Under hela studietiden har Tobias Åresten engagerat sig i studentföreningar. Sedan drygt ett år är han ordförande för Sveriges Ingenjörers teknologråd. Nu har han också blivit invald i Saco studentråds styrelse.
Vilka frågor brinner du särskilt för?
– Utbildningsfrågor har engagerat mig ända sedan jag började min utbildning och i Saco studentråd kommer jag få möjligheten att dela med mig av mina erfarenheter från en teknisk utbildning. Det är flera år sedan en teknolog satt i styrelsen och det känns viktigt att kunna ge teknologerna en röst. Jag är också intresserad av digitalisering, automatisering och etikfrågor kring artificiell intelligens. Vi måste bli bättre på att få in de här frågorna i utbildningen.
Vad är Saco studentråd?
Det är Sveriges största fackliga student-
organisation som samlar de omkring 100 000 studenterna i 20 Sacoförbund. Det är en intresseorganisation som bland annat besvarar remisser och påverkar beslutsfattare. Arbetet leds av en styrelse på 9 personer.
Berätta lite om din egen bakgrund
–Jag kommer från Gottsunda utanför Uppsala och pluggade naturprogrammet på Katedralskolan. Efter gymnasiet jobbade jag fyra år på distributionsavdelningen på Upsala Nya Tidning där jag fick möjlighet att göra många olika uppgifter. Sista halvåret fick jag arbeta med förändringar av tidningsdistrikt, en nödvändighet när prenumeranterna blir allt färre. Så småningom kände jag att det inte gick att komma längre utan en högskoleutbildning.
Vilket program läser du?
– Genom jobbet blev jag intresserad av logistik så jag googlade helt enkelt på logistik och högskoleutbildning. Det var så jag hamnade här i Norrköping. Jag läser Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle som bara finns här. Det är ett litet program med en klass per år, vi hör till Linköpings universitet men utbildningen finns på campus Norrköping.
När blir du klar?
– Aj, jobbig fråga. Jag borde ha varit klar för två år sedan men under hela min studietid har jag valt att engagera mig i så mycket vid sidan av studierna att jag har dragit ner lite på studietakten.
Vad är det för engagemang?
– Först satte jag tillsammans med några andra studentkaféet på fötter och var med och drev det i tre år. Vi lyckades bra och fick till och med ett överskott på 100 000–150 000 kronor om året som gick tillbaka till föreningslivet på universitetet.
– Jag har också varit studienämndsordförande och suttit i institutionsstyrelsen. Under ett år hade jag uppdraget som kårstyrelseordförande, inte att förväxla med kårordförande. I Sveriges Ingenjörer har jag varit med i teknologrådet under flera år och som ordförande i drygt ett år. I förbundsstyrelsen har jag varit ställföreträdande ledamot några månader, ordinarie ledamot ett år och går nu in på mitt andra år.
På vilket sätt är studenterna viktiga för fackförbunden?
– Vill man ha förnyelse och hänga med i samhällets förändringar är det viktigt att lyssna på studenterna. Jag skulle gärna se att teknologerna blir mer involverade i Sveriges Ingenjörers opinionsarbete i utbildningsfrågor. I studentkårerna arbetar man med utbildningsfrågor på sin egen högskola men i teknologrådet kan jobba bredare med utbildningsfrågor på nationell nivå.
Vad ser du fram emot under 2019?
– Det ska bli spännande att få se förslagen från Sveriges Ingenjörers demokratiutredning som kommer under våren. Självklart ser jag också fram emot att börja arbetet med Saco studentråds styrelse. I min utbildning återstår det två resttentor och exjobbet. Jag borde bli klar under 2019 men jag känner ingen stress.
