vi vårt första ingenjörsjobb”

0
För nyexade finns många andra vägar än platsannonser till det första jobbet. Ingenjören frågade sex ingenjörer hur de fick sitt första jobb efter examen.

Hur gör du för att inte jobba över?

0
Som ingenjör kan det vara svårt att sätta gränser för sin arbetstid. Här är ingenjörernas egna tips på hur de undviker att jobba över när arbetsbelastningen är hög.
Scania Lisa Lorentzon

Högre löneökningar än märket på Scania

2
Akademikerna på Scania får 4,9 procents löneökning i år, högre än märket på 3,9 procent. Dessutom ska goda prestationer ge extra lyft.
Arbetslösheten för ingenjörer 2020-2023

Rekordlåg arbetslöshet för ingenjörer – och små ändringar inom bygg

0
Ekonomin skakar. Men det märks inte på arbetslösheten för ingenjörer. Och i byggsektorn, där vissa delar har det tufft, är förändringarna ändå små.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Undvik ingenjörernas vanligaste cv-missar

0
Ett cv ska vara tydligt och visa vad du har för kompetens och erfarenhet. Visst är det bra att sticka ut men passa dig för att tappa trovärdighet. Här är nio vanliga misstag – och hur du undviker dem.