Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningCo-op ger försmak på arbetslivet

Co-op ger försmak på arbetslivet

Studenter får arbetslivserfarenhet och företagen säkrar sin kompetensförsörjning. För högskoleingenjörsprogrammen vid Umeå universitet har Co-operative education varit en framgång. I höst bygger de därför vidare på konceptet och öppnar möjligheten för studenter på ett civilingenjörsprogram.

Johanna Brännstam går tredje året på Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik vid Umeå universitet. Förra hösten antogs hon som Co-op-student av Sigma Industry, vilket innebär att hon kan varva sina teoretiska studier med praktik.

– Det är otroligt kul och lärorikt. Men framför allt får jag känna av vad det innebär att jobba som ingenjör, att se hur det är i verkligheten, säger Johanna Brännstam.

Umeå universitet har erbjudit Co-operative education sedan 2013. FOTO: Anna Nyström

Under sin praktik i somras fick Johanna Brännstam bland annat arbeta med ett eget uppdrag ute hos kund där hon tog fram en monteringsbeskrivning för en skogsmaskin. Konsultrollen överraskade henne, det var något hon tidigare inte hade lockats av.

Co-operative education

Är en utbildningsmodell som bygger på samarbete mellan utbildning och näringsliv. Teori och praktik kopplas samman genom att studenterna varvar studier med betalda arbetsperioder. Vid Umeå universitet deltar studenter från högskoleingenjörsprogrammen Maskinteknik, Elektronik och datorteknik samt Byggteknik. Från och med i höst finns Co-op även för studenter vid Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi.

– Men jag insåg att det är superkul, berättar hon.

Dessutom, konstaterar hon, är Co-op en bra merit att ha på sitt CV. Förutom den praktiska erfarenheten hon får under studietiden uppskattar Johanna Brännstam att ha en personlig kontakt utanför universitetet. Det blir som en mentor under utbildningstiden, samtidigt som hon märker att hon har fördelar när det kommer till projektarbete och examensjobb. Höstens projektarbete blir att utveckla och ta fram en helt ny produkt åt Sigma.

– Det är ett viktigt steg in i arbetslivet och otroligt värdefullt att kunna visa att jag faktiskt arbetat med det jag utbildat mig till, säger hon.

Joachim Jillehed, regionchef för Sigma Industry och Johanna Brännstams handledare, har varit med i Umeå universitets Co-op-satsning sedan start.

– Jag tycker det är viktigt att vi är med och påverkar utbildningarna utifrån vårt arbetsgivarperspektiv, men även att studenterna får ett affärsmässigt perspektiv på sin utbildning. Att de lär sig reflektera över kundperspektivet och värdeskapande, för såväl interna som externa kunder.

Joachim Jillehed, Sigma Industry.

Enligt Joachim Jillehed finns det tre tungt vägande skäl till att engagera sig i Co-op: att få möjlighet att bygga en relation med en student som de sedan kan anställa, att få vara med och påverka utvecklingen av utbildningarna samt att ge studenterna verktyg för det kommande arbetslivet som de har nytta av oavsett var de kommer att arbeta senare.

– Visst kräver det en hel del tid och engagemang, men jag skulle säga att det är helt klart värt det, säger han.

Umeå universitet har erbjudit Co-operative education sedan 2013, från början som en möjlighet för studenter på högskoleingenjörsprogrammen i Maskinteknik samt Elektronik och datorteknik. Initiativet kom från det lokala näringslivet som såg detta som en möjlighet att ytterligare stärka samarbetet med utbildningarna. Att få företag att engagera sig har inte varit någon svårighet.

Katarina Henriksson, Umeå universitet. FOTO: Anna Nyström

– Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för industrin och för företagen. Här i Norrland handlar det också om att hitta sätt att behålla kompetensen här. Idag har vi ett 30-tal företag knutna till Co-op, berättar Katarina Henriksson, projektsamordnare på enheten för externa relationer vid Umeå universitet.

För att få plats som Co-op-student gör studenterna en ansökan till det företag de vill arbeta på med CV, personligt brev och intervjuer, på samma sätt som man söker ett vanligt jobb.

– Det är företagen själva som sedan väljer ut vilka studenter de vill ha. Företagen är intresserade av studenter som har det egna drivet och som de ser en potential i att satsa på. Många erbjuds också jobb efter utbildningen, berättar Katarina Henriksson.

Co-operativte education finns på flera platser i landet och innebär att studenter varvar sina studier med arbete i företag. I Umeå har man valt att förlägga de två praktikperioderna till sommarloven istället för att förlänga utbildningen, vilket innebär att studenterna går samma program oavsett om de är co-op-studenter eller inte.

Sedan starten har Co-op i Umeå utökats med högskoleingenjörsprogrammet för Byggteknik och från och med i höst kommer även studenter som läser Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi att kunna välja Co-op.

Katarina Henriksson och Johanna Brännstam. FOTO: Anna Nyström

Katarina Henriksson har ingen statistik som visar om möjligheten till Co-op gjort utbildningarna mer attraktiva. Men Johanna Brännstam berättar att den praktiska delen, både att programmet har en egen maskinhall och möjligheten till Co-op var ett plus i kanten när hon själv valde mellan olika utbildningsorter.

Katarina Henriksson poängterar att Co-op är mycket stort utomlands, inte minst i USA, och att det är en bra merit att ha med sig ut i arbetslivet.

– Att ha gjort en Co-op är extremt bra och öppnar för möjligheter överallt i världen. Det gör att du sticker ut i mängden och det kan vara avgörande för att få jobbet du verkligen vill ha, säger Katarina Henriksson.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?