Ingenjörerna på SSAB saknar tid att jobba med klimatlösningar

Robert Johansson vid Akademikerföreningen på SSAB tycker att företagen tänker för kortsiktigt och inte fullt ut drar nytta av ingenjörernas kompetens.

SSAB i Luleå satsar stort på nya tekniker för hitta nya mer klimatvänliga lösningar. Men de senaste årens neddragningar i personal har minskat ingenjörernas utrymme för optimering, underhåll och utveckling. Det menar Robert Johansson, ordförande för Akademikerföreningen vid SSAB.

Den svenska stålindustrin står för en stor del av Sveriges totala koldioxidutsläpp. SSAB i Luleå lägger därför stort fokus på att hitta tekniska lösningar som kan minska verksamhetens miljö- och klimatpåverkan. Den energirika gasen från anläggningen används redan idag för att producera el och fjärrvärme och många av restprodukterna från koksverket tas tillvara och säljs vidare.

Just nu pågår även ett projekt där man utvecklar en metod för att framställa stål med hjälp av vätgas istället för kol. Restprodukten blir då vatten istället för koldioxid och till år 2045 räknar SSAB med att ha en helt fossilfri produktion.

– För oss är det positivt att företaget tar miljöarbetet på allvar. Samtliga miljöförbättrande åtgärder är till gagn för oss och även för de som bor i närområdet, säger Robert Johansson.

Men företaget skulle kunna göra mer, inte minst när det gäller effektivisering och optimering av de interna processerna. Problemet enligt Robert Johansson är att de senaste årens neddragningar i personal börjar få konsekvenser.

– De senaste tio åren har personalstyrkan minskat med drygt 20 procent, vilket innebär att allt färre ska göra allt mer. Jag upplever att jag får allt mindre tid till det som borde vara mitt huvudfokus som ingenjör och jag tror att många andra inom industrin upplever samma sak.

Följden blir att utrymmet för att jobba med optimering, underhåll och utveckling blir allt snävare. Här tänker företagen för kortsiktigt, menar Robert Johansson. Genom att anställa fler ingenjörer skulle de kunna jobba mer med att hitta lösningar som i slutänden skulle skapa utrymme för ökad lönsamhet, framför allt genom bättre resursutnyttjande men även via minskade kostnader för exempelvis utsläppsrätter och deponiavgifter.

– Ur mitt perspektiv som ingenjör finns det oerhört mycket att göra. Jag skulle önska att företaget tittade mer på resultatoptimering istället för kostnadsreduktion, säger Robert Johansson.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Min chef har en gullegris – vad ska jag göra?

Min chef har en gullegris – vad ska jag göra?

Att chefen favoriserar vissa medarbetare kan vara en grogrund för konflikter och arbetsmiljöproblem. Här är psykologens tips för hur du bäst hanterar en orättvis chef – och hur du som chef själv undviker att gå i den fällan.
Fler artiklar